Israels framtid
1 I de sista dagarna
ska berget med Herrens hus
stadfästas som det högsta bland bergen,
upphöjt över höjderna.
Folken ska strömma dit.
2 Många folk ska komma och säga:
”Kom, låt oss gå upp till Herrens berg,
till Jakobs Guds hus.
Han ska lära oss sina vägar
så vi kan vandra på hans stigar.”
För undervisningen
ska gå ut från Sion,
Herrens ord från Jerusalem.
3 Han ska döma mellan många folk,
skipa rätt åt mäktiga folkslag i fjärran.
De ska smida svärden till plogbillar
och spjuten till vingårdsknivar.
Folk ska inte lyfta svärd mot folk
och aldrig mer öva för krig.
4 Varje man ska orädd sitta
under sin vinstock och sitt fikonträd,
för så har härskarornas Herre talat.
5 Alla andra folk vandrar i sin guds namn.
Men vi ska vandra i Jahves namn, vår Gud,
i all evighet.
6 Den dagen, säger Herren,
ska jag samla de haltande
och föra samman de fördrivna
och dem jag plågat.
7 De haltande gör jag till en återstod,
de fördrivna till ett mäktigt folk.
Herren ska regera över dem
på berget Sion
från nu och till evig tid.
8 Och du Herdetorn,
dottern Sions kulle,
det forna herraväldet
ska komma till dig,
dottern Jerusalems kungadöme
ska komma.
9 Men varför skriker du?
Finns ingen kung hos dig?
Har din rådgivare gått bort
eftersom du har ångest
som hos en födande kvinna?
10 Dotter Sion,
vrid dig i födslosmärtor
likt en födande kvinna!
För nu måste du lämna staden
och bo ute på marken.
Du ska till Babel!
Där ska du befrias,
där ska Herren förlossa dig
från fiendehänder.
11 Nu samlas många folk mot dig,
och de säger:
”Jerusalem ska skändas
medan vi ser på!”
12 Men de har ingen kunskap
om Herrens tankar,
de förstår inte hans plan,
att samla dem som kärvar
till tröskplatsen.
13 Upp och tröska, dotter Sion!
För jag ska ge dig
järnhorn och kopparklövar.
Du ska krossa många folk
och viga bytet från dem åt Herren,
deras rikedomar åt hela jordens Herre.
© Ragnar Blomfelt