KAPITEL 2

1 Så fullbordades universum med allt som finns där. 2 Den sjunde dagen fullbordade Gud sitt skapelseverk, så den sjunde dagen upphörde han med hela det verk som han hade gjort. 3 Och Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den helig. För på den dagen upphörde han med hela sitt verk som han hade skapat och gjort.

Adam och kvinnan i Edens trädgård

4 Detta är historien om himlarna och jorden när de hade skapats, den dag Herren Gud hade gjort jord och himlar.

5 På jorden fanns ännu ingen buske på marken, och ingen ört hade ännu spirat. För Herren Gud hade inte sänt regn på jorden, och ingen man fanns som kunde bruka den. 6 Men en källa vällde fram ur jorden och vattnade hela marken. 7 Och Herren Gud formade mannen av stoft från jorden och blåste in livsande i hans näsa. Så blev mannen en levande varelse.

8 Herren Gud planterade en trädgård i Eden, österut. Där satte han mannen som han hade format. 9 Herren Gud lät alla slags träd växa upp ur marken. De var ljuvliga att se på och goda att äta av. Mitt i trädgården stod livets träd och trädet med kunskap om gott och ont.

10 En flod går ut från Eden som vattnar trädgården. Därifrån delar den sig i fyra grenar. 11 Den första heter Pishon. Den flyter runt hela landet Havila, där det finns guld. 12 Guldet i det landet är rent. Där finns också bdelliumharts och onyxsten. 13 Den andra floden heter Gihon. Den flyter runt hela landet Kush. 14 Den tredje floden heter Tigris. Den flyter öster om Assur. Den fjärde floden är Eufrat.

15 Herren Gud tog mannen och satte honom i Edens trädgård för att odla och bevara den. 16 Och Herren Gud befallde mannen: ”Du får äta av alla träd i trädgården. 17 Men du får inte äta av trädet med kunskap om gott och ont, för den dag du äter av det ska du dö!”

18 Herren Gud sa: ”Det är inte bra att mannen är ensam. Jag ska göra åt honom en hjälpare, en partner.” 19 Herren Gud formade av jord alla markens djur och alla himlens fåglar. Han förde dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Och vad mannen kallade varje levande varelse, så blev dess namn. 20 Och mannen gav namn åt all boskap, åt himlens fåglar och markens alla djur. Men åt Adam fanns ingen hjälpare, ingen partner.

21 Då lät Herren Gud en tung sömn falla över mannen. Han somnade och Gud tog ett av hans revben och fyllde dess plats med kött. 22 Sedan byggde Herren Gud en kvinna av revbenet som han tagit från mannen och förde henne till honom. 23 Då sa mannen: ”Nu är det ben av mina ben och kött av mitt kött! Hon ska kallas kvinna, för hon togs ur mannen.”

24 Därför lämnar en man sin far och sin mor och håller sig till sin hustru, och de blir ett kött. 25 Både mannen och hans hustru var nakna utan att blygas.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt