1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22

kapitel 10

Ängeln med den lilla bokrullen

Och jag såg en annan stark ängel komma ner från himlen. Han var iklädd ett moln med regnbågen över sitt huvud. Hans ansikte var likt solen och hans ben likt eldpelare. 2 Han höll en liten öppnad bokrulle i sin hand. Han satte sin högra fot på havet och sin vänstra på land, 3 och ropade högt som ett rytande lejon. Då han hade ropat talade de sju åskornas röster. 4 När de sju åskornas röster hade talat tänkte jag skriva, men jag hörde en röst från himlen säga: ˮFörsegla vad de sju åskorna sagt och skriv inte ner det.ˮ 5 Och ängeln som jag hade sett stå på havet och på land lyfte sin högra hand mot himlen. 6 Han svor en ed vid honom som lever i evigheters evighet och som har skapat allt som finns i himlen och på jorden och i havet: ˮDet blir inget mer uppskov, 7 utan i de dagar då den sjunde ängeln hörs och han blåser i sin trumpet är Guds hemlighet fullbordad, så som han tillkännagett för sina tjänare profeterna.ˮ

8 Och rösten som jag hade hört från himlen talade åter till mig: ˮGå och ta den öppnade bokrullen ur handen på ängeln som står på havet och på land.ˮ 9 Så jag gick till ängeln och bad honom ge mig den lilla bokrullen. Han svarade: ˮTa den och ät upp den. Den ska kännas bitter i din mage, men i din mun ska den vara söt som honung.ˮ 10 Jag tog den lilla bokrullen ur ängelns hand och åt upp den. Den var söt som honung i min mun, men när jag hade ätit upp den kände jag dess bitterhet i min mage. 11 Och de sa till mig: ˮDu måste återigen profetera om många folk och länder och språk och kungar.ˮ

Föregående     Nästa

10:6Det blir inget mer uppskov, möjligen ett svar på martyrernas begäran i 6:10, och även en allmän utsaga om att Guds plan för världshistorien nu snabbt går mot sitt definitiva slut.

10:9-10. Jfr Hes 2:8-3:3.

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt