EFESIERBREVET

introduktion

 2   3   4   5   6

kapitel 1

Hälsning

1 Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel. Till de heliga som bor i Efesos, de troende i Kristus Jesus. 2 Nåd till er och fred från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Andliga välsignelser i Kristus

3 Lov och pris till vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som har välsignat oss i Kristus med all andlig välsignelse i himlen. 4 För han utvalde oss i Kristus före universums skapelse till att vara heliga och felfria inför honom. 5 I kärlek förutbestämde han oss till att bli adopterade som söner genom Jesus Kristus, enligt hans goda vilja. 6 Detta för att nådens härlighet ska prisas, den som han benådade oss med i den Älskade. 7 I honom har vi friköpts genom hans blod, vi har förlåtelse för våra överträdelser efter Guds rika nåd, 8 som han lät flöda över oss med all visdom och insikt. 9 Han lät oss få veta sin viljas hemlighet enligt det goda beslut han fattade i Kristus, 10 om en ordning vid tidernas fullbordan – att föra allting samman i Kristus, allt i himlen och på jorden. 11 I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda därtill av honom som verkar allt efter sin viljas beslut, 12 för att vi som redan har vårt hopp i Kristus ska bli till pris och ära för hans härlighet. 13 I honom har även ni efter att ni hört sanningens ord, evangeliet om er frälsning, och efter att ni kommit till tro, fått det utlovade sigillet – den helige Ande. 14 Anden är en handpenning på vårt arv tills Gud friköper sitt egendomsfolk, till pris och ära för hans härlighet.

Paulus förbön

15/16 Därför tackar jag alltid Gud för er när jag nämner er i mina böner, efter att jag hört om er tro i Herren Jesus och er kärlek till alla de heliga. 17 Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, ska ge er vishetens och uppenbarelsens Ande i kunskap om honom. 18 Och att ni med upplysta hjärtans ögon ska förstå vilket hopp han kallat er till, hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga, 19 och hur överväldigande stor hans makt är gentemot oss som tror, enligt hans oerhörda verksamma kraft. 20 Med denna kraft verkade han i Kristus då han reste honom upp från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, 21 över varje härskare och makt och kraft och herravälde, och över varje namn som kan nämnas, inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. 22 Och Gud lade allt under hans fötter, och gav honom till församlingen som huvud över allting. 23 Församlingen är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.

Föregående     Nästa

Författare: Aposteln Paulus. Brevets datering: Omkring år 60 e.Kr. medan Paulus var fånge (3:1, 4:1, 6:20), möjligen i Rom (Apg 28:16, 30-31). Introduktion.

1:1Paulusapostel, se kommentar till Rom 1:1. Efesos, en stor och betydande handelsstad, som också var huvudstad i den romerska provinsen Asien vid nutida Turkiets västkust. Paulus grundade församlingen där (Apg 19:1-10) och verkade i staden omkring tre år (Apg 20:31). Även Timotheos hade verkat i staden, 1 Tim 1:3. Se även Upp 2:1 med kommentar. heliga, se kommentar till Rom 1:7.

1:1. ”I Efesos.” Andra handskrifter saknar dessa ord.

1:2Nådfred, se kommentar till Rom 1:7.

1:3. Versen uttrycker en vanlig tanke i NT om att himmelrikets välsignelser (v. 4-14) får en startpunkt redan på jorden för dem som genom tron är i Kristus. Jfr 2:6. Se även kommentarer till Matt 3:2, Luk 17:20-21, Joh 18:36.

1:4han utvalde oss i Kristus, ”oss” avser Paulus och de heliga i Efesos (v. 1), och indirekt alla som tror på Jesus. Innan vi föddes och hade gjort vare sig gott eller ont blev vi utvalda av Gud till frälsning genom Jesus Kristus. Guds utväljelse grundas på nåd och inte förtjänst. Texter i NT om Guds utväljelse: v. 11, Matt 22:14, 24:22, Luk 18:7, Joh 10:16, 15:19, Apg 2:39, 13:48, 18:10, Rom 8:28-30, 9:11-13, 11:7, 1 Kor 1:27-28, 1 Thess 1:4, 2 Thess 2:13, 2 Tim 1:9, 2:25, 1 Petr 1:1, 2:9, Upp 17:8, 14. Se även kommentarer till Joh 17:2, Rom 9:14-16, 19-29. före universums skapelse, vi fanns i Guds goda och nådefulla tanke redan innan Gud började skapa. till att vara heliga och felfria inför honom, vilket är en verklighet från den stund vi genom tron förklaras rättfärdiga av Gud (se kommentar till Rom 1:17). En kristen befinner sig i Kristus, så när Fadern betraktar oss gör han det genom Kristi rättfärdighet och fullkomlighet som tillräknas oss.

1:5adopterade som söner, avser alla kristna oberoende av etnicitet, kön eller social ställning. Se även kommentar till Rom 8:15.

1:4-5. ”inför honom. I kärlek förutbestämde han.” Alternativ översättning: inför honom i kärlek. Han förutbestämde.

1:7friköpts, se kommentarer till Rom 3:24 och 1 Petr 1:18. genom hans blod, dvs genom Jesu försoningsdöd, se kommentar till Rom 3:25.

1:10att föra allting samman i Kristus, allt i himlen och på jorden, Kristi försoning (v. 7) har kosmiska och himmelska dimensioner (jfr v. 20-23) vilket leder fram till att återställa allt det som synden orsakat i världen. Detta når sin fullbordan den dag Guds folk får del av ”en ny himmel och en ny jord” (Upp 21:1).

1:13det utlovade sigillet – den helige Ande, vilket vi fick genom tron (inkluderar även dopet) då vi blev förklarade rättfärdiga. Sigillet utgör ett tecken på Andens hjälp och beskydd och bekräftar för oss att vi är adopterade av Gud (v. 5).

1:14handpenning, se kommentar till 2 Kor 1:22. tills Gud friköper, vi är redan friköpta (v. 7), och det kommer att stadfästas och uppenbaras i sin fullbordan när vi dör eller om vi lever på jorden den dag då Kristus återkommer. sitt egendomsfolk, i GT var det Israels folk som var Guds egendomsfolk, i NT är det alla – judar såväl som hedningar – som tror på Jesus Kristus. Jfr 2 Mos 19:5, 5 Mos 7:6, 14:2, 26:18, Mal 3:17, Tit 2:14, 1 Petr 2:9.

1:15/16. trokärlek, det allra väsentligaste i den kristna tron, jfr Gal 5:6.

1:17honom, Fadern.

1:18vilket hopp han har kallat er till, himlen. En kristen bör alltid tänka på det som är där ovan (Kol 3:1-2). Om ”hopp”, se kommentar till Rom 8:24-25.

1:21. Jesus är Herre över alla demoner och andevarelser som finns i den osynliga världen och som även verkar bakom världens makthavare. Dessa varelser och makter är redan besegrade (Kol 2:15) och deras destination är redan bestämd (Matt 25:41, Upp 20:10), men de har Guds tillåtelse att verka i världen ända till slutet (Ef 6:10-12).

1:22Gud lade allt under hans fötter, Jesus har fått all makt i himlen och på jorden (Matt 28:18). Jfr Hebr 2:5-9. gav honom till församlingen, den mäktigaste i himlen och universum verkar i och genom sin församling som utgörs av alla troende. Se även kommentar till 1 Kor 1:2. som huvud över allting, som himlens och jordens Herre.

1:22. Ps 8:7.

1:23Församlingen är hans kropp, jfr 4:12, 16, 5:23, 30. 1 Kor 12:27, Kol 1:24.

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt