1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14  15  16  17  18  19  20  21  22  23  24  25  26  27  28

kapitel 8

En leprasjuk man blir ren

När Jesus gick ner från berget följde honom mycket folk. 2 Då hände sig att en leprasjuk man kom fram och föll ner för honom och sa: ˮHerre, om du vill så kan du göra mig ren.ˮ 3 Jesus sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: ˮJag vill. Bli ren.ˮ Och genast blev mannen ren från sin lepra. 4 Jesus sa: ˮBerätta inte för någon. Men gå och visa dig för prästen och frambär den offergåva som Mose har föreskrivit, till ett vittnesbörd för dem.ˮ

En officers tjänare botas

5 Då Jesus gick in i Kafarnaum kom en officer fram och bad honom: 6 ˮHerre, min tjänare ligger lam där hemma med svåra plågor.ˮ 7 Jesus sa till honom: ˮJag ska komma och bota honom.ˮ 8 Officeren svarade: ˮHerre, jag förtjänar inte att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord och min tjänare blir frisk. 9 Även jag är en man som står under befäl, med soldater under mig. Säger jag till någon att gå, och till en annan att komma, och till min slav att göra en viss sak, så lyder de alla.” 10 När Jesus hörde det förvånades han och sa till dem som följde honom: ˮDet jag säger till er är sant: Hos ingen i Israel har jag funnit en så stark tro. 11 Jag säger er: Många ska komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. 12 Men rikets söner ska kastas ut i mörkret utanför. Där ska man gråta och våndas.ˮ 13 Till officeren sa Jesus: ˮGå, som du tror ska det ske dig.ˮ Och i samma ögonblick blev tjänaren frisk.

Många blir botade

14 Jesus kom hem till Petrus och såg att hans svärmor låg sjuk i feber. 15 Han rörde hennes hand och febern lämnade henne. Och hon steg upp och betjänade honom. 16 Den kvällen förde man till honom många besatta. Och han drev ut andarna med ett ord och han botade alla sjuka. 17 Detta för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja: Han tog på sig våra svagheter och bar våra sjukdomar.

Att följa Jesus

18 När Jesus såg folkskaran omkring sig gav han befallning att fara över till andra sidan sjön. 19 Då kom en skriftlärd fram och sa till honom: ˮLärare, jag vill följa dig vart du än går.ˮ 20 Jesus svarade honom: ˮRävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget att vila huvudet mot.ˮ 21 En annan av hans lärjungar sa till honom: ˮHerre, låt mig först gå och begrava min far.ˮ 22 Jesus svarade: ˮFölj mig och låt de döda begrava sina döda.ˮ

Jesus tystar stormen

23 Jesus steg i båten och hans lärjungar följde honom. 24 Och plötsligt utbröt en våldsam storm på sjön och vågorna slog över båten. Men han sov. 25 De gick fram och väckte honom och sa: ˮHerre, hjälp, vi kommer att dö!ˮ 26 Han svarade: ˮVarför är ni rädda? Er tro är liten.ˮ Sedan reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön och det blev alldeles lugnt. 27 Människorna häpnade och sa: ˮVad är detta för en människa? Både vindarna och sjön lyder ju honom.ˮ

Två besatta och svinhjorden

28 När Jesus kom över på andra sidan till Gadaras område mötte honom två besatta som kom ut från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde gå fram på den vägen. 29 Och plötsligt skrek de: ˮVad har du med oss att göra, du Guds Son? Kommer du hit för att tortera oss i förtid?ˮ 30 En bit därifrån gick en stor svinhjord och betade. 31 Demonerna vädjade till honom: ˮOm du kastar ut oss, sänd oss då in i svinhjorden.ˮ 32 Han sa till dem: ˮIväg!ˮ Då kom de ut och for in i svinen, och hela hjorden störtade utför branten ner i sjön och drunknade i vattnet. 33 Svinvaktarna sprang iväg till staden och berättade allt, även vad som hade hänt med de besatta. 34 Hela staden gick då ut för att möta Jesus. Och när de såg honom bad de honom att lämna deras område.

Föregående     Nästa

8:1-3. Jesus Kristus hade talat med auktoritet i sin Bergspredikan (kap 5-7). Nu handlar han med auktoritet, och då mot en person som tillhörde de mest missaktade och utstötta i samhället – en leprasjuk (v. 2), det grekiska ordet täcker in ett flertal olika hudsjukdomar. rörde vid honom (v. 3), något som judarna undvek eftersom man då enligt lagen blev oren (3 Mos 5:3). I Kristus är därmed sådana orenhetslagar upphävda.

8:4Berätta inte för någon, jfr 9:30, 12:16, 16:20, 17:9, Mark 3:12, 5:43, 7:36, 8:26, 30. Jesus ville undvika att framstå endast som spektakulär mirakelgörare, särskilt med tanke på de förvända messiasförväntningar som rådde bland folket. Se även kommentarer till 16:20-22, 21:9. gå och visa dig för prästen, i enlighet med 3 Mos 13-14. till ett vittnesbörd för dem, dels för att prästen skulle förklara honom frisk så att han åter kunde få tillträde till samhället och dels för att botandet skulle vittna för både prästen och folket om att Jesus var Kristus (Messias).

8:5-13en officer (v. 5), romerska soldater och officerare var också, likt den leprasjuke i de föregående verserna, allmänt missaktade av judarna (dock inte just denne, Luk 7:3). En romersk officer under Herodes Antipas hade befäl över cirka 100 soldater. säg bara ett ord (v. 8), visar att denne officer hade en starkare tro än någon jude i Israel. Många ska komma från öster och väster (v. 11), vilket uppfyller texter som Jes 2:2-3, Jer 3:17, Mika 4:1-2, Sak 8:20-22. ligga till bords (v. 11), jfr Jes 25:6-9. rikets söner (v. 12), avser Israels folk som kommer att kastas ut i mörkret om de inte får en tro likt denne hedniske officer. gråta och våndas (v. 12), en formulering som uttrycker helvetets fasor och som ofta återkommer i Matteus evangelium (13:42, 50, 22:13, 24:51, 25:30, även i Luk 13:28).

8:14-17svärmor (v. 14), Petrus var gift (1 Kor 9:5). feber (v. 14), kanske malaria. Han tog på sig våra svagheter och bar våra sjukdomar (v. 17). Denna profetia av Jesaja (omkring 700 f.Kr.) fick sin uppfyllelse i Jesu Kristi död på korset. Uppfyllelsen är skälet till att Gud ibland helar människor redan här på jorden (se t.ex. Apg 3:6-10, 28:8-9, 1 Kor 12:9-10, Jak 5:15). Men profetian får sin slutliga fullbordan i himlen då ingen smärta mer ska finnas (Upp 21:4). Se även kommentar till 1 Petr 2:24.

8:17. Jes 53:4.

8:18-22andra sidan sjön (v. 18), från Kafarnaum till östra sidan av Galileiska sjön. Lärare (v. 19), motsvarar det hebreiska Rabbi. Människosonen (v. 20), en titel som endast Jesus använder om sig själv i evangelierna där det förekommer cirka åttio gånger. Det uttrycker hans identifikation med människosläktet, men framför allt har det rötterna i Dan 7:13-14 där det beskriver en himmelsk kunglig gestalt. Det kan sägas vara Jesu egen kryptiska messiastitel. inget att vila huvudet mot (v. 20), under sin offentliga verksamhetstid hade Jesus inget eget hem och inga egna tillhörigheter. låt de döda begrava sina döda (v. 22), dvs låt de andligt döda begrava de som avlidit. En människa utan frälsande tro är död i synd (jfr Ef 2:1). Jesus ord i v. 21-22 betyder att lojaliteten till honom går före lojaliteten till våra föräldrar (jfr 10:37). Det finns ingenting i livet som är viktigare än att oreserverat följa Jesus.

8:23-27. Allting är skapat i Jesus Kristus (Kol 1:16), därför har han makt över det skapade och kan tilltala naturelementen som måste lyda honom. Hans gudomlighet bekräftas genom stillande av denna våldsamma storm (v. 23), jfr Ps 65:8, 89:10, 107:28-30. människorna (v. 27), avser inte bara lärjungarna utan också andra (se t.ex. Mark 4:36).

8:24. ”en våldsam storm på.” Alternativ översättning: ett kraftigt jordskalv i.

8:28-34. Gadara låg omkring en mil sydost om Galileiska sjön, på hedniskt område. ut från gravarna (v. 28), avser sannolikt uthuggna gravar ur berget som erbjöd visst skydd. Guds Son (v. 29), första gången någon benämner Jesus som Guds Son i detta evangelium så sker det av Fadern (3:17), därefter försöker djävulen få Jesus att tvivla på det (4:3, 6). Här erkänner demonerna att Jesus är Guds Son. Kommer du hit för att tortera oss i förtid? (v. 29) (Jfr Upp 20:10.) De visste att de skulle dömas på Domedagen. Jesus svarade inte på demonernas frågor. Han gick aldrig in i diskussion med demoner. Iväg! (v. 32) Det behövdes inga långa formler för att kasta ut demonerna, det räckte med ett enda ord. bad de honom att lämna deras område (v. 34), dels för att fruktan slagit dem på grund av det som hänt (Luk 8:37), men sannolikt också i irritation över att de hade förlorat stor inkomst i de förlorade svinen som var två tusen till antal (Mark 5:13). Att den besatte hade blivit befriad och botad verkar inte ha betytt något särskilt för dem.

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt