1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14  15  16  17  18  19  20  21  22  23  24  25  26  27  28

Kapitel 3

Johannes Döparen förkunnar

Vid den tiden kom Johannes Döparen och förkunnade i Judeens öken 2 och sa: ˮOmvänd er, för himmelriket är nära.ˮ 3 Det är om honom det heter hos profeten Jesaja: En röst ropar i öknen: Förbered väg för Herren, gör hans stigar raka! 4 Johannes bar kläder av kamelhår och hade ett läderbälte om sig. Hans mat var gräshoppor och vildhonung. 5 Folk från Jerusalem och hela Judeen och hela trakten kring Jordan gick ut till honom. 6 De döptes av honom i Jordanfloden medan de bekände sina synder.

7 Men när han såg att många fariseer och saddukeer kom för att bli döpta, sa han till dem: ˮGiftormars yngel, vem har intalat er att ni kan undfly den kommande vreden? 8 Bär då frukt som hör till omvändelsen. 9 Och inbilla er inte att ni kan säga till er själva att ni har Abraham till fader. Jag säger er att Gud av dessa stenar kan resa upp barn åt Abraham. 10 Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och kastas i elden. 11 Jag döper er i vatten till omvändelse. Men efter mig kommer en som är starkare än jag, vars sandaler jag inte är värdig att bära. Han ska döpa er i den helige Ande och eld. 12 Han har sin kastskovel i handen och ska rensa sin tröskplats och samla sitt vete i ladan. Men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.ˮ

Jesu dop

13 Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordanfloden för att döpas av honom. 14 Men Johannes försökte hindra honom och sa: ˮJag behöver döpas av dig, och du kommer till mig.ˮ 15 Jesus svarade: ˮLåt det ske nu, för så ska vi uppfylla all rättfärdighet.ˮ Då lät han det ske. 16 När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Och plötsligt öppnade sig himlen och han såg Guds Ande komma ner som en duva och vara över honom. 17 Och en röst från himlen sa: ˮDet här är min Son, den Älskade, han är min glädje.ˮ

Föregående  Nästa

3:1Johannes Döparen, släkt med Jesus (Luk 1:36), son till en präst (Luk 1:5). Han föddes sannolikt år 5 f.Kr. ungefär ett halvår före Jesu födelse. Gällande tideräkning är därmed omkring 5 år fel.

3:2. I Matteus förekommer uttrycket himmelriket ett trettiotal gånger. I bl.a. Markus- och Lukasevangeliet används det synonyma uttrycket ”Guds rike”. Att himmelriket är nära (eller ”här” som det också kan översättas) har en bred betydelse. Starkt knutet till uttrycket är Jesu Kristi person, se t.ex. 12:28 med kommentar. Det är i honom vi får del av det himmelrike som har sin början här och nu i våra hjärtan (frälsning och försoning), och som fulländas i himlen. Se även kommentarer till  Luk 17:20-21, Joh 18:36.

3:3. Jes 40:3.

3:4gräshoppor, tillåtna att äta enligt 3 Mos 11:21. Både i ord och handling tog Johannes radikalt avstånd från denna fallna värld.

3:5. Ordet hela bör betraktas som ett hyperboliskt uttryck. Det uttrycker helt enkelt att väldigt många från de nämnda områdena kom ut till Johannes. Jfr 10:22, Mark 1:5, Joh 21:25 med kommentarer.

3:6döptes, Johannes dop ska inte förväxlas med det kristna dopet som sker i Faderns, Sonens och den helige Andes namn (Matt 28:19). Både Johannes förkunnelse och dop bör ses som något förberedande för allt det som är på väg att bryta in genom Jesus Kristus. Att de bekände sina synder var delvis ett resultat av den lagens förkunnelse som Johannes ropade ut. Också detta förberedde marken för Guds nåds evangelium.

3:7fariseer, en bland folket väl ansedd religiös falang som var hängivna Skrifterna (dock var inte de flesta utbildade så som de skriftlärda, se kommentar till 2:4) och de äldstes traditioner. Men deras religiösa hängivenhet till trots så anklagade Jesus dem bl.a. för hyckleri (kap 23). Fariseerna lärde att människan kan, om hon vill, utföra Guds goda vilja uttryckt i heliga Skrifter och traditioner. Detta står i skarp kontrast till den kristna tron som lär att människan har en fallen natur och därför inte av sig själv kan utföra Guds vilja utan behöver en Frälsare. saddukeer, var starkt knutna till översteprästerna och höll sig särskilt strikt till Mose lag (de fem moseböckerna) och tog avstånd från fariseernas traditioner. De förnekade bl.a. uppståndelsen, änglar, andar (Apg 23:8), domedagen och själens odödlighet. De utgjorde en aristokrati med sekulär inriktning och höll sig väl med den romerska makten. Johannes förkunnar för dessa män som han kallar giftormars yngel, att den kommande vreden, dvs Guds vrede, inte bara ska drabba de oomvända hednafolken utan också är på väg att träffa dem (se 1 Thess 1:10 med kommentar).

3:9. Det går inte att undkomma vreden genom att luta sig på släktskap till Abraham – Guds utvalde (1 Mos 12). Etnicitet räddar ingen människa.

3:10. Jfr Jes 10:33-34. Yxan är redan satt till roten, en bild på att Guds vrede inte bara är något kommande (v. 7) utan är nära och redan i verksamhet (jfr Joh 3:36, Rom 1:18, Ef 2:3)

3:11. Den som omvänder sig ska Jesus döpa i den helige Ande (Apg 1:5, 8, 2:1, 11:16). Den som inte omvänder sig ska han döpa i eld, vars betydelse förklaras i nästa vers.

3:12kastskovel, ett redskap som användes när man åtskiljde säden från agnar (jfr 13:24-30). En bild för domedagen. agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar, ett bildspråk som betyder att den oomvände efter domen ska kastas i eldsjön, Upp 20:15. Att elden aldrig slockar betyder att straffet innebär evig plåga (jfr Mark 9:48 med kommentar).

3:15. Jesu dop kan ses som startpunkten för hans officiella verksamhet. Jesus döptes för att uppfylla all rättfärdighet. Det betyder bl.a. att Jesus skulle utföra Guds vilja genom att identifiera sig med människosläktet och gå in under dess villkor för att kunna bli världens Frälsare. Dopet var en länk i den rättfärdighetens kedja som även bestod av hans lidanden, död, uppståndelse och himmelsfärd.

3:16. ”himlen”. Andra handskrifter: himlen för honom.

3:16-17. Både Fadern och den helige Ande var närvarande vid Jesu dop. Att Guds Ande nämns i början på Jesu verksamhet anspelar på Guds Andes verksamhet i skapelsens början (1 Mos 1:2). Samtidigt kan det ses som Andens smörjelse av Jesus som Kung och Messias (se 1:16 med kommentar). Det här är min Son, den Älskade, han är min glädje. Orden anspelar på Ps 2:7, Jes 42:1. Om Jesus som Guds Son, se kommentar till 16:15-16.

 

Föregående  Nästa


© Ragnar Blomfelt