1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14  15  16  17  18  19  20  21  22  23  24  25  26  27  28

kapitel 19

Undervisning om äktenskap och skilsmässa

När Jesus hade talat klart lämnade han Galileen och gick på andra sidan Jordanfloden till Judeens område. 2 Mycket folk följde honom, och han botade dem där. 3 Några fariseer kom fram för att sätta honom på prov och frågade: ˮÄr det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru av vilken anledning som helst?ˮ 4 Jesus svarade: ˮHar ni inte läst att Skaparen från begynnelsen gjorde dem till man och kvinna? 5 Han sa: Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska vara ett kött. 6 Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud fogat samman ska inte människan skilja åt.ˮ 7 De frågade honom: ˮVarför har då Mose befallt om skilsmässobrev så att han kan skilja sig från henne?ˮ 8 Han svarade: ˮMose tillät er att skiljas från era hustrur därför att era hjärtan är så hårda. Men från begynnelsen var det inte så. 9 Jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än otukt och gifter sig med en annan, begår äktenskapsbrott.ˮ 10 Hans lärjungar sa till honom: ˮOm mannens relation till hustrun är sådan, då är det bäst att inte gifta sig.ˮ 11 Men Jesus svarade dem: ˮInte alla kan acceptera detta som ni säger utan endast de som har fått den gåvan. 12 Det finns de som från födseln är oförmögna till äktenskap. Andra har gjorts sådana av människor. Och andra har gjort sig själva sådana för himmelrikets skull. Den som kan får acceptera detta.ˮ

Jesus och barnen

13 Sedan bar man fram små barn till Jesus för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men lärjungarna tillrättavisade dem. 14 Då sa Jesus: ˮLåt de små barnen vara, och hindra dem inte från att komma till mig, för himmelriket tillhör sådana.ˮ 15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.

En rik man

16 Och det hände sig att en man kom fram till Jesus och frågade: ˮLärare, vilken god gärning måste jag göra för att få evigt liv?ˮ 17 Jesus sa: ˮVarför frågar du mig om det goda? Det finns endast en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll buden.ˮ 18 ”Vilka?” frågade han, och Jesus svarade: ”Du ska inte mörda, Du ska inte begå äktenskapsbrott, Du ska inte stjäla, Du ska inte vittna falskt, 19 Hedra din far och mor, och: Älska din nästa som dig själv.” 20 Den unge mannen sa till Jesus: ˮAllt detta har jag hållit, vad behöver jag göra mer?ˮ 21 Jesus svarade: ˮVill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.ˮ 22 När den unge mannen hörde detta gick han bedrövad sin väg eftersom han ägde mycket.

23 Jesus sa till sina lärjungar: ˮDet jag säger till er är sant: Det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. 24 Ja, jag säger er: Det är lättare för en kamel att gå igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.ˮ 25 När lärjungarna hörde det blev de helt förfärade och sa: ˮVem kan då bli frälst?ˮ 26 Jesus såg på dem och sa: ˮFör människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt.ˮ 27 Då tog Petrus till orda: ˮVi har ju lämnat allt och följt dig, hur blir det då för oss?ˮ 28 Jesus svarade: ˮDet jag säger till er är sant: I den nya världen, då Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då ska även ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. 29 Och var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar, ska få hundrafalt igen och ska ärva evigt liv. 30 Men många som är först ska bli sist, och många som är sist ska bli först.

Föregående     Nästa

19:1gick på andra sidan Jordanfloden, möjligen avses Pereen, öster om floden.

19:3. Det fanns då två skolor angående skilsmässa. En som hävdade att ”oanständigt” i 2 Mos 24:1 bara kan syfta på otrohet. En annan hävdade att i princip vad som helst hos hustrun som orsakade mannen obehag var skäl nog för skilsmässa. Nu ville fariseerna veta var Jesus stod i frågan.

19:4. Jesus börjar sin utläggning med att tala om Gud som Skaparen (se kommentar till Hebr 11:3). Det finns med andra ord en skapelseordning vad gäller äktenskapet. Därefter hänvisar Jesus till begynnelsen. Det betyder att Jesus hänvisar till tiden före syndafallet, till den sjätte dagen då Gud skapade man och kvinna. (Detta innebär också att Jesus grundar sin lära om Skaparen och skapelsen på Första Mosebokens historicitet.)

19:4. 1 Mos 1:27, 5:2.

19:5Därför, utifrån den grund som är lagd i v. 4. en manhustru, det är endast par av motsatta kön som kan ingå äktenskap. lämna och hålla sig till är två pelare i det som konstituerar själva äktenskapet. Det innebär bl.a. trohet intill döden (Rom 7:2, 1 Kor 7:39). de två, vilket betyder att äktenskap bara kan ingås av två personer (monogami). ett kött, betyder främst kroppslig förening (samlag), och är den tredje och sista pelaren i det som konstituerar ett äktenskap inför Gud. Se även kommentar till Hebr 13:4. Artikel.

19:5. 1 Mos 2:24.

19:6. När paret blivit ett kött är det i grunden något som Gud fogat samman. En skilsmässa blir därför i första hand ett brott mot Gud.

19:7-8. Att 5 Mos 24:1-4 tillåter skilsmässa beror inte på att Skaparen förordnat det från begynnelsen, utan därför att era hjärtan är så hårda, dvs på grund av syndens inträde i människans hjärta (1 Mos 6:5, 8:21).

19:7. 5 Mos 24:1.

19:9av annat skäl än otukt, sexuell otrohet/synd av mannen eller kvinnan i ett äktenskap innebär tillåtelse (inte skyldighet) att skilja sig. och gifter sig med en annan, det är endast skilsmässa följt av omgifte som innebär äktenskapsbrott. Om äktenskap och skilsmässa, se även 1 Kor 7 med kommentarer.

19:10-12. Jesus tar sin undervisning ett steg vidare utifrån lärjungarnas överreaktion. de som har fått den gåvan (v. 11), gåvan av Gud att leva ogifta. Det innefattar bland annat dem som från födelsen genom någon fysisk (och/eller psykisk) orsak är oförmögna till äktenskap (v. 12), dem som är kastrerade, eller dem som har valt att förbli ogifta och leva i celibat i övertygelse om att det är Guds vilja för dem. Inget av detta ska betraktas som en olycka eller brist, utan som en gåva. Den som kan får acceptera detta (v. 12), Jesus förutser att inte alla kan förstå eller ta detta till sig.

19:13-15små barn (v. 13), enligt Luk 18:15 var det spädbarn. för att han skulle lägga händerna på dem (v. 13), handpåläggning var inte helt ovanligt i Israel, 1 Mos 48:14, 4 Mos 27:18. Men lärjungarna tillrättavisade dem (v. 13). Att lärjungarna blev irriterade på dem som bar fram barnen visar att de ännu inte hade tagit till sig den undervisning som Jesus nyss hade gett, se 18:1-5. för himmelriket tillhör sådana (v. 14), också små barn har synd (Ps 51:7), men de befinner sig likväl i ett särskilt tillstånd som gör att de tillhör himmelriket.

19:16vilken god gärning måste jag göra, frågan återspeglar vilken avgörande betydelse judarna lade på gärningar. Mannen repeterade frågan senare, v. 20.

19:17Varför frågar du mig om det goda? Det finns endast en som är god. Mannen stod inför Gud inkarnerad. Jesus försöker genom denna retoriska fråga och detta svar få honom att inse att framför honom står den ende som är alltigenom och genuint god (jfr Joh 10:11). Men vill du gå in i livet, så håll buden. Att fullkomligt och alltid hålla alla buden skänker evigt liv. Men detta kommer ingen människa ens i närheten av (Rom 3:10-20, 7:14-24). Jesus förkunnar ”lagen” för denne man för att han ska inse sitt behov av evangelium.

19:18-19. Jesus citerar fem av budorden (2 Mos 20:12-16), samt ett av två bud som sammanfattar alla buden (Matt 22:39). Samtliga handlar om relationen mellan människor. De Tio Budorden är för alla människor alltid gällande, inte för att uppnå frälsning, men för att leva så som Skaparen påbjuder människosläktet. Budens giltighet bekräftas också flera gånger och i olika former i NT (med undantag av sabbatsbudet).

19:18-19. 2 Mos 20:12, 3 Mos 19:18.

19:20Allt detta har jag hållit, mannen var hängiven Mose lag, så som även aposteln Paulus hade varit innan han blev frälst, jfr Fil 3:5-9.

19:21Vill du vara fullkomlig, vilket Jesus kräver av sina lärjungar, 5:48. sälj vad du äger och ge åt de fattiga, Jesus visste allt om den unge mannen. Han visste att denne mans akilleshäl var pengar och rikedom, och ger honom nu valet att bli kvar i rikedomen med dess faror och frestelser eller följa Jesus (som själv inte ägde något, 8:20) och få evigt liv. Men mannen valde att hålla fast vid sitt hjärtas avgud, och bröt därmed mot det första och viktigaste budet (2 Mos 20:3). Begär efter pengar och rikedom är en form av avgudadyrkan, se Ef 5:5, Kol 3:5.

19:22. Mannen gick bedrövad sin väg eftersom han aldrig hade kunnat tro att hans rikedomar skulle kunna utgöra ett hinder för att få evigt liv. Men han borde ha sålt allt för att få den skatt och pärla som Jesus är, jfr 13:44-46.

19:23svårt, men inte omöjligt, v. 26. Det är svårt därför att rikedom ofta är förenat med begär, frestelser och snaror, se 1 Tim 6:9-10, Upp 3:17.

19:24-26blev de helt förfärade, detta eftersom de fortfarande levde kvar i den då allmänna föreställningen att ekonomiskt överflöd var att betrakta som en Guds välsignelse (5 Mos 28:1-14, löften som avsåg Israels utvalda folk under lagens tidsålder). Även om det är svårt för rika att bli frälsta och komma till himmelriket, så är det inte omöjligt för Gud att låta det ske. Josef från Arimataia (27:57) och Sackaios (Luk 19:2) utgör exempel. Om pengar och rikedom, se även kommentarer till Luk 12:15-21 och 1 Tim 6:5-10.

19:28I den nya världen, avser den nya himlen och den nya jorden, 2 Petr 3:13, Upp 21:1. då Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, anspelar bl.a. på Dan 7:13-14. döma Israels tolv stammar, de tolv apostlarna som representerar det nya Israel ska en dag döma det gamla förbundets folk som förkastade Messias.

19:29ska få hundrafalt igen, se kommentar till Mark 10:28-30. evigt liv, den som lämnar hus och anhöriga och börjar vandra på en enkel och anspråkslös väg med Kristus, gör ett vägval som är obegripligt och föraktat av världens människor. Men det är högaktat av Kristus, och kommer därför att belönas rikligt.

19:30. Många av dem som i denna värld prisas för sin makt och rikedom ska i Guds rike få en mindre hedrande ställning. Medan många av dem som i denna värld föraktas för att de följer Kristi fattigdomsväg ska få en hedrande ställning i Guds rike. (Denna vers hör lika mycket till det föregående, v. 16-29, som till det kommande, 20:1-16.)

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt