KAPITEL 4

Han

1 Så vacker du är, min älskling,

så vacker du är!

Dina ögon är duvor

bakom din slöja.

Ditt hår är som en getflock

rusande nedför Gileads berg.

2 Dina tänder 

är som en nyklippt tackflock

som stiger upp ur badet.

De har alla tvillingar,

ingen är utan lamm.

3 Dina läppar är som ett högrött band.

Din mun är ljuvlig.

Din kind är som

ett kluvet granatäpple

bakom din slöja.

4 Din hals är som Davids torn,

väl befäst.

Där hänger tusen sköldar,

hjältarnas alla sköldar.

5 Dina bröst är som två hjortkalvar,

som gasellens tvillingkid,

betande bland liljor.

6 När dagen svalkas

och skuggorna flyr

vill jag gå till myrraberget

och till rökelsedoftens kulle.

7 Du är underskön, min älskling.

Du är fläckfri.

8 Kom med mig från Libanon, min brud,

kom med mig från Libanon!

Stig ner från Amanas topp,

från toppen av Senir och Hermon,

från lejonhålor, från leopardberg.

9 Du har fångat mitt hjärta,

min syster, min brud.

Du har fångat mitt hjärta

med en enda blick,

med en enda länk av din halskedja.

10 Så vacker din kärlek är,

min syster, min brud!

Din kärlek är ljuvare än vin,

dina doftande salvor

är ljuvare än alla örter.

11 Dina läppar dryper av nektar,

min brud,

din tunga gömmer honung och mjölk,

dina kläder doftar som Libanon.

12 En inhägnad trädgård

är min syster, min brud,

en inhägnad brunn, en förseglad källa.

13 Dina växter är en lustgård

av granatträd.

Där finns utsökta frukter:

henna med nardus,

14 nardus och saffran,

kalmus och kanel,

alla slags rökelseträd,

myrra och aloe

och alla de finaste kryddor.

15 Du är en källa i trädgården,

en brunn med friskt vatten

strömmande från Libanon.

Hon

16 Vakna, du nordanvind,

kom, du sunnanvind!

Blås på min trädgård,

låt dofterna flöda!

Kom, min älskade, till din trädgård,

och ät dess utsökta frukter!

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt