1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

KAPITEL 12

1 Tänk på din Skapare i din ungdom,

innan de hemska dagarna kommer,

åren då du säger:

”Jag har ingen glädje av dem,” –

2 innan sol och dagsljus

och måne och stjärnor förmörkas

och molnen återvänder efter regnet,

3 dagen då husets väktare darrar,

då de starka männen sviker,

då kvinnor som mal slutar

eftersom de blivit få,

då det mörknar för kvinnorna 

som ser ut genom fönstren,

4 då portarna mot gatan stängs,

då kvarnens ljud dämpas,

då man vaknar av fågelskrän,

då sångens alla döttrar tystnar,

5 då man räds var backe

och terrorn på gatan,

då mandelträdet blommar,

då gräshoppan släpar sig fram,

då lusten är borta,

då människan går till

sin eviga boning

och gråtarna vandrar på gatorna,

6 innan silvertråden slits av

och guldskålen brister,

innan krukan krossas vid källan

och brunnshjulet går i bitar,

7 då stoftet återvänder

till jorden det kom från

och anden återvänder

till Gud som gav den.

8 Tomhet och intighet, säger Predikaren.

Allt är tomhet!

Slutsatsen av alla visdomsord

9 För övrigt var Predikaren inte bara vis, han undervisade också folket. Han reflekterade och utforskade, och utarbetade många ordspråk. 10 Predikaren ville finna tilltalande ord, och uppriktigt nedtecknade han sanningen.

11 Visa mäns ord är som oxpikar,

deras samlade tänkespråk 

som indrivna spikar.

De är gåvor

från en och samme Herde.

12 Jag vill dessutom varna dig, min son.

Det är ingen ände 

på alla böcker som skrivs.

Och mycket studier tröttar ut kroppen.

13 Detta är slutsatsen av allt du hört:

Frukta Gud och håll hans bud!

Det gäller hela mänskligheten.

14 För Gud ska föra fram

varje handling till domen,

även allt som är dolt,

både gott och ont.

Föregående

© Ragnar Blomfelt