1 En vis son följer sin fars förmaning,
men en hånare lyder ingen tillsägelse.
2 En man får njuta av munnens frukt,
men de trolösa hungrar efter våld.
3 Den som vaktar sin tunga skyddar sitt liv,
men pratkvarnen ödelägger sig själv.
4 Den late får inget av det han begär,
men de flitiga blir fullt tillfredsställda.
5 Den rättfärdige avskyr falskhet,
den onde stinker av skamlighet.
6 Rättfärdighet skyddar den rättrådige,
men ondska får syndaren på fall.
7 Någon spelar rik, men har inget.
Någon spelar fattig, men är förmögen.
8 En mans rikedom kan lösa hans liv,
men den fattige hör inget hot.
9 De rättfärdigas ljus skiner klart,
men de ondas lampa slocknar.
10 Arrogans skapar bara bråk,
men de som tar emot råd är visa.
11 Lättvunnen rikedom är flyktig,
men det som idogt sparas växer.
12 Utdragen väntan försvagar hjärtat,
men uppfylld önskan är ett livets träd.
13 Den som föraktar ordet ska fördärvas,
men den som fruktar budet ska få lön.
14 En vis mans undervisning är en livets källa,
den vänder oss bort från dödens snaror.
15 Den med gott förstånd blir omtyckt,
de trolösas väg är alltid densamma.
16 En klok man uppträder förståndigt,
men dåren röjer sin dumhet.
17 En opålitlig budbärare faller i onåd,
men ett pålitligt sändebud bringar hälsa.
18 Fattigdom och vanära
får den som ignorerar förmaning,
men den som tar till sig tillrättavisning blir ärad.
19 Uppfylld önskan smakar ljuvligt för själen.
Dårar hatar att undvika det onda.
20 Vandra med visa och bli vis,
men den som umgås med dårar får lida.
21 Syndare förföljs av motgång,
men de rättfärdigas lön blir välgång.
22 En god man lämnar arv åt sonsönerna.
Syndarens egendom förvaras åt den rättfärdige.
23 De fattigas nyodling ger riklig föda,
som sopas bort genom orättvisa.
24 Den som håller igen på käppen hatar sin son,
men den som älskar honom fostrar honom flitigt.
25 Den rättfärdige får äta sig mätt,
men onda får gå med tom mage.
© Ragnar Blomfelt