1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22

kapitel 6

Sex av sigillen bryts

Och jag såg när Lammet bröt det första av de sju sigillen. Och jag hörde ett av de fyra väsendena säga med en röst som åskan: ˮKom!ˮ 2 Lyssna, jag såg en vit häst och han som satt på den hade en båge. En segerkrans gavs åt honom och han drog ut från seger till seger.

3 När Lammet bröt det andra sigillet hörde jag det andra väsendet säga: ˮKom!ˮ 4 Och ut kom en annan häst, en eldröd. Han som satt på den fick befallning att ta freden från jorden så att människor skulle slakta varandra. Ett stort svärd gavs åt honom.

5 När Lammet bröt det tredje sigillet hörde jag det tredje väsendet säga: ˮKom!ˮ Och lyssna, jag såg en svart häst och han som satt på den höll en våg i handen. 6 Och jag hörde liksom en röst mitt ibland de fyra väsendena: ˮEtt kilo vete för en dagslön, och tre kilo korn för en dagslön. Men oljan och vinet får du inte skada.ˮ

7 När Lammet bröt det fjärde sigillet hörde jag det fjärde väsendets röst säga: ˮKom!ˮ 8 Och lyssna, jag såg en gulblek häst. Ryttaren hette Döden, och dödsriket följde honom. Åt dem gavs makt över en fjärdedel av jorden, till att döda med svärd och med svält och med sjukdom och genom jordens vilda djur.

9 När Lammet bröt det femte sigillet såg jag under altaret deras själar som hade blivit slaktade på grund av Guds ord och på grund av det vittnesbörd de hade avgett. 10 De ropade högt: ˮHärskare, helig och sann, när ska du döma dem som lever på jorden och utkräva hämnd för vårt blod?ˮ 11 Åt var och en av dem gavs en vit dräkt. Och de blev tillsagda att vila ännu en liten tid, tills antalet av deras medtjänare och bröder som skulle dödas liksom de hade blivit fulltaligt.

12 Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Då inträffade en stor jordbävning och solen blev svart som en säckväv av hår och hela månen blev blodröd. 13 Himlens stjärnor föll ner på jorden som när fikonträdets omogna frukt faller då det skakas av stormen. 14 Himlen drogs undan som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sina platser. 15 Och jordens kungar och stormän och härförare och rika och makthavare och alla slavar och fria, gömde sig i grottor och bland bergens klippor. 16 De sa till bergen och klipporna: ˮFall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede. 17 För deras stora vredesdag har kommit, och vem kan uthärda den?ˮ

Föregående     Nästa

upp6

”Och ut kom en annan häst, en eldröd. Han som satt på den fick befallning att ta freden från jorden …”

6:1Lammet bröt det första av de sju sigillen, Jesus Kristus är den som får uppenbara för världen hur Guds vrede på olika sätt drabbar en syndig mänsklighet.

6:9deras själar, här avses kristna martyrer som mördats för att de vittnat om Jesus Kristus. Jfr 20:4 och Matt 24:9.

6:10när ska du döma, svaret på martyrernas begäran får en början i v. 16-17. utkräva hämnd för vårt blod, jfr Ps 5:11, 7:10, 8:3, 9:20-21, 28:4, 37:9-10, 56:8, 74:10-11, 79:6, 104:35, 137:8-9, 139:19-22. Särskilt för saliga själar i himlen är det rätt och rättfärdigt och i enlighet med Guds väsen att begära hämnd och vedergällning för mördare (jfr 16:7 med kommentar).

6:11tills antalethade blivit fulltaligt, Gud har bestämt att slakten av de kristna ska upphöra när martyrskaran har uppnått ett visst bestämt antal, och då är vi nära världshistoriens slut.

6:17deras stora vredesdag har kommit, Faderns och Sonens rasande vrede. Jfr Jes 13, Joel 1:15, Amos 5:18-20, Sef 1:14-18.

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt