FÖRSTA MOSEBOKEN

KAPITEL 18

Tre män besöker Abraham

1 Jahve visade sig för Abraham vid Mamres terebintlund. Abraham satt där vid tältöppningen när dagen var som hetast. 2 Han tittade upp och såg tre män som stod framför honom. När han såg dem skyndade han ut från tältöppningen dem till mötes. Han böjde sig mot marken 3 och sa: ”Herre, om jag funnit nåd för dina ögon så gå inte förbi din tjänare! 4 Låt vatten hämtas så att ni kan tvätta era fötter och vila er under trädet. 5 Och jag ska hämta lite mat som ni kan styrka er med innan ni fortsätter, nu när ni ändå har vägen förbi er tjänare.” De sa: ”Gör som du sagt.” 6 Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sa: ”Fort, ta en stor säck fint mjöl, knåda det och baka brödkakor!” 7 Själv sprang Abraham bort till boskapen och tog en späd och fin ungkalv och gav den åt en ung man, som skyndade sig att tillaga den. 8 Sedan tog Abraham grädde, mjölk och kalven han låtit tillaga och satte fram åt dem. Han stod hos dem under trädet medan de åt.

9 De frågade honom: ”Var är din hustru Sara?” Han svarade: ”Inne i tältet.” 10 Då sa han: ”Du ska veta att jag kommer tillbaka till dig nästa år vid denna tid. Och då ska din hustru Sara ha en son!” Sara som var i tältöppningen bakom honom hörde detta. 11 Men Abraham och Sara var långt upp i åren, och Sara hade passerat tiden då hon kunde få barn. 12 Sara log inom sig och tänkte: ”Ska jag som är utsliten få känna åtrå? Och min herre är också gammal.” 13 Herren sa till Abraham: ”Varför log Sara och tänkte: ’Skulle jag som är gammal föda barn?’ 14 Skulle något vara alltför underbart för Herren? Jag kommer tillbaka till dig nästa år när den bestämda tiden är inne. Och då ska Sara ha en son.” 15 Sara blev rädd och förnekade: ”Jag log inte”. Men Herren sa: ”Jo, du log.”

Abraham vädjar för Sodom

16 Männen bröt upp därifrån och vände blicken mot Sodom. Abraham följde dem en bit. 17 Då sa Herren: ”Ska jag dölja för Abraham vad jag tänker göra? 18 Abraham ska ju bli ett stort och mäktigt folk, och i honom ska alla folk på jorden bli välsignade. 19 Jag har utvalt honom för att han ska befalla sina söner och efterkommande att hålla sig till Herrens väg och leva rättvist och rättfärdigt. Då ska Herren uppfylla sina löften till Abraham.” 20 Sedan sa Herren: ”Ropet från Sodom och Gomorra är starkt och deras synd är mycket allvarlig. 21 Därför ska jag gå ner och se om de gjort i enlighet med ropet som nått mig. Om inte, så vill jag veta det.”

22 Männen vände sig därifrån och gick mot Sodom medan Abraham stod kvar inför Herren. 23 Abraham närmade sig och frågade: ”Ska du rycka bort den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? 24 Om det skulle finnas femtio rättfärdiga i staden. Skulle du ändå utradera och inte skona orten för de femtio rättfärdigas skull som finns där? 25 Så kan du bara inte göra, döda den rättfärdige med den ogudaktige, behandla den rättfärdige och den ogudaktige lika. Aldrig! Skulle inte hela jordens domare handla rättvist?” 26 Herren sa: ”Finner jag femtio rättfärdiga i Sodom ska jag skona hela orten för deras skull.”

27 Abraham fortsatte: ”Jag har vågat tala till Herren fastän jag är stoft och aska. 28 Kanske fattas det fem för att det ska bli femtio rättfärdiga? Ska du då ödelägga hela staden på grund av dessa fem?” Han svarade: ”Om jag finner fyrtiofem där ska jag inte ödelägga den.”

29 Abraham talade åter till honom: ”Om det skulle finnas fyrtio där?” Han svarade: ”För dessa fyrtios skull ska jag inte göra det.”

30 Då sa han: ”Herre, bli inte vred om jag frågar igen. Om det skulle finnas trettio där?” Han svarade: ”Om jag finner trettio där ska jag inte göra det.”

31 Abraham sa: ”Jag har vågat tala till Herren. Om det skulle finnas tjugo där?” Han svarade: ”För dessa tjugos skull ska jag inte ödelägga den.”

32 Då sa Abraham: ”Herre, bli inte vred om jag talar en sista gång. Om det skulle finnas tio där?” Han svarade: ”För dessa tios skull ska jag inte ödelägga den.”

33 När Herren hade talat med Abraham gick han därifrån. Och Abraham återvände hem.

Nästa

Föregående

18:2. tre män. Herren och två änglar (19:1). 

18:10. Citeras i Rom 9:9.

18:20. Ropet. (Även 19:13.) Ropet från all synd och ondska. Det handlade bl.a. om homosex (19:4-5, Judas 7) samt om högmod och kärlekslöshet (Hes 16:49-50).

© Ragnar Blomfelt