1   2   3   4

kapitel 2

Ha Kristi sinnelag

Om ni alltså har tröst i Kristus, uppmuntran från kärleken, Andens gemenskap, ömhet och medkänsla, 2 fyll mig då med glädje genom att leva i samförstånd och i samma kärlek, ja, var ett i själ och hjärta. 3 Var inte själviska och inbilska, utan betrakta ödmjukt andra som bättre än er själva. 4 Tänk inte bara på ert eget bästa, utan tänk också på andras väl. 5 Ha samma sinnelag som fanns i Kristus Jesus:

6 Han var i Guds gestalt, men betraktade inte jämlikhet med Gud som något att utnyttja, 7 utan tömde sig genom att anta en slavs gestalt då han kom i människors likhet. När han till det yttre hade blivit människa 8 ödmjukade han sig och var lydig intill döden – döden på korset. 9 Därför upphöjde Gud honom allra högst och gav honom namnet över alla namn, 10 för att i Jesu namn varje knä må böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, 11 och varje tunga må bekänna att Jesus Kristus är Herre, Gud Fadern till ära.

Arbeta på er frälsning

12 Mina kära, därför ska ni som alltid varit lydiga – inte bara när jag var hos er utan mycket mer nu i min frånvaro – arbeta med fruktan och bävan på er frälsning. 13 För det är Gud som verkar i er både vilja och handling till hans välbehag. 14 Gör allt utan att muttra och tvista. 15 Då blir ni fulländade och rena, Guds felfria barn mitt ibland ett fördärvat och perverst släkte där ni lyser som stjärnor i universum. 16 Håll fast vid livets ord. Jag kan då vara stolt på Kristi dag eftersom jag inte har slitit eller arbetat förgäves. 17 Även om jag utgjuts som dryckesoffer över det offer och den tjänst som kommer från er tro, så är jag glad och gläds med er alla. 18 Likaså ska ni glädjas och dela min glädje.

Timotheos och Epafroditos

19 Jag hoppas i Herren Jesus att snart kunna sända Timotheos till er, så att även jag kan vara vid gott mod när jag får höra om er. 20 Jag har nämligen ingen annan själsfrände som han. Han ska visa er uppriktig omsorg. 21 För alla tänker på sitt eget, inte på Jesu Kristi sak. 22 Men ni vet att Timotheos visat vad han går för. Som ett barn med sin far har han tillsammans med mig tjänat evangeliet. 23 Jag hoppas därför kunna sända honom så snart jag får se hur det går för mig. 24 Men i Herren förlitar jag mig på att snart kunna komma även själv.

25 Jag har också funnit det nödvändigt att sända Epafroditos till er. Han är min broder och medarbetare och medsoldat, som ni sände för att hjälpa mig med det jag behövde. 26 Han har nämligen längtat efter er alla och varit bekymrad eftersom ni hörde att han blivit sjuk. 27 Och sjuk har han varit, nära döden. Men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom utan också över mig, för att jag inte skulle få sorg på sorg. 28 Därför är jag desto mer angelägen att sända honom, så att ni ska få glädjen att återse honom och jag själv inte behöver vara så ängslig. 29 Välkomna honom i Herren med all glädje och visa sådana män uppskattning, 30 eftersom han under arbetet för Kristus kom nära döden. Han riskerade livet för att ge mig den hjälp som ni var oförmögna att ge.

Föregående     Nästa

2:2leva i samförstånd och i samma kärlek, ja, var ett i själ och hjärta, vilket inte innebär att alla trossyskon måste ha samma åsikter om allt, men att de ändå under alla förhållanden eftersträvar harmoni i Kristus och lever i ”Andens gemenskap” (v. 1). Några i Filippi kunde inte det, se 4:2.

2:6-11. Stycket handlar om Jesu preexistens (hans eviga tillvaro i himlen innan han kom till jorden), inkarnationen (då Gud blev människa), Jesu död, och indirekt om Jesu uppståndelse och himmelsfärd. tömde sig (v. 7), inte på sin gudomlighet (se Joh 1:1 med kommentar), inte heller på sin jämlikhet med Gud (Joh 5:17-18, 10:30), men uttryckets bildspråk innebär att han frivilligt avstod från att nyttja fullt ut de privilegier och den gudomshärlighet som han ägde och levde i innan han kom till jorden (jfr Joh 17:5, 2 Kor 8:9). Ändå var han alltid full av härlighet även på jorden fastän det då vanligtvis var dolt för människorna (se dock Matt 17:1-8). genom att anta en slavs gestalt (v. 7), se t.ex. Joh 13:4-17. till det yttre (v. 7), till det inre var han full av nåd och sanning, Joh 1:14. namnet över alla namn (v. 9), syftar sannolikt på Guds eget namn ”Herren” (JHVH). varje knä må böja sig (v. 10) … varje tunga må bekänna (v. 11), detta kan ses som en stark uppmaning som går ut till hela världen från Gud som vill att alla människor ska bli frälsta. Men alla blir inte frälsta (se kommentar till 1 Tim 2:4) och alla kommer därför inte att bekänna Kristus. Och Gud kommer aldrig att tvinga någon. Herre (v. 11), betyder att Jesus är universums och himlarnas Herre och att han därmed har all makt i himlen och på jorden (Matt 28:18). Titeln anknyter också till gudsnamnet, se kommentar till v. 9.

2:11. ”må.” Andra handskrifter: ska.

2:11. ”Herre.” Alternativ översättning: Herren.

2:12arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, texten säger inte att vi ska arbeta ”för” vår frälsning, utan ”på” den. V. 1-5, 14-16 ger några konkreta exempel på vad detta ”arbete” innebär. Om inget arbete pågår finns risken att man förlorar tron och därmed frälsningen. Frälsningen kan ses som en väg. Tron är porten som för oss in på vägen. Sedan ska vi vandra framåt, inte stå still eller gå bakåt. Om frälsning, se även kommentarer till Rom 5:10, Ef 2:8.

2:13. Föregående vers talade om människans ansvar. Här skriver Paulus att både vår goda vilja och vår handling har Gud som yttersta källa. Vi lever med en fallen natur, därför är vi beroende av Gud för varje god viljeyttring hur liten den än är. Hur denna samverkan mellan människans ”arbete” (v. 12) och Guds aktiva verkan går till förklarar aldrig Skriften. Men de är båda lika verkliga. Se även kommentar till 1 Thess 5:23.

2:14-15muttra och tvista (v. 14), anspelar på Israels folk beteende i öknen (2 Mos 15:24, 16:7-9, 1 Kor 10:10). fulländade och rena, Guds felfria barn (v. 15), inför de gudlösa och ogudaktiga. Även inför Gud är detta en verklighet, fast då utifrån att vi förklarats rättfärdiga i Kristus (se kommentar till Rom 1:17). Det menas inte att vi till vår natur är vare sig fullkomliga eller syndfria (se Fil 3:12 och kommentar till Rom 7:14-24) utan att Gud betraktar oss genom Kristi fullkomlighet (se kommentar till Ef 1:4). ett fördärvat och perverst släkte (v. 15), anspelar på ett upproriskt Israel (5 Mos 32:5). där ni lyser som stjärnor i universum (v. 15), främst inför Gud som betraktar oss i Kristus, men också inför världens människor.

2:16livets ord, evangeliet om Jesus Kristus, Apg 5:20, Joh 6:68, 1 Joh 1:1. Kristi dag, hans återkomst.

2:17utgjuts som dryckesoffer, syftar möjligen på Paulus fångenskap och lidande och eventuella martyrskap. Jfr 2 Tim 4:6 med kommentar.

2:19Timotheos, se kommentar till Rom 16:21.

2:23hur det går för mig, avser hans fångenskap och hans förhoppning om snar frigivning (v. 24).

2:25Epafroditos, omnämns i NT här och i 4:18. Sannolikt var det han som levererade detta brev till församlingen i Filippi.

2:27sjuk har han varit, nära döden, ingen kristen, om än gudfruktig och hårt arbetande för Guds rike, undkommer här på jorden svagheter och sjukdomar (se även kommentar till 1 Tim 5:23). Gud förbarmade sig över honom, när Gud helar sker det inte främst på grund av vår tro eller något annat hos oss, utan framför allt på grund av Guds nåd, jfr t.ex. Mark 8:23-25, Luk 13:12. för att jag inte skulle få sorg på sorg, när en anhörig eller vän dör så är sorg en sund och normal reaktion (se även Joh 11:35 med kommentar).

2:30Han riskerade livet för att ge mig den hjälp som ni var oförmögna att ge. Filipperna hade sänt Epafroditos för att bl.a. ekonomiskt hjälpa Paulus i hans tjänst (4:18).

 

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt