JOB

KAPITEL 39

Herrens fortsatta svar till Job

1 Jagar du byte åt lejoninnan?

Mättar du unglejonen

2 när de kryper ner i sina hålor

eller ligger på lur i snåret?

3 Vem skaffar föda åt korpen

när ungarna ropar till Gud

och flaxar omkring utan föda?

4 Vet du när stengetterna föder?

Ser du när hindarna kalvar?

5 Räknar du månaderna de går dräktiga?

Vet du tiden när de föder?

6 Nedböjda föder de sina ungar

och frias från sina värkar.

7 Ungarna blir starka

och växer upp på slätten.

De springer iväg och återvänder ej.

8 Vem lossade vildåsnans rep 

och släppte den fri?

9 Jag gav den stäppen till hem,

i saltöknen fick den bo.

10 Den ler åt stadens buller

och hör ingen pådrivares rop.

11 Den söker bete på bergen,

letar efter allt som är grönt.

12 Är vildoxen villig att tjäna dig

och stanna vid din krubba om natten?

13 Kan du spänna vildoxen för plogen

till att harva dalen efter dig?

14 Kan du lita på hans stora styrka

och lämna arbetet åt honom?

15 Litar du på att han för hem din säd

och lämnar den på din tröskplats?

16 Strutshonan flaxar lustigt med vingarna,

hon har ej storkens fjädrar och vingar.

17 Hon lämnar sina ägg på marken

och låter dem värmas i sanden.

18 Hon glömmer att en fot

kan krossa dem,

att vilddjur kan trampa på dem.

19 Hon är grym mot sina ungar,

som om de inte var hennes.

Att hennes möda kan vara förgäves

bekommer henne inte,

20 för Gud nekade henne visdom,

gav henne inget förstånd.

21 Men när hon skuttar upp till språng,

då ler hon åt både häst och ryttare.

22 Är det du som ger hästen styrka?

Klär du hans hals med man?

23 Får du honom att hoppa

som gräshoppan?

Hans stolta frustning skrämmer.

24 Han skrapar i marken

och gläds över sin styrka

medan han rusar mot vapenmakt.

25 Han ler orädd åt fruktan,

ryggar ej tillbaka för svärd.

26 Runt honom rasslar koger

bland blänkande spjut och lansar.

27 Han skakar upphetsat

när han stormar fram.

Han kan ej stå still vid hornets ljud.

28 Han frustar till för hornstöten.

Han vädrar strid på avstånd,

och kommandorop och härskrin.

29 Är det din visdom

som får höken att sväva

och breda ut vingarna mot söder?

30 Är det på ditt ord som örnen stiger

och bygger sitt näste högt uppe?

31 Han vilar och bor på klippan,

på branta klippans fäste.

32 Där spanar han efter byte,

hans ögon ser långt i fjärran.

33 Hans ungar frossar på blod.

Och där de slagna ligger, där är han.

34 Herren sa till Job:

35 ”Ska den som tvistar

med den Allsmäktige

förebrå honom?

Den som anklagar Gud må svara!”

36 Job svarade Herren:

37 ”Jag är så obetydlig.

Vad kan jag svara dig?

Jag sätter handen för munnen.

38 Både en och två gånger har jag talat.

Men jag har inget svar att ge, 

jag har inget att tillägga.”

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt