1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22

kapitel 17

Den väldiga horan och odjuret

Och en av de sju änglarna med de sju skålarna kom och sa till mig: ˮKom, jag ska visa dig domen över den väldiga horan som sitter vid många vatten. 2 Jordens kungar bedrev otukt med henne, och de som lever på jorden berusades av hennes otukts vin.ˮ 3 Han förde mig i Anden bort till en öken. Och jag såg en kvinna sitta på ett scharlakansrött odjur täckt med hädiska namn. Det hade sju huvuden och tio horn. 4 Kvinnan var klädd i purpur och scharlakansrött och smyckad med guld och ädelstenar och pärlor. I handen höll hon en guldbägare full med vidrigheter och orenheter från hennes otukt. 5 På hennes panna var skrivet ett hemligt namn: ʼDet väldiga Babylon, moder till alla horor och vidrigheter på jorden.ʼ 6 Och jag såg att kvinnan var berusad av de heligas blod, av blodet från Jesu vittnen. Jag såg på henne med stor förundran.

7 Ängeln sa till mig: ˮVarför är du förundrad? Jag ska berätta för dig hemligheten med kvinnan, och odjuret med de sju huvudena och de tio hornen som bär henne. 8 Odjuret som du såg, det var och är inte mer, det ska stiga upp ur avgrunden och går till fördärvet. Och de på jorden som inte har sina namn skrivna i livets bok från världens skapelse ska förundras när de ser odjuret, för det var och är inte men ska komma. 9 Här behövs förstånd och visdom. De sju huvudena är sju berg som kvinnan sitter på. De är också sju kungar. 10 Fem har fallit, en är, en har ännu inte kommit, och när han kommer måste han stanna en kort tid. 11 Och odjuret som var och inte är, han är den åttonde men hör till de sju, och han går till fördärvet. 12 Och de tio hornen du såg är tio kungar som ännu inte har fått något rike. Men för en timme får de kungamakt tillsammans med odjuret. 13 De har samma avsikt och överlämnar sin kraft och myndighet åt odjuret. 14 De ska kriga mot Lammet. Men Lammet ska besegra dem eftersom han är herrarnas Herre och kungarnas Kung. Och de som är med honom är kallade och utvalda och trogna.ˮ

15 Och ängeln sa till mig: ˮVattnen som du såg, där horan sitter, är folk och människoskaror och länder och språk. 16 Och de tio hornen som du såg och odjuret, de ska hata horan, de ska göra henne utblottad och naken, de ska äta hennes kött, de ska bränna upp henne i eld. 17 För Gud har lagt i deras hjärtan att utföra Hans vilja och att i enighet ge kungamakten åt odjuret, till dess Guds ord går i uppfyllelse. 18 Och kvinnan du såg är den väldiga staden som regerar över kungarna på jorden.ˮ

Föregående     Nästa

17:1den väldiga horan, Babylon (v. 5, 18, se även kommentar till 14:8). som sitter vid många vatten, betydelsen ges i v. 15.

17:2bedrev otukt hennes otukts vin, se kommentar till 14:8.

17:4en guldbägare, jfr Jer 51:7.

17:6blodet från Jesu vittnen, se kommentar till 6:9-11.

17:8livets bok, se kommentar till 3:5.

17:14herrarnas Herre och kungarnas Kung, jfr 5 Mos 10:17, Dan 2:47, 1 Tim 6:15. Tillämpas i Bibeln både på Fadern och Sonen.

17:17. Den Allsmäktige Guden använder Satan och hans härar som redskap för att Hans goda och heliga och rättfärdiga vilja ska ske. Gud har den yttersta makten över ondskans innersta avsikter. Se även 2:10, 16:16, 2 Kor 12:7, 1 Thess 2:18 med kommentarer. till dess Guds ord går i uppfyllelse, jfr 1:1, 4:1.

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt