MARKUSEVANGELIET

1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16

kapitel 7

En tradition som upphäver Guds ord

1 Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring Jesus. 2 De såg att några av hans lärjungar åt med orena händer, det vill säga utan att tvätta händerna. – 3 Fariseerna och alla andra judar äter inte utan att omsorgsfullt ha tvättat händerna. De håller fast vid de äldstes tradition. 4 Och när de kommer från torget äter de inte utan att först ha tvättat sig. Även många andra traditioner följer de, som att skölja bägare, kannor, kopparkärl och bordsbänkar. – 5 Så fariseerna och de skriftlärda frågade honom: ˮVarför följer inte dina lärjungar de äldstes tradition utan äter med orena händer?ˮ 6 Jesus svarade: ˮNi hycklare, Jesaja profeterade rätt om er, som det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 De dyrkar mig förgäves, de förkunnar läror som är människobud. 8 Ni har övergett Guds bud och håller er till människornas tradition.ˮ

9 Han sa också till dem: ˮSå tjusigt ni upphäver Guds bud för att kunna införa er tradition. 10 För Mose har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som skymfar sin far eller sin mor måste avrättas. 11 Men ni påstår: ’Om någon säger till sin far eller mor: ”Det som du kunde ha fått av mig ger jag istället som korban” – det betyder offergåva – , 12 då tillåter ni honom inte längre att göra något för sin far eller mor. 13 Ni upphäver Guds ord genom den tradition som ni för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.ˮ

Om rent och orent

14 Jesus kallade åter till sig folket och sa: ˮLyssna på mig allesammans och förstå: 15 Inget som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren. Det är istället det som går ut ur människan som orenar henne.ˮ 17 När han hade lämnat folket och gått in i huset frågade hans lärjungar honom om liknelsen. 18 Han svarade: ˮFörstår inte ni heller? Begriper ni inte att inget som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren? 19 Det går ju inte in i hjärtat utan ner i magen och sedan sin naturliga väg.ˮ Därmed förklarade han all mat för ren. 20 Och han sa: ˮDet är vad som går ut ur människan som gör henne oren. 21 För inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, liderlighet, avund, hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.ˮ

En syrisk-fenikisk kvinnas tro

24 Jesus gav sig av därifrån och kom till Tyros område. Han gick in i ett hus och ville inte att någon skulle få veta det. Men han kunde inte hålla sig dold. 25 Strax fick en kvinna vars dotter hade en oren ande i sig höra talas om honom och kom och föll ner vid hans fötter. 26 Det var en hednisk kvinna av syrisk-fenikisk härkomst. Hon bad att Jesus skulle kasta ut demonen ur hennes dotter. 27 Han sa till henne: ˮLåt barnen först få äta sig mätta, för det är inte rätt att ta barnens bröd och kasta det åt hundarna.ˮ 28 Hon svarade honom: ˮSå är det, Herre, och hundarna under bordet äter av barnens smulor.ˮ 29 Då sa han till henne: ˮPå grund av de orden, gå, demonen har farit ut ur din dotter.ˮ 30 Och hon gick hem och fann barnet ligga på bädden och demonen var borta.

En dövstum man botas

31 Därefter lämnade han Tyros område och gick genom Sidon till Galileiska sjön, in på Dekapolis område. 32 Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad Jesus lägga handen på honom. 33 Han tog honom avsides bort från folkskaran, stack fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga, 34 såg upp mot himlen, suckade, och sa: ˮEffata,ˮ – det betyder ’öppna dig.ʼ 35 Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes och han talade tydligt. 36 Jesus förbjöd dem att berätta detta för någon. Men ju mer han förbjöd desto ivrigare spred de ut det. 37 Och de blev alldeles utom sig av häpnad och sa: ˮAllt han har gjort är gott. Han får de döva att höra och de stumma att tala.ˮ

Föregående     Nästa

7:1-13. Se kommentarer till Matt 15:1-9.

7:4. ”och bordsbänkar.” Andra handskrifter saknar dessa ord.

7:6-7. Jes 29:13.

7:9. ”införa.” Andra handskrifter: hålla.

7:10. 2 Mos 20:12, 21:17.

7:14-23. Jesu ord är en uppgörelse med de religiösa ledarnas renhetstraditioner (v. 2-5). De bekymrade sig om det yttre, Jesus betonade det inre, hjärtats renhet. Gud bryr sig inte om smutsiga händer och kopparkärl, däremot kan det som människan tänker, fantiserar, säger och gör orena henne. Därmed förklarade han all mat för ren (v. 19). Med Jesus Kristus upphävdes alla detaljerade matföreskrifter i GT (3 Mos 11). I det nya förbundet, i Jesus Kristus, är vi fria att äta all mat. Det är bara kärleken till våra trossyskon som kan få prioritet framför denna frihet, jfr Rom 14, 1 Kor 8, Kol 2:16, 20-23 (se dock Apg 15:19-20). Det tog tid innan en del av de första kristna kunde acceptera denna frihet (Apg 10:10-15). Och snart skulle även irrläror nästla sig in i församlingen som ville återinföra förbud mot viss mat, 1 Tim 4:1-5. Se även kommentar till Matt 15:11.

7:20-23. Se kommentar till Matt 15:19-20

7:24-30. Se kommentarer till Matt 15:21-28.

7:31Sidon till Galileiska sjön, en sträcka på omkring nio mil. Dekapolis, låg söder och öster om Galileiska sjön, ett i huvudsak hedniskt område.

7:33stack fingrarna i hans öron, eftersom han var döv. rörde vid hans tunga, eftersom han nästan var stum.

7:34Effata, arameiska.

7:37Han får de döva att höra och de stumma att tala. En uppfyllelse av profetian i Jesaja 35:5-6.

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt