1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16

kapitel 5

Den besatte och svinhjorden

De kom över till gerasenernas område på andra sidan sjön. 2 När Jesus steg ur båten kom genast en man emot honom från gravarna. Han hade en oren ande i sig 3 och höll till bland gravarna. Ingen kunde binda honom ens med kedjor längre. 4 Ofta hade han bundits med fotbojor och kedjor men han hade slitit av kedjorna och brutit sönder bojorna. Ingen kunde rå på honom. 5 Ständigt, natt och dag, höll han till bland gravarna och uppe i bergen och skrek och skar sig med stenar. 6 När han på avstånd fick se Jesus sprang han fram och föll ner för honom 7 och skrek så högt han kunde: ˮVad har du med mig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Svär vid Gud att du inte tänker tortera mig!ˮ 8 Jesus hade nämligen just befallt honom: ˮFar ut ur mannen, du orena ande!ˮ 9 Och Jesus frågade honom: ˮVad är ditt namn?ˮ Mannen svarade: ˮMitt namn är Legion, för vi är många.ˮ 10 Och han vädjade enträget till Jesus att inte sända iväg dem från området.

11 Nu fanns där vid bergssluttningen en stor svinhjord som gick och betade. 12 Demonerna vädjade: ˮSänd iväg oss till svinen så kan vi fara in i dem.ˮ 13 Han gav dem tillåtelse. Och de orena andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön. Omkring två tusen svin drunknade i sjön. 14 Svinvaktarna sprang iväg och berättade detta i staden och ute på landsbygden. Och folk gick för att se vad som hade hänt. 15 De kom till Jesus och såg den besatte som haft ʼlegionenʼ sitta där, klädd och vid sina sinnen. De blev rädda. 16 Och ögonvittnen berättade för dem vad som hade hänt med den besatte och med svinen. 17 Då bad man Jesus att lämna deras område.

18 När han steg i båten bad mannen som hade varit besatt att få följa med honom. 19 Jesus nekade honom det, istället sa han: ˮGå hem till de dina och berätta för dem om allt det som Herren har gjort med dig och hur han förbarmade sig över dig.ˮ 20 Han gick iväg och började berätta i hela Dekapolis om allt vad Jesus hade gjort med honom, och alla häpnade.

Synagogföreståndarens dotter. Kvinnan med blödningar

21 När Jesus hade farit tillbaka med båten till andra sidan sjön samlades mycket folk omkring honom där vid sjön. 22 En synagogföreståndare vid namn Jairos kom dit. Då han såg Jesus föll han ner vid hans fötter 23 och bad honom enträget: ˮMin dotter ligger för döden. Kom och lägg händerna på henne så att hon räddas och får leva.ˮ 24 Och Jesus gick med honom.

Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. 25 Där fanns en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. 26 Hon hade lidit mycket hos många läkare och lagt ut allt hon ägde men inget hade hjälpt. Det hade bara blivit sämre. 27 Hon hade hört om Jesus och kom nu bakifrån i folkmassan och rörde vid hans mantel, 28 för hon tänkte: ʼOm jag bara rör vid hans kläder så blir jag frisk.ʼ 29 Omedelbart upphörde hennes blödningar och hon kände i kroppen att hon var botad från sin plåga. 30 Och så fort Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom vände han sig om i folkskaran och frågade: ˮVem rörde vid mina kläder?ˮ 31 Hans lärjungar sa till honom: ˮDu ser hur folket tränger sig på dig, och du frågar vem som rörde vid dig?ˮ 32 Han såg sig omkring efter kvinnan som hade gjort detta. 33 Kvinnan skakade av rädsla, för hon visste vad som hade hänt med henne och hon kom och föll ner för honom och berättade hela sanningen. 34 Då sa han till henne: ˮMin dotter, din tro har botat dig. Gå i fred och var helad från din plåga.ˮ

35 Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sa: ˮDin dotter är död. Varför fortsätta besvära Läraren?ˮ 36 Men Jesus hörde deras ord och sa till föreståndaren: ˮVar inte rädd, tro endast.ˮ 37 Och han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes. 38 Och när de kom till föreståndarens hus såg han ett enda virrvarr och människor som högljutt grät och jämrade sig. 39 Han gick in och sa till dem: ˮVarför gapar ni och gråter? Flickan är inte död, hon sover.ˮ 40 Då skrattade de åt honom. Men han körde ut alla, tog med sig barnets far och mor och sina egna lärjungar och gick in där barnet låg. 41 Han tog hennes hand och sa till henne: ˮTalita koum.ˮ Det betyder: ʼLilla flicka, jag säger dig, res dig upp.ʼ 42 Genast reste sig flickan och började gå omkring, för hon var tolv år. Och de blev utom sig av häpnad. 43 Men han förbjöd dem strängt att låta någon få veta detta, och sa till dem att ge henne något att äta.

Föregående     Nästa

mark5

”Genast reste sig flickan och började gå omkring …”

5:1-17. Se även kommentar till Matt 8:28-34. gerasenernas område (v. 1), ett i huvudsak hedniskt område sydost om Galileiska sjön. just befallt honom (v. 8), befallningen var oåterkallelig, men verkställdes inte omedelbart. Jesus frågade honom (v. 9), sannolikt ställs frågan till mannen, men demonerna tar över och svarar för sig. Legion (v. 9), en romersk enhet på upp till 6000 soldater. Han gav dem tillåtelse (v. 13), efter Jesu befallning (v. 8) var demonerna bundna och kunde inte göra något utan tillåtelse från Jesus.

5:18-20. Vanligen förbjöd Jesus människor att berätta vad han gjort (se kommentar till Matt 8:4), men här befann sig Jesus på hedniskt område bland människor som inte hade vanföreställningar om Messias. Herren (v. 19), Jesus identifierar sig med Herren Gud. Han gick iväg och började berätta (v. 20), denne f.d. demonbesatte man blev kanske den förste hedniske ”missionären” utsänd av Jesus. Dekapolis (v. 20), låg söder och öster om Galileiska sjön, ett i huvudsak hedniskt område.

5:21-43. Se även kommentar till Matt 9:18-26. till andra sidan sjön (v. 21), västra sidan av Galileiska sjön. rörde vid hans mantel (v. 27), se kommentar till Apg 5:15. Gå i fred och var helad (v. 34), betyder att hon dels fått frälsning och fred med Gud och dels att hon blivit frisk från sin sjukdom. Petrus, Jakob och hans bror Johannes (v. 37), dessa tre utgjorde en inre cirkel kring Jesus (3:16-17, 9:2, 14:33). inte död, hon sover (v. 39), hon var död (Luk 8:55), men Jesus accepterade inte en föreställning om döden som något slutgiltigt och använde därför ordet ”sover” som i NT är ett vanligt ord för att beteckna död (jfr Matt 27:52, Apg 7:60, 13:36, 1 Kor 15:6, 18, 20, 51, 1 Thess 4:13-15). Talita koum (v. 41), arameiska.

5:34. ”botat.” Alternativ översättning: frälst.

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt