1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16

kapitel 14

Tungotal och profetia

Eftersträva kärleken, men längta också efter Andens gåvor, och framför allt profetians gåva. 2 För den som talar i tungor talar inte till människor utan till Gud. Ingen förstår honom, men han talar hemligheter i Anden. 3 Men den som profeterar talar till människor och förmedlar uppbyggelse, förmaning och tröst. 4 Den som talar i tungor uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger församlingen. 5 Jag skulle önska att ni alla talar i tungor, men hellre att ni profeterar. Den som profeterar är mer betydelsefull än den som talar i tungor, såvida han inte uttyder sina ord så att församlingen blir uppbyggd.

6 Bröder, vad hjälper det er om jag kommer till er och talar i tungor, men inte ger er någon uppenbarelse eller kunskap eller profetia eller undervisning? 7 Likaså med livlösa ting som flöjt eller harpa som ger ljud ifrån sig. Hur ska man kunna uppfatta vad som spelas om det inte är skillnad på tonerna? 8 Och om en trumpet ger ett otydligt ljud, vem gör sig då redo till strid? 9 Likaså med er. Om ni inte brukar tungan till begripligt tal, hur ska man då kunna förstå vad ni säger? Då blir det bara prat i luften. 10 Det finns ett okänt antal språk i världen, och inget är utan mening. 11 Om jag inte förstår språket blir jag en främling för den som talar och han blir en främling för mig. 12 Likaså med er. Eftersom ni ivrar efter Andens gåvor, längta efter att i överflöd få dem som uppbygger församlingen. 13 Därför ska den som talar i tungor be om att kunna uttyda det. 14 För om jag ber i tungor är det min ande som ber, men mitt förstånd bär ingen frukt. 15 Vad innebär det? Att jag vill be med anden, och jag vill också be med mitt förstånd. Jag vill lovsjunga med anden, och jag vill också lovsjunga med mitt förstånd. 16 Om du välsignar i Anden, hur ska då den som sitter på de olärdas plats kunna säga sitt ”Amen” till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. 17 Visst är din tackbön god, men den andre blir inte uppbyggd. 18 Jag tackar Gud att jag talar i tungor mer än någon av er. 19 Men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förstånd till undervisning för andra, än tio tusen ord i tungor.

20 Bröder, var inte barn till förståndet. Var istället som spädbarn i fråga om ondskan och vuxna till förståndet. 21 I lagen står det skrivet: Genom män med främmande språk och främmande läppar ska jag tala till detta folk, och inte ens då ska de lyssna till mig, säger Herren. 22 Därför är tungotalen ett tecken inte för dem som tror, utan för de otroende. Men profetian är ett tecken inte för de otroende, utan för dem som tror. 23 Om därför hela församlingen är samlad och alla talar i tungor, och några olärda eller otroende kommer in, ska de då inte säga att ni är galna? 24 Men om alla profeterar och en otroende eller olärd kommer in, då blir han överbevisad och dömd av alla. 25 Hans hjärtas hemligheter uppenbaras och han faller ner på sitt ansikte och tillber Gud och utbrister att Gud verkligen är i er.

Allt ska ske med ordning

26 Bröder, vad följer av detta? När ni samlas har var och en något att bidra med: sång, undervisning, uppenbarelse, tungotal, uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse. 27 Om någon talar i tungor får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon ska ge uttydning. 28 Men finns ingen som uttyder ska den som talar i tungor vara tyst i församlingen. Han kan tala till sig själv och till Gud. 29 Låt två eller tre profeter tala och de övriga bedöma det som sägs. 30 Men får någon annan som sitter där en uppenbarelse, ska den förste vara tyst. 31 Ni kan alla profetera, en i sänder, så att alla blir undervisade och tröstade. 32 Och profeternas andar underordnar sig profeterna, 33 för Gud är inte oordningens Gud utan harmonins.

Som i alla de heligas församlingar 34 måste kvinnorna vara tysta i församlingarna. För det är inte tillåtet för dem att tala utan de måste underordna sig, som också lagen säger. 35 Och vill de veta något ska de fråga sina män hemma, för det är skamligt för en kvinna att tala i församlingen. 36 Eller var det från er som Guds ord gick ut? Eller var det bara till er det kom? 37 Om någon menar sig vara profet eller Andefylld, ska han veta att det jag skriver till er är Herrens bud. 38 Men den som inte erkänner detta är själv inte erkänd.

39 Mina bröder, längta alltså efter att få profetera, och hindra inte tungotalet. 40 Men låt allt ske anständigt och med ordning.

Föregående     Nästa

14:1profetians gåva, se kommentar till Rom 12:6.

14:2tungor, avser här ord som inte kan förstås av någon, ett slags hemlighetsfullt bönespråk. I andra sammanhang kan ”tungotal” avse olika kända språk (Apg 2:4).

14:2. ”Anden.” Alternativ översättning: sin ande.

14:10Det finns ett okänt antal språk i världen, i enlighet med Guds vilja, 1 Mos 11:1-9.

14:16Amen, ett hebreiskt ord som närmast betyder ”sant,” ”trovärdigt.” Jfr Jes 65:16.

14:16. ”Anden.” Alternativ översättning: anden.

14:21. Paulus citerar fritt från Jesaja. Profeten Jesaja förkunnar att Gud ska använda Assyriernas obegripliga språk som ett av sina straffredskap mot ett avfallet Israel som vägrat lyssna till en profets begripliga språk.

14:21. Jes 28:11.

14:22tungotalen ett tecken för de otroende, ett domens tecken riktat mot otroende. När otroende hör kristna som talar i tungor kommer det ofta att anses som galenskap och därmed drivs de av Gud längre in i förhärdelse och otro.

14:27någon ska ge uttydning, antingen av den man som talat i tungor (v. 13) eller av någon annan man i församlingen.

14:29övriga, avser sannolikt inte bara de andra profeterna utan även andra män (1 Thess 5:20-21).

14:31Ni kan alla profetera, inte under samma möte (v. 29), men Gud kan ge förmågan att profetera i församlingen även till andra män än de som brukar profetera.

14:32. Varje profet är kapabel att själv besluta när han ska påbörja och avsluta sitt budskap. Det finns inget tvång när Gud verkar i en profet.

14:34-36måste kvinnorna vara tysta i församlingarna, avser allt det som Paulus talat om i v. 26 och 29. Sex skäl anges: (1) det är inte tillåtet för dem att tala (v. 34), enligt Herrens bud (v. 37). Förbudet är därför ytterst en lydnadsfråga. (2) de måste underordna sig (v. 34), enligt skapelseordningen, jfr 1 Tim 2:11-14. Se även Ef 5:24. (3) som också lagen säger (v. 34), enligt bl.a. 1 Mos 1-3. (4) det är skamligt (v. 35), främst i Guds ögon, eftersom det bl.a. skulle upplösa den ordning som Gud förordnat mellan könen och göra kvinnan jämställd med mannen. (5) Om de inte är tysta innebär det förakt mot Guds ord (v. 36), och Paulus påpekar att Guds ord inte hade sitt upphov från dem i Korinth utan från Kristus och apostlarna (se 1 Thess 2:13 med kommentar). (6) Den kvinna som talar i församlingen, eller de som trots Paulus varningar tillåter kvinnor att tala i församlingen, är inte erkända (v. 38), dvs har varken Guds eller apostlarnas gillande eller acceptans. (Kvinnor kan däremot få be och profetera i andra sammanhang än i församlingen, se kommentarer till 1 Kor 11:4-6, 10.) vill de veta något (v. 35), endast män får offentligt ställa frågor t.ex. i samband med förkunnelse när församlingen är samlad.

14:37det jag skriver till er är Herrens bud, avser främst v. 33-35. ”Guds ord” (v. 36) och ”Herrens bud” väger tyngre än någon profet eller andlig person som med manipulativa argument tillåter kvinnor att tala i församlingen.

14:40låt allt ske anständigt och med ordning, mer eller mindre kaotiska församlingsmöten utan ordning och reda möter inte Guds välsignelse.

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt