KAPITEL 6

Sammansvärjning mot Nehemja

1 Sanballat, Tobia, araben Geshem och våra andra fiender fick höra att jag hade återuppbyggt muren och att inga bräscher fanns kvar, även om jag ännu inte hade satt in dörrar i portarna. 2 Då sände Sanballat och Geshem bud till mig: ”Kom, låt oss träffas i Kefirim i Onodalen.” De hade tänkt ut något ont mot mig. 3 Jag sände budbärare till dem med svaret: ”Jag är upptagen med ett stort arbete och kan inte komma. Arbetet skulle stoppas om jag lämnade det och kom ner till er.” 4 De sände samma budskap till mig fyra gånger och varje gång gav jag dem samma svar.

5 En femte gång sände Sanballat sin tjänare till mig med samma budskap. Nu med ett öppet brev i handen. 6 Det stod i brevet: ”Det går ett rykte bland folken, och Gashmu bekräftar det, att du och judarna planerar uppror och att det är därför du bygger muren. Det sägs att du tänker bli deras kung. 7 Du ska också ha insatt profeter som tänker utropa om dig i Jerusalem: ’Det finns en kung i Juda!’ Det här kommer kungen få höra talas om, så kom därför hit så vi får rådgöra med varandra.” 8 Men jag sände bud till honom och svarade: ”Inget av det du säger har hänt, det är bara dina egna inbillningar.” 9 Alla ville de nämligen skrämma oss, och de sa: ”De kommer att bli modlösa i arbetet, det blir aldrig klart.” Men styrk nu mina händer!

10 Jag gick hem till Shemaja, son till Delaja, son till Mehetabel, som då höll sig inne. Shemaja sa: ”Låt oss träffas i Guds hus, i templet, och låsa templets dörrar, för de kommer för att döda dig. De kommer för att döda dig i natt!” 11 Jag svarade: ”Skulle en man som jag fly? Och skulle någon som jag kunna gå in i templet och ändå behålla livet? Jag går inte dit!” 12 Jag insåg att Gud inte hade sänt honom. Han hade uttalat profetian mot mig för att Tobia och Sanballat hade betalat honom. 13 Han hade fått betalt för att jag skulle bli skrämd och följa hans råd och därmed synda. De ville ge mig dåligt rykte för att kunna misskreditera mig. 14 Min Gud, glöm inte Tobia och Sanballat för vad de har gjort, eller profetkvinnan Noadja, eller de andra profeterna som ville skrämma mig.

Arbetet fullbordas

15 Muren blev färdig den tjugofemte dagen i månaden elul, efter femtiotvå dagar. 16 När alla våra fiender hörde detta blev alla grannfolken rädda. De betraktade sig som besegrade, för de förstod att detta arbete var vår Guds verk. 17 Vid den tiden sände också stormännen i Juda många brev till Tobia, som han besvarade. 18 För många i Juda var förbundna med honom genom ed, eftersom han var svärson till Shekanja, Aras son, och hans son Johanan hade tagit till hustru en dotter till Meshullam, Berekjas son. 19 Stormännen fortsatte tala om Tobias goda gärningar inför mig, och mina ord förde de vidare till honom. Tobia sände också brev i syfte att skrämma mig.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt