Introduktion till Efesierbrevet

 

(Översättning från ESV Study Bible, Introduction to Ephesians.✱)


 

Författare och titel

Att Paulus är författaren till Efesierbrevet var allmänt accepterat ända till modern tid. I dag hävdar flera forskare att det var skrivet i Paulus namn av en okänd följeslagare till Paulus eller imitatör av Paulus, och de ger två huvudsakliga skäl: (1) brevets stil och tankar gör inte intryck på alla att vara karakteristiskt paulinskt, och (2) författaren till Efesierbrevet verkar inte vara förtrogen med brevets mottagare (se 1:15, 3:2, 4:21), vilket verkar egendomligt med tanke på Paulus förlängda vistelse i Efesos (Apg 19:10).

Men det finns välgrundade skäl att hävda att Paulus skrev Efesierbrevet. För det första, brevet hävdar uttryckligen att det är från Paulus (1:1, 3:1), något som borde väga tungt i debatten såvida det inte finns överväldigande bevis för motsatsen. Den tidiga kyrkan – som förkastade andra oäkta brev – accepterade enhälligt detta brev till Efesos som skrivet av Paulus, och Efesos var en stad med ett rykte om urskiljningsförmåga vad beträffar falska apostoliska påståenden (Upp 2:2). Dessutom blev brev i antiken vanligtvis överlämnade via en person som var känd av både författare och mottagare, och denne skulle garantera originalets äkthet och uttala sig närmare om dess detaljer (jfr 6:21-22).

För det andra, analys av en författares stil är ofta subjektivt baserad på ofullständiga belägg. Med hjälp av mer sofistikerad datoranalys har mer noggrann granskning visat att Efesierbrevet har flera likheter med Paulus erkända stil än vad som tidigare varit känt. Dessutom tyder senare forskning på att sekreterarens roll i utarbetandet av antika brev bör beaktas i större utsträckning än vad det varit i det förflutna. Efesierbrevet visar tydligt en nära likhet med Paulus uttrycksformer och tankar. Kritiker har använt detta belägg till att attribuera författarskap till någon som Paulus hade påverkat, men det är mer troligt att dessa tecken på paulinsk tankegods och stilistisk bekräftar att han själv skrev boken.

Frågan om Paulus brist på förtrogenhet med sina läsare kan lätt förklaras. Forntida arkeologiska belägg har visat att Efesos styrde över ett stort nätverk av avlägsna byar, och en landsbygd på nära fem mil från staden. Dessutom visar Apg 19:10 att redogörelser av Paulus förkunnelse under sin vistelse i Efesos hade spridits ut till ”alla som bodde i Asien.” Det betyder att Paulus inte personligen var bekant med nyare troendegrupper i Efesos byar och lantgårdar som hade spirat upp sedan hans vistelse i staden några år före han skrev detta brev.

Dessutom har många föreslagit att Efesierbrevet i sin nuvarande form härrör från Efesoskopian av ett cirkulärbrev till flera församlingar i Asien och som Tychikos levererade under sin resa till Kolossai, tillsammans med Kolosserbrevet (Kol 4:7-9). Därför utgör frånvaron av personliga hälsningar ingen anledning till förvåning.

Slutligen, det skulle vara ytterst underligt för någon att skriva så kraftfullt om att hans läsare ska ”tala sanning” och ”lägga bort lögnen” (4:15, 25) i ett brev som han bedrägligt förfalskat! Det kan följaktligen bestämt hävdas med stark tillförsikt att Paulus skrev Efesierbrevet.

Titeln ”till efesierna” återfinns i många tidiga manuskript. Det tyder på att brevet skrevs till församlingarna i Efesos och den omgivande underlydande regionen.

Datering

Eftersom Paulus nämner sin fångenskap (3:1, 4:1, 6:20) bör detta brev dateras till ca 62 e.Kr. när Paulus hölls i Rom (Apg 28). Kritiker som daterar Efesierbrevet till senare under det första århundradet gör så utifrån tvivel kring Paulus författarskap snarare än från starka belägg mot den tidigare dateringen.

Tema

Det finns två huvudteman i Efesierbrevet: (1) Kristus har försonat hela skapelsen med sig själv och Gud, och (2) Kristus har förenat människor från alla folkslag med sig själv och med varandra i hans församling. Dessa stora gärningar åstadkoms genom det kraftfulla, suveräna och fria verket av den treenige Guden – Fadern, Sonen och den Helige Ande – och de erkänns och tas emot endast av tro genom hans nåd. I ljuset av dessa stora sanningar ska kristna leva ett liv som en passande tacksamhetshyllning till deras store Herre.

Syfte, omständighet och bakgrund

Det fanns ingen särskild omständighet eller något särskilt problem som föranledde detta brev, men Paulus nämner att han önskade att efesierna skulle få veta hur han klarade av sin fångenskap (6:21-22). Efesierbrevet ger en tydlig allmän undervisning i sanningen om Guds kosmiska återlösningsverk i Kristus, församlingens enhet bland olika folkslag, och rätt uppförande i församlingen, hemmet och världen. Enhet och kärlekens fridsband utmärker Frälsarens verk, likaså är det de kristnas tacksamma svar på hans fria nåd i deras liv.

Forntida Efesos gestaltar en passande bakgrund till Efesierbrevet på grund av denna stads fascination av magi och det ockulta (se Apg 19:19, och nedan). Detta bidrar till att förklara Paulus betoning på Guds kraft över alla himmelska myndigheter och av Kristi triumferande uppstigning som huvud över församlingen och över allting i denna tidsålder och nästa. Efesierna behövde påminnas om dessa ting för att förbli beslutsamma i deras trohet till Kristus som den suveräna makten i världen och i deras liv.

Tidslinje

33 (el. 30) e.Kr. Kristi död och uppståndelse.

33/34 e.Kr. Paulus omvändelse.

36/37 e.Kr. Paulus första besök i Jerusalem.

44-47 Paulus andra besök i Jerusalem (med understöd till de fattiga).

46-47 Paulus första missionsresa.

48-49 Paulus tredje besök i Jerusalem (apostlamötet).

48/49-51 Paulus andra missionsresa.

52-57 Paulus tredje resa (inkl. 3 år i Efesos).

62 Paulus skriver till Efesos under sin husarrest i Rom.

64-67 Paulus blir martyr i Rom.

(En del årtal är ungefärliga.)

Det antika Efesos

Efesos var en viktig hamnstad vid Asiens västkust. Staden ståtade med Artemistemplet (en av världens sju underverk i den forntida världen). Bara några decennier före Paulus kallade Strabo Efesos för provinsen Mindre Asiens största handelscentrum (Geografi 12.8.15, jfr 14.1.20-26). Men igenslammad hamn och härjande jordbävningar osakade att hamnstaden övergavs flera århundraden senare. I dag, bland omfattande arkeologiska lämningar finns en del viktiga konstruktioner från NT:s tid.

Den storslagna teatern, där medborgare skanderade ”stor är efesiernas Artemis!” (Apg 19:29-40), hade byggts ut under Claudius nära den tid då Paulus var i staden. Det fanns plats för uppskattningsvis 20.000 eller fler åskådare. Teatern vette västerut mot hamnen. Från teatern ledde en processionsväg norrut mot Artemistemplet. I det fjärde århundradet f.Kr. återuppbyggde efesierna stolt detta enorma tempel med egna medel efter en brand, och vägrade även ta emot bistånd från Alexander den store. Tempelomgivningarna ansågs som en officiell ”tillflykt” för dem som fruktade hämnd, och de spelade en central roll i stadens ekonomiska välstånd och fungerade även ibland som en bank. En eunuckpräst, assisterad av jungfrur, tjänade gudinnan Artemis. I dag återstår mycket små rester av det en gång stora templet, utöver dess grunder och ett större altare. Fast det närliggande museet förevisar två stora Artemisstatyer upptäckta någon annanstans i Efesos.

Andra arkeologiskt bevarade religiösa konstruktioner inkluderar ett Serapistempel och flera viktiga kejserliga kulttempel från tiden efter NT. Före Paulus tid hade Efesos stolt fått rätt att vara värd åt den gudomlige Julius [Caesar] tempel och gudinnan Romas tempel. Senare härbärgerade staden minnesmonument till kejsarna Trajanus (98-117 e.Kr.) och Hadrianus (117-138 e.Kr.), och där fanns ett enormt tempel åt Domitianus (81-96 e.Kr.), som kan ha byggts under den tid aposteln Johannes var i västra Asien. Lukas vittnar om judisk närvaro i Efesos (Apg 18:19, 24, 19:1-10, 13-17), och det bekräftas av inskriptioner och litterära källor (t.ex. Josefus, Mot Apion 2.39, Judiska antikviteter 14.262-264).

Samhällsstrukturer under Paulus tid inkluderade statens agora (marknadsplatsen) med sin långsträckta kolonnhall, basilika, och sitt stadshus. Därifrån utgick Kureternas gata, som innehöll flera monument över betydelsefulla medborgare som Pollio och Memmius. Kureternas gata ledde till den kommersiella marknadsplatsen nära teatern. Detta stora torg kunde beträdas genom Mazaeus och Mithradates portarna (som restes för att hedra deras beskyddare Caesar Augustus och Marcus Agrippa). Butiker fanns längs torget och en del av Kureternas gata. En byggnad tvärs över gatan från torget har ofta kallats en bordell, även om vissa har ifrågasatt detta. På väg till Artemistemplet från teatern skulle man ha passerat den enorma arenan som renoverades eller byggdes under Nero (54-68 e.Kr.).

Rikedomen hos några av Efesos invånare är uppenbar i de påkostade terasshusen strax utanför Kureternas gata. Senare inskriptioner nämner ett skrå av silversmeder och ger även namn åt särskilda silversmeder (jfr silversmeden Demetrios som nämns i Apg 19:24). Men som i de flesta romerska städer så skulle många människor ha varit tjänare, och andra skulle inte påstå sig vara särskilt välbeställda. I slutet av andra århundradet e.Kr. (efter NT:s tid) tillkom många andra monumentala konstruktioner, däribland några viktiga arenor och det berömda Celsusbiblioteket. Rester av den gigantiska bysantinska Mariakyrkan påminner om att denna gamla hedniska stad senare blev värd för ett viktigt kyrkomöte (konciliet i Efesos, 431 e.Kr.).

Efesos på Paulus tid (ca 60 e.Kr.)

Stadsplanen visar vilka inslag i staden Efesos som arkeologer hittills har identifierat från Paulus tid. Många av de betydande byggnader som upptäckts vid utgrävningen i Efesos härstammar från senare perioder.

efkarta1

Summering av frälsningshistorien

Kristna har i Kristus erfarit frälsningen och välsignelser som Gud lovat genom tidsåldrarna, och de ser fram emot fullbordandet av Guds avsikter i Kristus.

Centrala teman

1 Alla människor är av naturen andligt döda, överträdare av Guds lag, och under Satans välde. 1:7, 2:1-3, 5, 11-12.

2 Gud förutbestämde sina utvalda till befrielse och helighet i Kristus i enlighet med hans fria viljas råd. 1:13-14, 2:4, 8-9.

3 Guds rika nåd i Kristus har frälst syndare. Denna fria gåva är av nåd endast genom tro. 1:7-8, 2:4-14.

4 Kristi jordiska befrielseverk var del i hans kosmiska försoning och upphöjelse i denna tidsålder och den kommande. 1:15-23, 3:1-13.

5 Kristi försoning innebär enande av alla folkslag, judar som hedningar, i hans enda kropp, församlingen, som en ny skapelse. 1:23, 2:10-22, 3:1-21, 4:1-6.

6 Kristi folk är återupplivade till ett heligt nytt liv i tanke, ord och handling, och måste förkasta sin gamla syndfulla livsstil. 4:1-3, 17-32, 5:1-20.

7 Helighet i livet innebär att underordna sig vederbörliga auktoriteter, och kärleksfull och omtänksam omsorg mot dem som underordnar sig. 5:21-6:9.

8 Kristus har gett mäktiga gåvor till sin församling för att åstadkomma hennes enighet, mognad, och försvar mot angrepp av djävulen och hans anhang. 4:7-16, 6:10-19.

Litterära kännetecken

Efesierbrevet exemplifierar genren av ett nytestamentligt brev, med sin hälsning (inkluderande avsändare, mottagare, och hälsningsfras), tacksägelse, utläggning, uppmaning, och avslutning (inkluderande sluthälsningar och välsignelse). Brevets huvudinnehåll avbryts av flera böner och en hymn i mitten (3:20-21) som markerar övergången från lärouttalanden till praktiska uppmaningar. Kapitel 2 tar formen av en andlig biografi där Paulus berättar om Kristi frälsande verk i alla kristnas liv, och särskilt i hedningars liv, de som nu inkluderas i det nya gudsfolket. I kapitel 3 tar aposteln en självbiografisk vända när han vittnar om sin kallelse till hedningarna och sina böner för Efesos församling. Paraenesis (moraliska uppmaningar) består i huvudsak av instruktioner för uppförande i hushållet, både till församlingen som trons hushåll och till enskilda troende i deras familjeförhållanden. Den berömda beskrivningen av den kompletta rustningen i sista kapitlet är en utvidgad metafor. Paulus listar också upp frälsningens välsignelser i en upphöjd och upprymd lyrisk stil.

Efesierbrevet finner sin centrala enhet i Jesu Kristi verk och i gemenskapen av människor (både judar och hedningar) som tillsammans är förenade i honom. Det starka inledningsanförandet av lovord, och frånvaron av teologisk polemik, gör Efesierbrevet genomgripande positivt i tonen. Den tydliga uppdelningen av brevet i två halvor av nästan samma längd (dvs det doktrinära avsnittet i kap 1-3 och den praktiska delen i kap 4-6) ger också en stark känsla av strukturell enhet.

Efesierbrevets ram

(Ca 62 e.Kr.)

Efesos var en välbärgad hamnstad i den romerska provinsen Asien. Det var ett centrum för lärande, och positionerad nära flera viktiga landvägar i västra Mindre Asien. Paulus skrev förmodligen sitt brev till efesierna medan han var i husarrest i Rom (Apg 28).

efkarta2

Översikt

I Introduktion (1:1-14)

A Hälsningar (1:1-2)

B Andliga välsignelser i Kristus (1:3-14)

II Paulus tacksägelsebön (1:15-23)

III Frälsning av nåd genom tro (2:1-10)

A Hopplöshet och hjälplöshet utan Kristus (2:1-3)

B Hopp i Kristus (2:4-10)

IV Enhet och fred i Kristus (2:11-22)

A Kristi folks enhet (2:11-15)

B Fred med Gud (2:16-18)

C Följder av Kristi fred (2:19-22)

V Uppenbarelse av evangeliehemligheten (3:1-13)

A Paulus apostoliska tjänst (3:1-7)

B Hemligheten och visdom (3:8-13)

VI Paulus bön om styrka och insikt (3:14-21)

VII Kristi kropps enhet (4:1-16)

A Uppmaning till enhet (4:1-6)

B De olika gåvorna (4:7-10)

C Gåvorna för uppbyggelse av församlingen (4:11-16)

VIII Paulus vittnesbörd (4:17-24)

IX Uppmaning till uppbygglig livsstil (4:25-32)

X Nytt liv i kärlek (5:1-20)

A Uppmaning till självförsakande kärlek (5:1-2)

B Undervisning i heligt liv (5:3-20)

XI Att underordna sig varandra (5:21-6:9)

A Underordnande i allmänhet (5:21)

B Hustrur och makar (5:22-33)

C Barn och föräldrar (6:1-4)

D Slavar, tjänare, och herrar (6:5-9)

XII Guds hela rustning (6:10-20)

A Herrens kraft (6:10-13)

B Att stå stadigt (6:14-17)

C Att alltid be (6:18-20)

XIII Avslutning (6:21-24)


 

ESV Study Bible® Notes, copyright 2008 Crossway. Authorized translation of the English edition of the ESV Study Bible introductions, copyright 2008 Crossway. This translation is published and sold by permission of Crossway, the owner of all rights to publish and sell the same.

ESV Studie Bibel® Kommentarer, copyright 2008 Crossway. Auktoriserad översättning av den engelska utgåvan av ESV Studie Bibel introduktioner, copyright 2008 Crossway. Denna översättning är publicerad och såld med tillstånd av Crossway, ägaren av alla rättigheter för att publicera och sälja densamma.

Översättning från engelskan: Ragnar Blomfelt