KAPITEL 7

Varning för den förbjudna kvinnan

1 Min son, håll mina ord

och lagra mina bud inom dig.

2 Håll mina bud så får du leva,

bevara min undervisning som din ögonsten.

3 Bind dem om dina fingrar,

skriv dem på ditt hjärtas tavla.

4 Kalla visdomen din syster

och insikten din allra närmaste.

5 De ska bevara dig från den förbjudna 

och otrogna kvinnan som talar så förföriskt.

6 Jag stod vid fönstret i mitt hus 

och såg ut genom gallret.

7 Jag tittade på de naiva.

Bland ungdomarna observerade jag

en ung man utan omdöme.

8 Han gick över gatan nära hennes hörn

och tog riktning mot hennes hus.

9 Det var i skymningen vid dagens slut,

då nattens mörker bröt in.

10 Och se, en kvinna klädd som en hora

och med lömskt hjärta, mötte honom.

11 Hon är högljudd och rebellisk.

Hon är ingen hemmafru,

12 utan lurpassar än på gatan, 

än på torgen och i varje gathörn.

13 Hon tog tag i honom och kysste honom.

Och med skamlös uppsyn sa hon:

14 ”Jag har kött från fredsoffer.

Jag har i dag infriat mina löften.

15 Så jag gick ut för att möta dig.

Jag letade efter dig och fann dig.

16 Jag har bäddat min säng med täcken 

av färggrant egyptiskt linne.

17 Över bädden har jag strött

myrra, aloe och kanel.

18 Kom, vi berusar oss av kärlek

och njuter tillsammans av sex

ända till morgonen!

19 För min man är inte hemma

utan på resa långt härifrån.

20 Han tog med sig en pengapåse

och kommer hem först vid fullmåne.”

21 Hon övertalar honom med sin lära,

förför honom med behagfulla ord.

22 Genast följer han henne,

som oxen till att slaktas,

som en infångad dåre till att straffas,

23 tills pilen genomborrar hans lever.

Han är lik fågeln som skyndar mot snaran

omedveten om att livet står på spel.

24 Så lyssna på mig nu, söner,

ge akt på mina ord.

25 Låt inte ditt hjärta vika av till hennes vägar.

Irra dig inte in på hennes stigar.

26 För hon har fällt många,

hennes offer är talrika.

27 Hennes hus är vägen till dödsriket,

ner till dödens kammare.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt