1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21

kapitel 11

Lasaros död

En man vid namn Lasaros låg sjuk. Han var från Betania, byn där Maria och hennes syster Marta bodde. 2 Det var Maria som smorde Herren med balsam och torkade hans fötter med sitt hår, och det var hennes bror Lasaros som var sjuk. 3 Systrarna sände då bud till Jesus och lät säga: ˮHerre, den du älskar ligger sjuk.ˮ 4 Men när Jesus hörde det sa han: ˮDenna sjukdom leder inte till döden utan till Guds ära, så att Guds Son blir förhärligad genom den.ˮ 5 Jesus älskade Marta och hennes syster och Lasaros.

6 När Jesus nu fick höra att Lasaros var sjuk, stannade han först två dagar där han befann sig. 7 Därefter sa han till sina lärjungar: ˮLåt oss gå tillbaka till Judeen.ˮ 8 Lärjungarna sa: ˮRabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du dit igen.ˮ 9 Jesus svarade: ˮHar inte dagen tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus. 10 Men den som vandrar om natten snavar, därför att ljuset inte finns i honom.ˮ 11 Efter de orden tillade han: ˮVår vän Lasaros sover, men jag går för att väcka honom.ˮ 12 Då sa lärjungarna: ˮHerre, sover han så blir han frisk.ˮ 13 Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han talade om vanlig sömn. 14 Då talade Jesus klarspråk: ˮLasaros är död. 15 Och för er skull är jag glad att jag inte var där, för att ni ska tro. Men låt oss nu gå till honom.ˮ 16 Tomas, som kallades Tvillingen, sa till de andra lärjungarna: ˮLåt oss gå med, så får vi dö med honom.ˮ

17 När Jesus kom fram fann han att Lasaros redan hade legat fyra dagar i graven. 18 Betania låg nära Jerusalem, ungefär tre kilometer därifrån. 19 Många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras bror. 20 När Marta fick höra att Jesus var på ingång gick hon och mötte honom. Men Maria stannade kvar hemma. 21 Marta sa till Jesus: ˮHerre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött. 22 Men även nu vet jag att Gud ska ge dig vad du än ber honom om.ˮ 23 Jesus sa till henne: ˮDin bror ska uppstå.ˮ 24 Marta svarade: ˮJag vet att han ska uppstå vid uppståndelsen på den yttersta dagen.ˮ 25 Jesus sa: ˮJag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, 26 och var och en som lever och tror på mig ska aldrig i evighet dö. Tror du detta?ˮ 27 Hon svarade: ˮJa, Herre, jag tror att du är Kristus, Guds Son, han som kommer till världen.ˮ

28 Då hon hade sagt detta gick hon och kallade på sin syster Maria och viskade: ˮLäraren är här och kallar på dig.ˮ 29 Då hon hörde det reste hon sig genast och gick ut till honom. 30 Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar på den plats där Marta hade mött honom. 31 Judarna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon hastigt reste sig och gick ut. De följde då efter henne i tron att hon skulle gå till graven för att gråta där.

32 När Maria kom till den plats där Jesus var och fick se honom, föll hon ner vid hans fötter och sa: ˮHerre, hade du varit här skulle min bror inte ha dött.ˮ 33 När Jesus såg hur Maria och judarna som följde med henne grät, blev han upprörd i anden och omskakad, 34 och frågade: ˮVar har ni lagt honom?ˮ De svarade: ˮHerre, kom och se.ˮ 35 Jesus grät. 36 Då sa judarna: ˮSe, hur han älskade honom.ˮ 37 Men några av dem sa: ˮKunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?ˮ

Jesus reser upp Lasaros

38 Jesus blev åter upprörd inom sig och gick till graven. Det var en klippgrav med en sten för öppningen. 39 Jesus sa: ˮTa bort stenen.ˮ Den dödes syster Marta sa då: ˮHerre, han luktar redan, det är ju fjärde dagen.ˮ 40 Jesus sa: ˮHar jag inte sagt dig att om du tror ska du få se Guds härlighet?ˮ 41 De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sa: ˮFader, jag prisar dig för att du har hört mig. 42 Jag vet att du alltid hör mig, men jag sa detta på grund av folket som står här, för att de ska tro att du har sänt mig.ˮ 43 När han hade sagt det ropade han högt: ˮLasaros, kom ut!ˮ 44 Då kom den döde ut. Fötter och händer var inlindade i bindlar, och ansiktet var täckt av ett tygstycke. Jesus sa till dem: ˮGör honom fri och låt honom gå.ˮ

Planer på att döda Jesus

45 Många judar som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom. 46 Men några av dem gick till fariseerna och berättade vad Jesus hade gjort. 47 Översteprästerna och fariseerna sammankallade då Sanhedrin och sa: ˮVad gör vi? Den här mannen gör ju många tecken. 48 Om vi låter honom hålla på så här börjar alla tro på honom, och romarna kommer och tar ifrån oss både vår plats och vårt folk.ˮ 49 Men en av dem, Kajafas, som var överstepräst det året, sa till dem: ˮNi förstår ingenting. 50 Inte heller begriper ni att det är bättre för er att en man dör för folket än att hela folket går under?ˮ 51 Detta sa han inte av sig själv, utan som överstepräst det året profeterade han att Jesus skulle dö för folket, 52 och inte bara för folket utan också för att samla och förena Guds utspridda barn. 53 Från den dagen var de fast beslutna att döda honom. 54 Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna. Istället begav han sig därifrån till området nära öknen, till en stad som heter Efraim. Där uppehöll han sig med sina lärjungar.

55 Judarnas påsk stod för dörren. Och innan påsken gick många från landsbygden upp till Jerusalem för att rena sig. 56 De sökte efter Jesus och sa till varandra där de stod på tempelplatsen: ˮVad tror ni? Kommer han inte till högtiden?ˮ 57 Men översteprästerna och fariseerna hade gett påbud om att den som visste var Jesus fanns skulle anmäla det, så att de kunde gripa honom.

Föregående     Nästa

11:1Lasaros, omnämns i NT endast i Joh 11-12. Betania, låg cirka 3 kilometer öster om Jerusalem (v. 18). Maria, omnämns i NT även i Luk 10:39, 42, Joh 11:1-2, 19-20, 28, 31-33, 45, 12:3. Marta, omnämns i NT även i Luk 10:38, 40-41, Joh 11:1, 5, 19-21, 24, 30, 39, 12:2.

11:2Maria som smorde Herren med balsam, se 12:1-8.

11:4leder inte till döden, dvs till förblivande död eftersom Jesus två dagar därefter skulle resa upp Lasaros.

11:6stannade han först två dagar, främst för att Gud skulle bli ärad och förhärligad (v. 4). Men också för att styrka tron hos lärjungarna (v. 15), och styrka tron hos systrarna (v. 22, 25-27). Därtill ville Jesus med denna fördröjning omintetgöra alla eventuella tvivel på att Lasaros verkligen var död (v. 39).

11:11sover, NT talar ofta om döden i termer av att sova (se t.ex. Matt 27:52, Apg 7:60, 13:36, 1 Kor 11:30, 15:20, 1 Thess 4:13-15), bl.a. för att understryka att döden inte utgör slutet för människan. Se även kommentar till 1 Thess 4:13.

11:16, (20:24, 21:2). ”Tvillingen.” Alternativ översättning: Didymos.

11:17fyra dagar, det fanns en föreställning bland judar (möjligen redan på Jesu tid) att själen förblev över den döda kroppen de tre första dagarna innan den avvek.

11:32. Maria använder samma ord som Marta (v. 21).

11:33upprörd, sannolikt över världens synd och ondska som orsakar så mycket sorg, lidande och död.

11:35Jesus grät. Jesus stadfäster därmed att sorg och gråt vid någon anhörigs död inte bara är naturligt utan också något gudomligt. Men vår sorg är inte ett uttryck för ett förlorat hopp, 1 Thess 4:13-18. Se även Fil 2:27 med kommentar.

11:37han som öppnade ögonen på den blinde, se 9:1-7.

11:42för att de ska tro att du har sänt mig, vilket är huvudorsaken för detta mirakel (jfr 20:30-31). Av det skälet nämns t.ex. inget om Lasaros reaktion efter att han fick liv igen.

11:43ropade han högt, föregriper vad som ska inträffa en dag i framtiden, se 5:28 med kommentar.

11:47Sanhedrin, som bestod av ett flertal saddukeer, och de trodde inte på uppståndelsen (se kommentar till Matt 3:7). Om Sanhedrin, se kommentar till Matt 26:59.

11:48. vår plats, avser templet, och möjligen också Jerusalem och i förlängningen hela landet.

11:49Kajafas, överstepräst år 18-36 e.Kr.

11:50än att hela folket går under, just det som Kajafas ville förhindra inträffade dock år 70 e.Kr. då Jerusalem och templet ödelades. Se kommentar till Matt 24:1-2.

11:51. Gud använde Kajafas som ett omedvetet profetiskt språkrör för att proklamera Jesu försoningsdöd.

11:52Guds utspridda barn, alla Guds utvalda som finns utspridda överallt i världen. Jfr 10:16, Ef 1:4.

11:53. Att Jesus reste upp en död lade en dödsdom på honom själv. De religiösa ledarnas reaktion på gudomlig godhet blev sataniskt hat.

11:54Efraim, låg omkring 2,5 mil norr om Jerusalem.

11:55Judarnas påsk, detta är tredje och sista gången Johannes omnämner påsken, 2:13, 6:4. (Se dock kommentar till 2:13.) för att rena sig, vilket skulle ske en vecka före påsken så att man kunde närvara och delta vid påskfirandet (4 Mos 9:4-14, 19:11-12).

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt