1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22   23   24   25   26   27   28

kapitel 5

Ananias och Sapfeira

Men en man vid namn Ananias sålde med sin hustru Sapfeira en egendom. 2 Med sin hustrus vetskap behöll han en del av pengarna för sig själv. Han kom sedan med resten och lade det vid apostlarnas fötter. 3 Då sa Petrus: ˮAnanias, varför har Satan fyllt ditt hjärta så att du ljög mot den helige Ande och behöll en del av pengarna för marken? 4 Var den inte din så länge du hade den kvar? Och var inte pengarna dina när den var såld? Varför beslöt du då detta i ditt hjärta? Du har inte ljugit för människor utan för Gud.ˮ 5 När Ananias hörde de orden föll han ner och dog. Stor fruktan kom över alla som hörde det. 6 De yngre männen reste sig, svepte honom och bar bort och begravde honom.

7 Omkring tre timmar senare kom hans hustru in ovetande om vad som hade hänt. 8 Petrus frågade henne: ˮSäg mig, sålde ni marken för det priset?ˮ Hon svarade: ˮJa, för det priset.ˮ 9 Men Petrus sa: ˮVarför kom ni överens om att fresta Herrens Ande? Lyssna, fotstegen av dem som begravt din man hörs vid dörren. Och nu ska de bära bort dig.ˮ 10 I samma ögonblick föll hon död ner vid hans fötter. När de unga männen kom in fann de henne död. Och de bar bort och begravde henne bredvid hennes man. 11 Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla som hörde om denna händelse.

Tecken och under

12 Genom apostlarnas händer skedde många tecken och under bland folket. Och de var alla enigt tillsammans i Salomos pelarhall. 13 Ingen annan vågade ansluta sig till dem, men de var högt aktade av folket. 14 Och det blev alltfler troende på Herren, skaror av både män och kvinnor. 15 Som en följd bar man även ut de sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar, för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på någon av dem när han gick förbi. 16 Även från städerna kring Jerusalem kom det en hel mängd som förde med sig sjuka och sådana som plågades av orena andar. Och alla blev botade.

Apostlarna förföljda

17 Översteprästen och alla hans anhängare från saddukeernas parti fylldes av ilska och avund. 18 De grep apostlarna och satte dem i allmänt fängelse. 19 Men en Herrens ängel öppnade på natten fängelsets portar och förde ut dem och sa: 20 ˮGå och ställ er i templet och berätta för folket allt som rör detta livets ord.ˮ 21 De lyssnade och gick vid gryningen till templet och undervisade. Då översteprästen och hans närmaste män anlände kallade de samman Sanhedrin, hela äldstekåren av Israels söner. De sände också bud till fängelset att apostlarna skulle hämtas. 22 Men när rättstjänarna kom kunde de inte finna dem i fängelset, så de återvände och rapporterade: 23 ˮVi fann fängelset vara ordentligt låst och vakterna stående vid dörrarna, men då vi öppnade var ingen där.ˮ 24 När tempelkommendanten och översteprästerna hörde det blev de ytterst förbryllade över dem och undrade vad detta kunde betyda. 25 Men då kom någon och rapporterade: ˮLyssna, männen som ni satte i fängelse står i templet och undervisar folket.ˮ 26 Då gick tempelkommendanten och rättstjänarna dit och förde bort dem, men utan våld eftersom de var rädda för att bli stenade av folket.

27 Då apostlarna hade hämtats ställdes de inför Sanhedrin, och översteprästen började förhöra dem: 28 ˮFörbjöd vi er inte allvarligt att undervisa i det namnet? Likväl har ni fyllt Jerusalem med er lära och försöker lägga den där mannens blod på oss.ˮ 29 Men Petrus och apostlarna svarade: ˮVi måste lyda Gud mer än människor. 30 Våra fäders Gud reste upp Jesus, som ni hade mördat genom att hänga upp på trä. 31 Honom har Gud upphöjt till furste och frälsare på sin högra sida, för att ge omvändelse åt Israel och syndernas förlåtelse. 32 Vi är vittnen till detta, och även den helige Ande som Gud har skänkt åt dem som lyder honom.ˮ

33 När de hörde detta blev de ursinniga och rådslog om att döda dem. 34 Men då reste sig en farisé i Sanhedrin, en laglärare vid namn Gamaliel, som var högt respekterad av allt folket. Han begärde att man skulle föra ut männen ett ögonblick. 35 Sedan sa han till dem: ˮIsraeliske män, tänk efter noga vad ni ämnar göra med dessa män. 36 För en tid sedan framträdde Theudas och gav sig ut för att vara något och omkring fyra hundra män slöt sig till honom. Men han dödades och alla hans anhängare skingrades och allt gick om intet. 37 Efter honom, vid tiden för skattskrivningen, framträdde Judas från Galileen och fick folk med sig att begå uppror. Men även han miste livet och alla hans anhängare skingrades. 38 Därför uppmanar jag er nu: håll er ifrån dessa män och låt dem gå. För om detta är människors verk och påhitt så kommer det att rinna ut i sanden. 39 Men är det av Gud kan ni aldrig besegra dem. Ni kan till och med finna att ni strider mot Gud.ˮ De höll med honom 40 och kallade in apostlarna. De lät prygla dem och förbjöd dem att tala i Jesu namn. Sedan fick de gå. 41 Apostlarna lämnade Sanhedrin, glada över att de hade betraktats värdiga att vanäras för Namnets skull. 42 Både i templet och hemma fortsatte de att dagligen undervisa och förkunna evangeliet om Kristus Jesus.

Föregående     Nästa

5:3-4. Synden bestod i lögn. Ananias hade påstått att de hade skänkt alla pengar för sin sålda egendom fastän så inte var fallet. Man gav därmed ett falskt intryck av godhet och generositet. Satan fyllt ditt hjärta, ovaksamma kristna kan snabbt bli ett Satans verktyg, jfr Matt 16:23, Ef 4:27, 6:11, 1 Petr 5:8. Satan är ”lögnens fader” (Joh 8:44). ljög mot den helige Ande (jfr v. 9), att ljuga mot Anden är detsamma som att ljuga mot Gud (v. 4). Jfr 3 Mos 10:1-5, Jos 7:16-26.

5:11fruktan (även v. 5), rädsla i bokstavlig mening. Det kristna livet består både av glädje (2:47) på grund av Guds kärlek och nåd, och av fruktan på grund av Guds helighet och rättfärdighet. Se även Matt 10:28 med kommentar. Händelsen (v. 1-11) visar att Gud är evigt densamme (jfr 3 Mos 10:1-3, Jos 7, 2 Sam 6:6-7, Apg 19:17, 1 Kor 11:29-31, Upp 2:16, 21-23). församlingen, (grekiska = ekklesia) detta är första gången som ordet förekommer i Apostlagärningarna.

5:12Salomos pelarhall, se kommentar till 3:11.

5:13Ingen annan vågade ansluta sig till dem, möjligen menas att inga troende, särskilt inga nyomvända, vågade ansluta sig till de tolv apostlarna. Orsaken var främst det som hade hänt med Ananias och Sapfeira.

5:15Petrus skugga, Gud är inte beroende av någon särskild bön eller ritual för att han ska verka helande eller befrielse (jfr 19:11-12, Mark 5:27-29, Joh 9:6-7). Detta utgör även ett exempel på att det som Jesus lovade går i uppfyllelse, Joh 14:12.

5:19en Herrens ängel, förekommer i denna bok även i 8:26, 12:7-10, 23 (se även 7:30-38, 10:3-4, 7, 27:23). Saddukeerna (v. 17) förnekade existensen av änglar.

5:20livets ord, det betyder att de skulle förkunna om liv i Jesus Kristus här och nu, och om evigt liv.

5:21, 27, 34, 41Sanhedrin, se kommentar till Matt 26:59.

5:24. över dem, apostlarna.

5:28försöker lägga den där mannens blod på oss, syftar bl.a. på 2:23, 3:13-15, 17, 4:10-11. Jfr Matt 27:25.

5:29Vi måste lyda Gud mer än människor. Att förkunna evangeliet för hela världen är en befallning från allmaktens Kristus (1:8, Matt 28:18-20), och om auktoriteter eller myndigheter vill förhindra det kan civil olydnad vara rättfärdigt.

5:30som ni hade mördat, utan rädsla fortsatte apostlarna att lägga skulden för Jesu död på de religiösa ledarna (se även kommentar till v. 28). hänga upp på trä, anspelar på 5 Mos 21:22 (jfr Gal 3:13).

5:31Honom har Gud upphöjt till furste och frälsare på sin högra sida, se Rom 8:34, Ef 1:20-23, Fil 2:8-9, Hebr 2:7-9, Upp 7:10. för att ge omvändelse, omvändelsen liksom tron är ytterst gåvor som skänks av Gud till de utvalda (se kommentar till 2:39).

5:32åt dem som lyder honom, lydnad här handlar främst om att tro på och omvända sig till Guds evangelium och Jesus Kristus (jfr Joh 3:36).

5:34Gamaliel, den mest respekterade rabbi (lärare) på sin tid. Han var även aposteln Paulus lärare, 22:3.

5:36Theudas, oklart vem. Men han var en av flera upprorsmän från omkring vår tideräknings början.

5:37tiden för skattskrivningen, den som inträffade år 6 e.Kr. Se även kommentar till Luk 2:2. Judas från Galileen, omnämns även av den judisk-romerska historikern Josefus.

5:38så kommer det att rinna ut i sanden, vilket det 2000 år senare ännu inte har gjort.

5:41glada, i enlighet med Jesu ord i Matt 5:10-12. Se även Rom 5:3, Jak 1:2, 1 Petr 1:6, 3:14, 4:12-14.

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt