LUKASEVANGELIET

Introduktion

1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22   23   24

kapitel 1

Till Theofilos

1 Högt ärade Theofilos, många har åtagit sig att sammanställa en skildring av de händelser som fått sin uppfyllelse ibland oss. 2 Dessa händelser har meddelats oss av de som från början var ögonvittnen och ordets tjänare. 3 Efter att noga ha satt mig in i allt från början har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, 4 så att du ska förstå hur tillförlitlig den undervisning är som du fått.

Löftet om Johannes Döparens födelse

5 I de dagar då Herodes var kung i Judeen fanns det i Abias tjänsteavdelning en präst vid namn Sakarias. Hans hustru var av Arons ätt och hette Elisabet. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oklanderligt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.

8 En gång när turen kom till Sakarias tjänsteavdelning och han fullgjorde sin prästtjänst inför Gud 9 hände sig vid den sedvanliga lottningen att han fick uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen. 10 Allt folket stod utanför och bad vid timmen för rökoffret. 11 Då visade sig för honom en Herrens ängel som stod till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev mycket oroad vid denna syn och han överväldigades av fruktan. 13 Men ängeln sa: ˮVar inte rädd, Sakarias, för din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes. 14 Och han ska göra dig överlycklig, ja, många kommer att glädjas över hans födelse, 15 för han ska bli stor inför Herren. Han ska inte dricka vin och starka drycker, och redan i moderlivet ska han bli fylld av den helige Ande. 16 Och många av Israels söner ska han vända om till Herren, deras Gud. 17 Han ska gå framför Herren i Elias ande och kraft för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de olydiga ett rättfärdigt sinne. Så ska Herren få ett förberett folk.ˮ

18 Då sa Sakarias till ängeln: ˮHur ska jag få visshet om det här? Jag är ju gammal och min hustru är till åren.ˮ 19 Ängeln svarade: ˮJag är Gabriel, som står inför Gud. Jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta goda budskap. 20 Och nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker eftersom du inte trodde på mina ord som ska uppfyllas när tiden är inne.ˮ

21 Folket stod och väntade på Sakarias och förvånade sig över att han dröjde så länge inne i templet. 22 När han kom ut var han oförmögen att tala till dem. De förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem, och förblev stum. 23 Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut begav han sig hem. 24 Dagar gick och så blev hans hustru Elisabet med barn. Hon drog sig undan i fem månader. Hon sa: 25 ˮHerren har gjort detta för mig. Han såg till mig dessa dagar och tog bort min vanära bland människor.ˮ

Ängeln Gabriel förutsäger Jesu födelse

26 Då Elisabet var i sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till staden Nasaret i Galileen, 27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef som var av Davids ätt. Och jungfruns namn var Maria. 28 Han kom in och sa till henne: ˮGläd dig, du benådade. Herren är med dig.ˮ 29 Men hon blev förbryllad vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda. 30 Då sa ängeln till henne: ˮVar inte rädd, Maria, för du har funnit nåd hos Gud. 31 Lyssna, du ska bli med barn och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 Han ska bli stor och kallas den Högstes Son. Och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 Han ska regera över Israels folk för evigt, och hans välde har inget slut.ˮ 34 Maria sa till ängeln: ˮHur ska detta kunna ske, då ingen man har rört mig?ˮ 35 Ängeln svarade: ˮDen helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft omsluta dig. Därför ska också det heliga barnet kallas Guds Son. 36 Även din släkting Elisabet ska på sin ålderdom få en son. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 för inget är omöjligt för Gud.ˮ 38 Maria sa: ˮJag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig efter ditt ord.ˮ Och ängeln lämnade henne.

Marias besök hos Elisabet

39 I de dagarna skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd. 40 Hon gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. 41 När Elisabet hörde Marias hälsning spratt barnet till inom henne. Hon blev fylld av den helige Ande 42 och ropade högt: ˮVälsignad är du bland kvinnor, och välsignat är barnet inom dig! 43 Men vem är jag, att min Herres mor kommer till mig? 44 För när ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är hon som trodde, för det som Herren har sagt henne ska uppfyllas.ˮ

Maria upphöjer Gud

46 Då sa Maria:

ˮMin själ upphöjer Herren, 47 och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare, 48 för han har sett till sin tjänarinnas ringhet. Nu ska härefter alla släkten kalla mig salig. 49 Den Mäktige har gjort stora ting med mig, hans namn är heligt. 50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som fruktar honom. 51 Han har utfört väldiga gärningar med sin styrka. Han skingrade dem som hade högmodiga hjärtan och sinnen. 52 Han störtade härskare från deras troner, och upphöjde ringa män. 53 Han mättade hungriga med sitt goda, och sände rika tomhänta bort. 54 Han tog sig an sin tjänare Israel, i åminnelse av sin barmhärtighet 55 mot Abraham och hans ättlingar till evig tid. Detta enligt sitt löfte till våra fäder.ˮ

56 Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.

Johannes Döparens födelse

57 Så kom tiden för Elisabet då hon skulle föda, och hon födde en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne stor barmhärtighet, och de delade hennes glädje. 59 På åttonde dagen kom de för att omskära barnet. De ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: ˮNej, han ska heta Johannes.ˮ 61 De sa till henne: ˮIngen i din släkt bär det namnet.ˮ 62 Med tecken frågade de hans far vad han ville att barnet skulle heta. 63 Då bad han om en tavla och skrev: ʼJohannes är hans namn,ʼ och alla häpnade. 64 Omedelbart öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och lovprisa Gud. 65 Fruktan kom över alla kringboende. Och i hela Judeens bergsbygd omtalades detta. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och sa: ”Vad ska det bli av detta barn?” För Herrens hand var med honom.

Sakarias profetia

67 Och hans far Sakarias blev fylld av den helige Ande och profeterade:

68 ˮLov och pris till Herren, Israels Gud, som har besökt och befriat sitt folk. 69 Han har upprest en mäktig Frälsare i sin tjänare Davids ätt, 70 så som han lovat sedan urminnes tid genom sina heliga profeter: 71 att frälsa oss från våra fiender och från alla som hatar oss. 72 Han ville visa barmhärtighet mot våra fäder och tänka på sitt heliga förbund, 73 den ed han gav vår fader Abraham: 74 att vi, frälsta ur våra fienders hand, skulle få tjäna honom utan rädsla, 75 i helighet och rättfärdighet inför honom alla våra dagar. 76 Och du, barn, ska kallas den Högstes profet, för du ska gå före Herren och bana väg för honom 77 och ge hans folk kunskap om frälsning i deras synders förlåtelse. 78 Detta ska ske tack vare vår Guds innerliga barmhärtighet, genom vilken en soluppgång från höjden ska besöka oss, 79 för att stråla över dem som sitter i mörker och dödsskugga och leda våra fötter in på fredens väg.ˮ

80 Och barnet växte och blev stark i anden. Han vistades i öde trakter till den dag då han skulle träda fram för Israel.

Föregående     Nästa

Författare: Enligt lång tradition läkaren Lukas. Han var möjligen icke-jude. I NT omnämns han i Kol 4:14, 2 Tim 4:11, Filem. v. 24, och även indirekt på olika ställen i Apg (i de s.k. ”vi” passagerna: 16:10-17, 20:5-16, 21:1-18, 27:1-28:16). Lukas är även författare till Apostlagärningarna. Brevets datering: Omkring år 60 e.Kr. Introduktion.

1:1Theofilos, namnet betyder ”den som älskar Gud” eller ”älskad av Gud”. Han är även mottagare av Apostlagärningarna. Högt ärade, formuleringen gör det sannolikt att han var en i samhället framstående person (jfr Apg 23:26, 24:3, 26:25). Han omnämns i NT även i Apg 1:1. fått sin uppfyllelse, syftar på allt det i GT som blivit uppfyllt i Jesus Kristus, jfr 24:46-47.

1:2de som från början var ögonvittnen, Lukas räknar inte med sig själv bland dem. ordets tjänare, syftar särskilt på apostlarna.

1:4som du fått, vilket förutsätter att Theofilos hade en grundläggande kunskap om Jesus Kristus.

1:5Herodes, se kommentar till Matt 2:1. Abias tjänsteavdelning, det fanns 24 sådana avdelningar (1 Krön 24).

1:7ofruktsam, vilket inte är alltför ovanligt i den bibliska historien, se 1 Mos 11:30, 25:21, 29:31, Dom 13:2, 1 Sam 1:2.

1:9den sedvanliga lottningen, att låta en lott avgöra handlade inte om tro på slump och tillfällighet utan man utgick ifrån att Guds vilja då klargjordes (se kommentar till Apg 1:24-26). han fick uppdraget, en överstepräst kunde endast få ett sådant uppdrag en gång under sin livstid. tända rökelsen, 2 Mos 30:7-8.

1:11en Herrens ängel, änglar förekommer ofta i Lukasevangeliet, se v. 13, 18-19, 26, 30, 34-35, 38, 2:9-10, 13, 15, 21, 4:10, 9:26, 12:8-9, 15:10, 16:22, 22:43, 24:4, 23. rökelsealtaret, 2 Mos 30:1-6.

1:13Johannes, betyder ”Jahve har visat nåd.”

1:15Han ska inte dricka vin och starka drycker, betyder att hans uppdrag skulle likna nasirens (4 Mos 6, Dom 13:5). redan i moderlivet ska han bli fylld av den helige Ande, i NT sägs inte något liknande om någon annan människa.

1:17. Johannes är uppfyllelsen av profetian i Mal 4:5-6. Se även kommentar till Matt 11:14.

1:18Hur ska jag få visshet om det här? Frågan låter oss förstå att det fanns tvivel i Sakarias hjärta och att han därför ville ha något slags tecken. Eftersom han inte oreserverat ville tro på Guds ord förmedlat genom ängeln straffades han med stumhet (v. 20).

1:19Gabriel, den ene av två änglar i Bibeln som namnges (Dan 8:16, 9:21). Den andre är Mikael (Dan 10:13, 21, 12:1, Judas v. 9, Upp 12:7).

1:21Folket stod och väntade på Sakarias, för att få del av den aronitiska välsignelsen, 4 Mos 6:24-26.

1:22stum, ordet kan även betyda döv. Han var sannolikt både stum och döv, jfr v. 62.

1:23när dagarna för hans tjänstgöring var slut, prästerna tjänstgjorde en vecka i taget och sammanlagt två veckor under året.

1:25tog bort min vanära, judarna betraktade barnlöshet som vanhedrande och som tecken på Guds onåd (jfr 1 Mos 30:23, Jes 4:1, 47:9, Hos 9:11).

1:26Nasaret, låg omkring tio mil norr om Jerusalem och var en liten obetydlig stad (Joh 1:46) som inte omnämns i GT. Det var Jesu hemstad (Matt 13:54, Luk 2:39).

1:27trolovad, se kommentar till Matt 1:18. JosefMaria, se kommentar till Matt 1:18. Läs mer: En bok om Maria.

1:28du benådade, betyder att Maria har fått nåd (jfr v. 30), dvs erhållit en oförtjänt välsignelse av Gud. Alla kristna är benådade, Ef 1:6.

1:31Jesus, grekiska för det hebreiska Joshua som betyder ”Jahve är frälsning”.

1:32den Högstes Son, den Högste är ett namn på Gud som vi möter redan i 1 Mos 14:18-22. Jesus är ”Son” i exklusiv och unik mening (se kommentar till Matt 16:15-16). hans fader Davids tron, Jesus är Davids ”son” enligt profetian i 2 Sam 7:12-13. Se även Jes 9:6-7.

1:33. Anknyter till det profetiska löftet i 2 Sam 7:16.

1:33. ”Israels folk.” Alternativ översättning: Jakobs hus.

1:35. Ängelns svar på Marias fråga (v. 34) är att den Helige Ande och Gud Fader ska verka i och omkring Maria och att hon på det sättet ska bli havande. Därför, ett ord som visar att den Helige Andes aktivitet i Marias moderliv är en förutsättning för att Jesusbarnet kan vara heligt och kallas Guds Son. Det underförstådda är att Jesus i och med ”jungfrufödelsen” (eller kanske mer träffande ”jungfrubefruktningen”) inte fick del av det som allmänt kallas ”arvsynd” eftersom Josef inte hade någon del i Jesu tillblivelse. Att Jesus var syndfri bekräftas ofta i NT (se Joh 7:18 med kommentar), och det utgör en förutsättning för att han ska kunna vara världens frälsare.

1:35. ”det heliga barnet kallas.” Alternativ översättning: barnet kallas heligt och.

1:37. Jesus uttryckte samma sanning om Guds Allmakt i Matt 19:26.

1:37. ”inget är omöjligt för Gud.” Alternativ översättning: inget ord från Gud ska vara kraftlöst.

1:38. Marias ord präglas av ödmjukhet och förtröstan. Hon tvivlade inte eller begärde tecken (jfr v. 18).

1:39till en stad i Juda bergsbygd, sannolikt i närheten av Jerusalem där Sakarias tjänade i templet.

1:41Hon blev fylld av den helige Ande, inte bara det ofödda barnet (v. 15) utan också modern blev fylld av Anden.

1:43min Herres mor, här menas sannolikt att Elisabet förstår att barnet som Maria bär är Messias/Kristus.

1:44spratt barnet till i mig av glädje, barnet Johannes var nu omkring 25 veckor (v. 26).

1:45det som Herren har sagt henne, de ord från Gud som ängeln hade förmedlat (v. 28-37).

1:45. ”Och salig är hon som trodde, för.” Alternativ översättning: Och salig är hon som trodde att.

1:47Gud, min Frälsare, att Gud kallas Frälsare är inte ovanligt, (Ps 18:47, 25:5, 51:16, 65:6, 85:5, 88:2, Mika 7:7, 1 Tim 1:1, 2:3, 4:10, Tit 1:3, 2:10, 3:4, Judas v. 25). Med dessa ord bekänner sig Maria som syndare i behov av en försonare.

1:48sin tjänarinnas ringhet, Maria bekänner sig ödmjukt vara en obetydlig slav. Nu ska härefter alla släkten kalla mig salig. Maria är salig eftersom hon trodde (v. 45). Varje människa som fått sin synd förlåten kan kallas salig, Rom 4:7-8.

1:49har gjort stora ting med mig, syftar på den Helige Andes verk inom henne (v. 35).

1:50över dem som fruktar honom, Jesu lärjungars relation med Gud innefattar också fruktan i bokstavlig mening (jfr Matt 10:28).

1:51. ”styrka.” Alternativ översättning: arm.

1:52. Maria bekänner sig till den heliga Skriftens världsbild där det är Gud som styr allt som sker i världen.

1:53mättade hungriga, syftar både på andlig och kroppslig välsignelse. sände rika tomhänta bort, syftar både på religiöst egenrättfärdiga människor och rika i bokstavlig mening.

1:54-55. Orden syftar bl.a. på 1 Mos 17:7-8, 22:16-18.

1:56hem, till Nasaret.

1:59På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, enligt Guds påbud, 1 Mos 17:12, 3 Mos 12:1-3. Vid omskärelsen fick barnet sitt namn. Se även kommentar till Apg 15:1

1:62. Versen visar att Johannes inte bara var stum utan sannolikt också döv (se v. 22).

1:67. Tidigare hade barnet (v. 15) och Elisabet (v. 41) blivit fyllda av Anden.

1:68. ”befriat.” Alternativ översättning: friköpt.

1:69. ”en mäktig Frälsare.” Alternativ översättning: ett frälsningens horn.

1:73den ed han gav, 1 Mos 22:16-18.

1:78en soluppgång, syftar på Messias (Jes 9:2, 49:6, 60:2-3, Mal 4:2).

1:78. ”ska besöka.” Andra handskrifter: har besökt.

1:79fredens väg, den väg som innebär fred med Gud (Rom 5:1) och alla de välsignelser som följer på det.

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt