KAPITEL 18

1 Särlingen följer sina själviska begär

och trotsar all visdom.

2 Dåren ogillar insikt

och vill bara lufta sina egna tankar.

3 Med den onde kommer förakt.

Med vanära kommer hån.

4 Mannens ord är som djupa vatten,

visdomens källa är som en flödande bäck.

5 Det är fel att vara partisk mot en skyldig

och vägra rättvisa åt en oskyldig.

6 Dårens läppar vållar bråk,

hans mun ropar efter prygel.

7 Dårens mun blir hans undergång,

läpparna blir en snara för honom.

8 Förtalarens ord är som godis,

de slinker ner i människans inre.

9 Latmasken är vandalens broder.

10 Jahves namn är ett starkt torn,

dit skyndar den rättfärdige för skydd.

11 Den rikes välstånd 

är som en stark stad för honom,

lik en hög mur i hans inbillning.

12 En mans högmod går före nederlag.

Och ödmjukhet går före ära.

13 Att svara innan man lyssnat

är dårskap och skam.

14 Människoanden kan uthärda sjukdom,

men vem kan bära en nedbruten ande?

15 Den som är intelligent skaffar kunskap.

De visas öron lyssnar efter kunskap.

16 En mans gåva öppnar dörrar

och ger honom inträde till de mäktiga.

17 Den som först talar tycks ha rätt,

tills en annan frågar ut honom.

18 Lotten stillar dispyter

och avgör mellan mäktiga män.

19 En kränkt broder är som en befäst stad.

Och gräl är som bommar för en borg.

20 En mans mage mättas av munnens frukt,

han mättas av läpparnas skörd.

21 Tungan har makt över död och liv,

de som älskar den får äta dess frukt.

22 Den som finner en hustru finner lycka,

och Herrens välvilja.

23 Den fattige bönfaller,

men den rike svarar bryskt.

24 Det kan gå illa för en man med många vänner.

Men det finns en kär vän

som är mer tillgiven än en bror.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt