1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14  15  16  17  18  19  20  21  22  23  24  25  26  27  28

kapitel 5

JESU BERGSPREDIKAN Kapitel 5-7

Saligprisningarna

När Jesus såg folkskarorna gick han upp på berget och satte sig ner. Hans lärjungar kom fram till honom 2 och han tog till orda och började undervisa dem:

3 ˮSaliga är de fattiga i anden, himmelriket tillhör dem.

4 Saliga är de som sörjer, de ska bli tröstade.

5 Saliga är de ödmjuka, de ska ärva jorden.

6 Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de ska bli mättade.

7 Saliga är de barmhärtiga, de ska få barmhärtighet.

8 Saliga är de renhjärtade, de ska se Gud.

9 Saliga är de som främjar harmoni, de ska kallas Guds söner.

10 Saliga är de som förföljs på grund av rättfärdighet, himmelriket tillhör dem.

11 Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och säger allt lögnaktigt ont om er på grund av mig. 12 Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna som fanns före er.

Salt och ljus

13 Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin sälta, hur ska man då få det salt igen? Det duger bara till att slängas bort och trampas ner av människorna. 14 Ni är världens ljus. En stad på ett berg kan inte döljas. 15 Man tänder inte heller en lykta och ställer den under sädesmåttet, utan på hållaren så att den lyser för alla i huset. 16 Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.

Undervisning om lagen

17 Tro inte att jag har kommit för att avskaffa lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att avskaffa utan för att fullborda. 18 Det jag säger till er är sant: Innan himmel och jord försvinner ska inte en enda bokstav eller prick i lagen försvinna, förrän allt har skett. 19 Den som därför upphäver ett av de minsta buden och undervisar människorna att göra detsamma, ska kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och undervisar om dem, ska kallas stor i himmelriket. 20 Jag säger er att om inte er rättfärdighet överträffar de skriftlärdas och fariseernas, ska ni inte komma in i himmelriket.

Undervisning om ilska och försoning

21 Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du ska inte mörda. Den som mördar är skyldig inför domstolen. 22 Jag säger er att den som är arg på sin broder är skyldig inför domstolen, och den som skymfar sin broder är skyldig inför Sanhedrin, och den som säger ʼdåreʼ är skyldig och döms till helveteselden. 23 Om du därför bär fram din gåva till altaret och där minns att din broder har något emot dig, 24 så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder. Och kom sedan och bär fram din gåva. 25 Skynda att bli vän med din motpart medan ni är på vägen. Det förhindrar att din motpart överlämnar dig till domaren och domaren överlämnar dig till fångvaktaren och du kastas i fängelse. 26 Det jag säger till dig är sant: Du kommer inte ut förrän du betalt det allra sista.

Undervisning om äktenskapsbrott

27 Ni har hört att det blev sagt: Du ska inte begå äktenskapsbrott. 28 Men jag säger er: Den som ser på en kvinna med begär har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta. 29 Om ditt högra öga får dig på fall, så riv ut det och kasta bort det. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela din kropp kastas i helvetet. 30 Och om din högra hand får dig på fall, så hugg av den och kasta bort den. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela din kropp kommer till helvetet.

Undervisning om skilsmässa

31 Det blev sagt: Den som skiljer sig från sin hustru ska ge henne ett skilsmässobrev. 32 Men jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än otukt, orsakar att hon begår äktenskapsbrott. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.

Undervisning om vårt tal

33 Ni har också hört att det blev sagt till fäderna: Du ska inte svära falskt, och: Du ska hålla din ed inför Herren. 34 Men jag säger er: Ni ska inte alls svära någon ed, varken vid himlen, som är Guds tron, 35 eller vid jorden, som är hans fotpall, eller vid Jerusalem, som är den store Kungens stad. 36 Inte heller ska du svära någon ed vid ditt huvud, för du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart. 37 När ni talar ska ja vara ja, och nej vara nej. Allt utöver det kommer från den onde.

Undervisning om kärlek

38 Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga, och: tand för tand. 39 Men jag säger er: Gör inte motstånd mot den som är ond. Om någon slår dig på högra kinden, vänd även fram den andra åt honom. 40 Om någon vill ställa dig inför rätta och ta din långskjorta, låt honom även få din mantel. 41 Om någon tvingar dig att gå med en mil, gå två mil med honom. 42 Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.
43 Ni har hört att det blev sagt: Älska din nästa och hata din fiende. 44 Men jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er. 45 Då är ni er himmelske Faders söner. Han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. 46 För om ni älskar dem som älskar er, vilken lön får ni för det? Gör inte skatteindrivarna likadant? 47 Och om ni hälsar hjärtligt endast på era bröder – än sen? Gör inte hedningar likadant? 48 Var alltså fullkomliga, så som er Fader i himlen är fullkomlig.

Föregående  Nästa

matt5

”När Jesus såg folkskarorna gick han upp på berget och satte sig ner.”

 

5:1gick han upp på berget, jfr Mose som gick upp på berget för att ta emot Guds bud som han förmedlade till folket (2 Mos 19-20). Bergspredikan är riktad till Jesu lärjungar.

5:3Saliga, att vara salig är något betydligt mer och djupare än att vara ”lycklig”. Det betecknar ett andligt och välsignat tillstånd som är oberoende av känslor. Samtliga löften i saligprisningarna (v. 3-12) handlar först och främst om det som den salige ska få i himlen. fattiga i anden, Luk 18:13 utgör ett exempel på vad uttrycket innebär.

5:4sörjer, avser främst dem som är bedrövade över sin egen och världens synd och ondska. De ska bli tröstade i himlen (Upp 21:4).

5:5ödmjuka, (jfr 11:29) fria från högmod, arrogans och hämndlystnad. jorden, avser främst den nya jorden (Upp 21:1). Versen anspelar på Ps 37:11.

5:6rättfärdigheten, avser främst den rättfärdighet som Gud skänker oss i Kristus. mättade, med försoningens alla frukter som får sin fullbordan i himlen.

5:8. De som lever i tron och som bekänner sina synder är de renhjärtade (jfr Ps 51:12). de ska se Gud, jfr 1 Kor 13:12, Upp 22:4.

5:9de som främjar harmoni, och inte skapar turbulens och splittring mellan människor. Avser främst relationen mellan trossyskon (jfr Hebr 12:14, Jak 3:18). kallas Guds söner, jfr Rom 8:15 med kommentar.

5:10. De som förföljs på grund av rättfärdighet är de som på grund av sin tro och sina rättfärdiga ord och handlingar på olika sätt blir illa behandlade. Jfr Joh 15:18-19, 17:14, 1 Petr 3:14.

5:11-12. Troende har i alla tider blivit trakasserade och förtalade. Det är något som skänker både salighet och glädje. Delvis här på jorden, men framför allt i himlen. Se även Jak 1:2 med kommentar.

5:13-15salt (v. 13), hade då en viktig uppgift att konservera maten och bevara den färsk. På samma sätt motverkar kristna som lever efter Bergspredikans principer världens förruttnelse. sädesmåttet (v. 15), ett kärl som rymde omkring 9 liter. Kristna ska inte gömma och isolera sig från omvärlden utan i ord och handling visa sin tro och bli en lykta (v.15) som skiner i mörkret.

5:16ser era goda gärningar, avser här de troendes goda och heliga livsföring präglad av bl.a. kärlek, rättvisa och gudsfruktan. prisar er Fader, Guds ära är det yttersta syftet med Jesu efterföljares livsföring.

5:17lagen eller profeterna, hela GT. fullborda, alla messianska profetior i GT och alla ceremoniella lagar i GT, t.ex. de som handlar om offer, får i Jesus Kristus sin fullbordan. I Jesu liv, lidande, död och uppståndelse fullbordas GT. Hebreerbrevet undervisar mer utförligt om detta. Om lagen, se även 19:18-19, Luk 16:17, Rom 3:31, 4:5, 5:20, 7:7-13, 10:4, Gal 3:10-11, 5:1-6, 1 Tim 1:8-9 med kommentarer.

5:18förrän allt har skett, innefattar hela Jesu mission fram till hans återkomst och domens dag då det nuvarande universum ska försvinna.

5:19. Eftersom mycket i GT på ett eller annat sätt handlar om Jesus Kristus och hans gärningar (jfr Luk 24:27), och eftersom allt i GT är inspirerat av Gud (2 Tim 3:16, 2 Petr 1:20-21) och skrivet till vår undervisning (Rom 15:4), så har GT alltid en betydelsefull plats i den kristna församlingen.

5:20. De skriftlärda och fariseerna höll fast vid många gudsfientliga och falska traditioner (15:1-9, 23:1-28). Och de ville inte tro att Jesus var Kristus, dvs Messias, den som GT talar om, Joh 5:39. Och de var egenrättfärdiga, Luk 18:9-14. Den kristnes rättfärdighet är däremot exklusiv och unik eftersom den är en gåva skänkt av Gud genom tron på Jesus Kristus. Den kristne har sin rättfärdighet grundad i Jesu försoning, och en sådan rättfärdighet blir därmed överlägsen de skriftlärdas och fariseernas.

5:21Du ska inte mörda, mord ska bestraffas med avrättning enligt 2 Mos 21:12, 3 Mos 24:17. Den som mördar är skyldig inför domstolen, jfr 5 Mos 16:18. Jesus godtar därmed dödsdomar. Om dödsstraff, se även kommentar till Rom 13:4.

5:21. 2 Mos 20:13.

5:22Jag säger er, Jesus utlägger GT:s bud djupare än den rabbinska traditionen. Inte bara vredens slutresultat, dvs själva mordhandlingen (v. 21) förtjänar rättskipning, utan det gör redan en människas orättfärdiga vrede mot en medmänniska (jfr 1 Joh 3:15). Och ont och aggressivt personangrepp förtjänar inte bara jordisk rättskipning utan även förtappelsen. Sanhedrin, se kommentar till 26:59. helveteselden, det grekiska ordet bakom helvetet är geenna. Ordet har bildats av en dalgång, Hinnomdalen, en plats nära Jerusalem där barn tidigare hade offrats genom att brännas ihjäl (2 Kung 23:10, Jer 7:31, 19:5, 32:35). Redan i GT kom platsen att gestalta de ogudaktigas slutliga dom (Jes 30:33, 66:24). Jesus varnade ofta för helvetet, v. 29-30, 7:13, 8:12, 10:28, 13:41-42, 18:9, 23:15, 23:33, 25:41, Mark 9:43, 45, 47, Luk 12:5, 13:3, 5, 27-28, 16:19-31, Joh 3:16. Apostlarna skrev också om helvetet men använde andra uttryck än Jesus, Rom 2:12, 1 Kor 1:18, 2 Kor 2:15, 4:3, Fil 1:28, 3:19, 2 Thess 1:7-9, 2:9-10, 1 Tim 6:9, Hebr 10:39, Jak 4:12, 2 Petr 2:1, 3, 3:7, Judas v. 7, 11, 13, Upp 14:9-11, 17:8, 11, 20:10, 14-15, 21:8. Enligt texterna är helvetet en plats som Gud har skapat där djävulen, demonerna och alla oomvända syndare plågas för evigt i eld.

5:23-24. Varje Jesu lärjunge som kommer inför Guds ansikte måste först se till att vara försonad med sina trossyskon.

5:25motpart, kan här avse både ett trossyskon eller en icke-troende. En kristen ska utifrån en försonande attityd göra allt för att undvika att hamna i rättstvist. domaren, kan avse en jordisk domare, men även Gud som till slut är alla människors Domare.

5:26. Jfr Jesu liknelse i 18:21-35.

5:27. V. 32 ger en utförligare förklaring till vad äktenskapsbrott är. Se även 19:9 och Luk 16:18.

5:27. 2 Mos 20:14.

5:28. Jesus understryker att äktenskapsbrott inte behöver vara fysisk. Om begärets roll talar även de Tio Budorden, 2 Mos 20:17.

5:29-30ögahand, representerar lusten och handlingen. Eftersom den syndiga lusten och handlingen helt kan inta oss om vi har en likgiltig eller ljum attityd till Gud och hans bud, så uppmanas vi till de mest radikala åtgärder för att inte synden till slut ska driva oss till helvetet. Vi måste göra allt som står i vår makt för att undvika sådant som kan fresta och locka oss till att börja leva i synd. får dig på fall, dvs leder dig till synd som riskerar avfall.

5:31-32. En man kunde enligt Mose (5 Mos 24:1) skilja sig från sin hustru. Också Jesus tillåter en man att skilja sig från sin hustru. Men endast om kvinnan har begått otukt (v. 32) (om otukt, se kommentar till 1 Thess 4:3). Om skilsmässa sker av annat skäl startar en syndens process, dels blir kvinnan en äktenskapsbrytare i den stund hon gifter om sig (vilket många kvinnor då såg sig tvungna till för att klara sitt livsuppehälle), och dels blir den man som gifter sig med den skilda kvinnan skyldig till äktenskapsbrott.

5:31. 5 Mos 24:1.

5:33-37. Man ville då inte svära eder vid Guds namn, utan använde substitut som himlen, jorden, Jerusalem, huvud. Trossyskon ska kunna lita på varandras ord utan att behöva förstärka sitt tal med eder, löften och dylikt. Om vi bedrar med våra läppar bidrar vi till att föröka disharmoni och ondska i tillvaron. När vi missbrukar orden och inte menar vad vi uttryckligen säger går vi den ondes ärende, Joh 8:45. Se även kommentar till Jak 5:12.

5:33. 3 Mos 19:12, 2 Mos 20:17, 4 Mos 30:3, 5 Mos 23:21.

5:38Öga för öga, uttrycker vedergällningens lag grundad på rättvisa (latin: lex talionis). Det uppfattades inte bokstavligt, utan principen var att rättskipningens straff skulle stå i proportion till brottet och varken vara mildare eller strängare.

5:38. 2 Mos 21:24.

5:39-41. Jesus förkastar inte rättskipningens rättviseprincip (se kommentar till v. 38) utan talar här om den enskilde lärjungens beteende inför mötet med det onda. låt honom även få din mantel, Jesu kärlekskrav är så radikala att de åsidosätter ens egna rättigheter, 2 Mos 22:26-27. gå med en mil,  romerska soldater kunde tvinga till sig sådana tjänster av dem som de härskade över (jfr 27:32). gå två mil, Jesus påbjöd att man skulle bemöta ockupanternas krav med större tjänstvillighet än vad som krävdes. Jesu ord i textstycket omkullkastar dock inte de lagar om nödvärn och självförsvar som länders lagar lagstiftat om till medborgarnas väl.

5:42. Här är det underförstått att det framgår att de som begär gåva eller lån är i nöd och har ett akut behov (jfr Jak 2:15-17). Jesus uppmanar inte till naivitet och godtrohet.

5:43Älska din nästa, en ofta förekommande uppmaning i NT (19:19, 22:39, Rom 13:9, Gal 5:14, Jak 2:8). Vi ska älska eftersom Gud är kärlek (1 Joh 4:16) och kärleken därmed är ”störst” (1 Kor 13:13). Jesus var kärleken förkroppsligad (Joh 13:1-15). och hata din fiende, orden finns inte i GT. Förmodligen hänvisar Jesus till någon felaktig utspridd tolkning eller till något som står i Dödahavsrullarna (1QS 1.4).

5:43. 3 Mos 19:18.

5:44Älska era fiender, kristna ska inte bemöta ont med ont utan med kärlek (jfr Rom 12:17-18). All hämnd och dom ska överlämnas åt Gud (Rom 12:19-21). För de flesta åhörare den tiden var särskilt den romerska ockupationsmakten den ”fiende” som de befalldes att älska. Jfr Rom 13:1-7.

5:45. Gud låter i sin nåd alla människor utan undantag få del av naturens välsignelser. Det ska påminna oss om att det inte finns någon som inte förtjänar vår godhet och omsorg.

5:46skatteindrivarna, representerade de romerska myndigheterna som drev in alla möjliga slag av tullar och skatter av folket. Missbruk och korruption var vanligt förekommande. De var allmänt mycket föraktade av judarna och betrakades ofta som kollaboratörer.

5:48. Strävan efter ett fullkomligt liv är ett krav som åligger varje människa. Det ska vara vår strävan trots att vår fallna natur kommer att hindra oss från att uppnå det under jordelivet. Samtidigt har de troende del av Kristi fullkomlighet och står därför alltid felfria inför Gud (Ef 1:4).

 

Föregående  Nästa


© Ragnar Blomfelt