1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16

kapitel 14

Planer på att döda Jesus

Det var två dagar kvar till påsken och det osyrade brödets högtid. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett listigt sätt att gripa Jesus och döda honom. 2 De sa: ˮInte under högtiden, för då kan det bli upplopp bland folket.ˮ

Jesus blir smord i Betania

3 Jesus var i Betania och låg till bords i Simon den leprasjukes hus. Då kom en kvinna med en alabasterflaska med dyrbar äkta nardusbalsam. Hon bröt upp flaskan och hällde ut allt över hans huvud. 4 Några blev upprörda och sa till varandra: ˮVarför slösa så med balsam? 5 Den kunde man ju ha sålt för en årslön och gett åt de fattiga.ˮ Och de grälade på henne. 6 Men Jesus sa: ˮLåt henne vara, varför besvärar ni henne? Hon har gjort en vacker gärning mot mig. 7 De fattiga har ni alltid ibland er och när ni vill kan ni göra gott mot dem, men mig har ni inte alltid. 8 Hon har gjort det hon kunde. Hon har i förväg smort min kropp till begravningen. 9 Det jag säger till er är sant: Överallt i världen där evangeliet förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och minnas henne.ˮ

Judas blir förrädare

10 Och Judas Iskariot, en av de tolv, gick till översteprästerna för att förråda Jesus. 11 De blev glada när de hörde det och lovade honom pengar. Och han sökte efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

Påskmåltiden med lärjungarna

12 På första dagen av det osyrade brödets högtid då påskalammet slaktades frågade hans lärjungar honom: ˮVart vill du att vi ska gå och förbereda för dig att äta påskmåltiden?ˮ 13 Då sände han två av sina lärjungar och sa till dem: ˮGå in i staden. Där ska en man som bär en vattenkruka möta er. Följ honom. 14 Och där han går in ska ni säga till husbonden: ʼLäraren frågar: Var är mitt gästrum där jag ska äta påskmåltiden med mina lärjungar?ʼ 15 Han ska då visa er ett stort rum på övervåningen, inrett och färdigt. Förbered åt oss där.ˮ 16 Lärjungarna gick iväg och kom till staden och fann att det var som han hade sagt dem. Och de förberedde för påskmåltiden.

17 På kvällen kom han med de tolv. 18 Medan de låg till bords och åt sa Jesus: ˮDet jag säger till er är sant: En av er ska förråda mig, en som äter med mig.ˮ 19 Då blev de bedrövade och frågade honom en efter en: ˮDet är väl inte jag?ˮ 20 Han svarade: ˮEn av de tolv, en som doppar med mig i skålen. 21 För Människosonen går bort, som det står skrivet om honom. Men det blir hemskt för den man som förråder Människosonen. Det hade varit bättre för honom om han aldrig hade blivit född.ˮ

Den första nattvarden

22 Medan de åt tog Jesus ett bröd, välsignade det, bröt det och gav åt dem och sa: ˮTag detta, det är min kropp.ˮ 23 Och han tog en bägare, bad tackbönen och gav åt dem, och de drack alla ur den. 24 Och han sa: ˮDetta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många. 25 Det jag säger till er är sant: Jag ska aldrig mer dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då jag dricker nytt vin i Guds rike.ˮ 26 Och när de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget.

Jesus förutsäger Petrus förnekelse

27 Jesus sa till dem: ˮNi ska alla överge mig, för det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren ska skingras. 28 Men när jag har uppstått ska jag gå före er till Galileen.ˮ 29 Petrus sa till honom: ˮOm än alla överger dig, så ska inte jag göra det.ˮ 30 Jesus svarade: ˮDet jag säger till dig är sant: I dag, i denna natt, innan tuppen har galt två gånger, ska du tre gånger ha förnekat mig.ˮ 31 Men Petrus försäkrade bestämt: ˮOm jag än måste dö med dig ska jag aldrig förneka dig.ˮ Så sa även alla andra.

Jesus ber i Getsemane

32 De kom till ett ställe som heter Getsemane, och han sa till sina lärjungar: ˮSätt er här medan jag ber.ˮ 33 Och han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes. Han greps av bävan och ångest 34 och sa till dem: ˮMin själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka.ˮ 35 Han gick lite längre fram och föll ner på marken och bad att om möjligt få bli förskonad från denna stund. 36 Han sa: ˮAbba, Fader, allt är möjligt för dig. Ta denna bägare ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill.ˮ 37 Han kom tillbaka och fann att de sov, och sa till Petrus: ˮSimon, sover du? Kunde du inte hålla dig vaken ens en timme? 38 Vaka och be att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men kroppen är svag.ˮ 39 Han gick åter bort och bad med samma ord. 40 Då han kom tillbaka fann han igen att de sov eftersom deras ögon var sömntunga. Och de visste inte vad de skulle svara honom. 41 Han kom tillbaka för tredje gången och sa till dem: ˮSover ni fortfarande och vilar er? Det räcker. Timmen har kommit, nu ska Människosonen överlämnas i syndarnas händer. 42 Res er upp, låt oss gå, han som förråder mig är här.ˮ

Jesus blir förrådd och fängslas

43 Och just då han talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en folkhop med svärd och påkar. De kom från översteprästerna och de skriftlärda och de äldste. 44 Förrädaren hade avtalat med dem om ett tecken och sagt: ˮDet är den som jag kysser. Grip honom och för bort honom under bevakning.ˮ 45 När Judas kom gick han genast fram till Jesus och sa: ˮrabbi,ˮ och kysste honom. 46 De grep Jesus och höll fast honom. 47 Men en av dem som stod bredvid drog sitt svärd och slog mot översteprästens slav och högg av honom örat.

48 Jesus sa till dem: ˮSom mot en förbrytare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. 49 Dagligen var jag hos er i templet och undervisade, och ni grep mig inte. Men Skrifterna skulle uppfyllas.ˮ 50 Då lämnade alla honom och flydde.

En ung man flyr

51 En ung man följde efter Jesus, med bara ett linnekläde på kroppen. Honom grep de tag i, 52 men han lämnade linneklädet kvar och sprang iväg naken.

Jesus inför Sanhedrin

53 De förde Jesus till översteprästen. Och alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärda samlades. 54 Petrus följde Jesus på avstånd ända in på översteprästens gård. Han satt där bland vakterna och värmde sig vid elden. 55 Översteprästerna och hela Sanhedrin försökte finna något vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden. Men de fann inget. 56 Många vittnade falskt mot honom, och deras vittnesmål stämde inte överens. 57 Då reste sig några och gav detta falska vittnesmål mot honom: 58 ˮVi har hört att han sagt: ʼJag ska bryta ner detta tempel byggt med händer och på tre dagar bygga ett annat som inte är byggt med händerʼ.ˮ 59 Men inte heller deras vittnesmål stämde överens. 60 Då reste sig översteprästen och steg fram och frågade Jesus: ˮSka du inte svara på deras vittnesmål mot dig?ˮ 61 Men han teg och svarade inte. Åter frågade översteprästen honom: ˮÄr du Kristus, den Välsignades son?ˮ 62 Jesus svarade: ˮJag Är. Och ni ska få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln.ˮ 63 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sa: ˮVad behöver vi nu vittnen till? 64 Ni har hört hädelsen. Vad säger ni?ˮ Alla dömde honom skyldig till döden. 65 Några började spotta på honom, och täckte hans ögon och slog honom med knytnävarna och sa: ˮProfetera!ˮ Även vakterna gick lös på honom med slag.

Petrus förnekar Jesus

66 Och medan Petrus var nere på gården kom en av översteprästens tjänsteflickor dit. 67 När hon fick se Petrus sitta där och värma sig stirrade hon på honom och sa: ˮDu var också med Jesus från Nasaret.ˮ 68 Men han nekade: ˮJag vet inte vad du pratar om, jag fattar ingenting.ˮ Och han gick ut på den yttre gården. Då gol tuppen. 69 Tjänsteflickan såg honom och sa igen till dem som stod i närheten: ˮHan är en av dem.ˮ 70 Men Petrus nekade på nytt. Strax därpå sa även de som stod där till Petrus: ˮHelt säkert är du en av dem, för du är ju från Galileen.ˮ 71 Men han började förbanna sig, och bedyrade: ˮJag känner inte den där mannen som ni pratar om!ˮ 72 I det ögonblicket gol tuppen för andra gången. Då kom Petrus ihåg det som Jesus hade sagt till honom: ˮInnan tuppen har galt två gånger ska du tre gånger förneka mig.ˮ Och han bröt ihop och grät.

Föregående     Nästa

mark14

”De kom till ett ställe som heter Getsemane …”

14:1två dagar kvar, betyder sannolikt att det nu var onsdag. påsken, firades årligen till minne av att Israels folk frälstes från Guds vrede genom lammets blod och befriades från fångenskapen i Egypten, 2 Mos 12. (Jfr Joh 1:29 med kommentar.) det osyrade brödets högtid, en sju dagars högtid som var ansluten till påsken. Högtiden inföll under mars eller april.

14:2Inte under högtiden, eftersom det då strömmade skaror av pilgrimer till Jerusalem och man visste att många högaktade Jesus.

14:3-9. Se kommentarer till Matt 26:6-13.

14:10en av de tolv, se kommentar till Matt 26:14.

14:11lovade honom pengar, Judas Isakariot var en tjuv, Joh 12:6. Se även kommentar till Matt 26:15.

14:12då påskalammet slaktades, denna kväll skulle den judiska påskhögtiden fullbordas för evigt genom att Kristus skulle slaktas och hans blod avvända Guds vrede och skänka frälsning åt alla som tror (jfr 1 Kor 5:7, 1 Joh 2:2, Rom 3:25).

14:13-16. Hela detta hemlighetsmakeri om var måltiden skulle firas kunde möjligen också ha som skäl att förhindra Judas Iskariot att få vetskap om platsen så att han inte skulle kunna förråda Jesus under måltiden (v. 10, 18).

14:17På kvällen, påskhögtiden inleddes vid solnedgången. Det var nu torsdag. Det var sista kvällen innan korsfästelsen.

14:21som det står skrivet om honom, bl.a. i Ps 55:13-14, Jes 42-53.

14:22-26. Se kommentarer till Matt 26:26-30.

14:27-31. Se kommentar till Matt 26:31-35.

14:27. Sak 13:7.

14:32-42. Se kommentarer till Matt 26:36-46. Abba (v. 36), arameiska = far. Fader, jfr 5 Mos 32:6, Ps 103:13, Jer 31:9.

14:38. ”kroppen är svag.” Alternativ översättning: köttet är svagt.

14:43-45. Se kommentarer till Matt 26:47-49.

14:47en av dem som stod bredvid, Petrus (Joh 18:10). översteprästens slav, Malkos (Joh 18:10).

14:49Men Skrifterna skulle uppfyllas. Syftar sannolikt främst på Sak 13:7, men även på skriftställen som Ps 22 och Jes 53.

14:50. Se kommentar till Matt 26:56.

14:51-52. Traditionellt brukar anses att den unge mannen var författaren själv som här anspråkslöst redogör för sin egen förödmjukande flykt.

14:53-65. Se kommentarer till Matt 26:59-68. Översteprästen (v. 53), Kajafas. Sanhedrin (v. 55), se kommentar till Matt 26:59. Jag Är (v. 62), se kommentar till Joh 6:35.

14:62. Ps 110:1, Dan 7:13.

14:67Nasaret, där Jesus växte upp (Matt 2:23).

14:68. ”Då gol tuppen.” Andra handskrifter saknar dessa ord.

14:70du är ju från Galileen, vilket kunde höras på Petrus dialekt (Matt 26:73).

14:71. Se kommentar till Matt 26:74.

14:72. Se kommentar till Matt 26:75.

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt