KAPITEL 9

Gibeoniternas list

1 Alla kungarna fick höra vad som hade hänt, alla på västra sidan av Jordanfloden, i bergsbygden, i Låglandet och längs Medelhavets kust upp mot Libanon – hetiterna, amoreerna, kanaaneerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna. 2 Då slöt de sig samman i enighet för att kriga mot Josua och Israel.

3 Men när invånarna i Gibeon hörde vad Josua hade gjort med Jeriko och Ai, 4 gjorde de något slugt: De gav sig av och låtsades vara sändebud. På sina åsnor lade de utslitna packsäckar och utslitna vinsäckar som var spruckna och lappade. 5 De tog på sig utslitna, lagade sandaler och utslitna kläder. Och all deras proviant av bröd var torrt och smuligt.

6 De kom till Josua i lägret vid Gilgal och sa till honom och till Israels män: ”Vi kommer från ett avlägset land. Slut nu ett förbund med oss.” 7 Men Israels män svarade hiveerna: ”Kanske bor ni här i närheten. Så hur kan vi sluta förbund med er?” 8 De sa till Josua: ”Vi är dina tjänare.” Josua frågade: ”Vilka är ni? Varifrån kommer ni?” 9 De svarade: ”Dina tjänare har kommit från ett mycket avlägset land på grund av ryktet om Jahve din Gud. För vi har hört om honom och allt han gjorde i Egypten, 10 och allt han gjorde med amoreernas båda kungar på östra sidan av Jordanfloden, kung Sichon i Heshbon och kung Og i Bashan, som bodde i Ashtarot. 11 Därför sa våra äldste och alla som bor i vårt land till oss: ’Ta med er proviant. Möt upp dem och säg till dem: Vi är era tjänare, slut nu förbund med oss.’ 12 Det här brödet var varmt när vi tog med det hemifrån som färdkost, den dag vi gav oss av för att komma till er. Men titta, nu är det torrt och smuligt! 13 Och de här vinsäckarna var nya när vi fyllde dem, men titta, de har spruckit! Och våra kläder och skor har slitits ut under vår mycket långa resa.”

14 Israels män undersökte deras proviant. Men de rådfrågade inte Herren. 15 Josua upprättade ett fredsförbund med dem. De skulle få leva. Och församlingens ledare gav dem sin ed.

16 Men tre dagar efter att förbundet slutits med dem fick de veta att gibeoniterna var grannar och bodde i närheten. 17 Då bröt Israels söner upp och kom på tredje dagen till deras städer – Gibeon, Kefira, Beerot och Kirjat-Jearim. 18 Men Israels söner angrep dem inte, eftersom församlingens ledare hade gett dem sin ed vid Jahve, Israels Gud. Hela församlingen kritiserade ledarna. 19 Då svarade alla ledarna hela församlingen: ”Vi har gett dem vår ed vid Jahve, Israels Gud. Nu kan vi inte komma åt dem. 20 Så här ska vi behandla dem: Vi låter dem leva, så kommer inte vreden över oss på grund av den ed vi gav dem.” 21 Ledarna sa: ”De ska få leva.” Så de blev vedhuggare och vattenbärare åt hela församlingen, så som ledarna hade sagt till dem.

22 Josua kallade till sig gibeoniterna och sa: ”Varför bedrog ni oss och sa att ni bor långt ifrån oss fastän ni bor i närheten? 23 Nu är ni under förbannelse och ska alltid förbli slavar, vedhuggare och vattenbärare vid min Guds hus.” 24 De svarade Josua: ”Det blev tydligt sagt till dina tjänare att Jahve din Gud befallt sin tjänare Mose att ge er hela detta land och ha ihjäl landets alla invånare för er. Då blev vi dödsförskräckta på grund av er. Det var därför som vi gjorde detta. 25 Nu är vi i din hand. Gör med oss vad du anser vara rätt och riktigt.” 26 Så här gjorde Josua: Han räddade dem från israeliternas hand så att de inte dödade dem.

27 På den dagen gjorde Josua dem till vedhuggare och vattenbärare. Det är de än i dag åt församlingen och vid Herrens altare, på den plats Herren valde ut.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt