KAPITEL 3

Syndafallet

1 Ormen var listigare än alla markens djur som Herren Gud hade gjort. Den sa till kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt: Ni får inte äta av något träd i trädgården?” 2 Kvinnan svarade ormen: ”Vi får äta av frukten från träden i trädgården. 3 Men om frukten på trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte, för då ska ni dö.” 4 Då sa ormen till kvinnan: ”Nej, ni ska inte dö! 5 För Gud vet att den dag ni äter av den öppnas era ögon, och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”

6 Kvinnan såg att trädet var gott att äta av och lustfyllt för ögat. Och det lockade till visdom. Så hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt. 7 Då öppnades deras ögon, och de blev varse att de var nakna. Så de fäste ihop fikonlöv och skylde sig.

8 Vid kvällsbrisen hörde de Herren Gud komma i trädgården. Så mannen och hans hustru gömde sig för Herren Guds närvaro bland trädgårdens träd. 9 Men Herren Gud ropade på mannen och sa till honom: ”Var är du?” 10 Han svarade: ”Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd eftersom jag är naken. Så jag gömde mig.” 11 Då sa han: ”Vem talade om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag befallde dig att inte äta av?” 12 Mannen svarade: ”Kvinnan du gav mig att vara med, hon gav mig av trädet och jag åt.” 13 Då sa Herren Gud till kvinnan: ”Vad är det du har gjort?” Kvinnan svarade: ”Ormen bedrog mig, och jag åt.”

Syndafallets följder

14 Då sa Herren Gud till ormen: ”För att du gjorde detta ska du vara förbannad mer än all boskap och markens alla djur. På din buk ska du kräla, och stoft ska du äta alla dina livsdagar. 15 Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han ska krossa ditt huvud och du ska krossa hans häl.”

16 Till kvinnan sa han: ”Jag ska göra din plåga intensiv när du är med barn. Med smärta ska du föda barn. Din man ska du vilja dominera, men han ska råda över dig.”

17 Till Adam sa han: ”För att du lyssnade på din hustru och åt av trädet som jag befallde dig att inte äta av, är marken förbannad för din skull. Plågad ska du äta vad den ger alla dina livsdagar. 18 Den ska ge dig törne och tistel, och du ska äta det som växer på marken. 19 Svettig ska du äta ditt bröd tills du vänder åter till jorden, för av den är du tagen. Stoft är du, och stoft ska du åter bli.”

20 Mannen gav sin hustru namnet Eva, för hon blev mor till alla som lever. 21 Och Herren Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem. 22 Herren Gud sa: ”Mannen har nu blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Nu får han inte sträcka ut handen och ta även av livets träd och äta, och leva för evigt.” 23 Så Herren Gud förvisade honom från Edens trädgård för att bruka jorden som han tagits från. 24 Han drev ut mannen. Och öster om Edens trädgård satte han keruberna och det flammande virvlande svärdet för att vakta vägen till livets träd.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt