KAPITEL 40

Guds tröstande eviga ord

1 Trösta, trösta mitt folk, säger er Gud.

2 Tala ömt till Jerusalem och förkunna för henne att hennes krig är slut.

Hennes straff är fullbordad,

för hon har fått dubbelt från Herrens hand för alla sina synder.

3 En röst ropar: ”Bana Herrens väg i öknen,

jämna ut en väg i ödemarken för vår Gud!

4 Alla dalar ska höjas, alla berg och höjder sänkas.

Ojämn mark ska jämnas, kuperat land bli till slätt.

5 Herrens härlighet ska uppenbaras,

hela mänskligheten tillsammans ska se det.

Ja, Herren har talat.”

6 En röst säger: ”Ropa ut!”

Någon svarar: ”Vad ska jag ropa ut?”

”Alla människor är gräs,

och all deras älskvärdhet som blomman på marken.

7 Gräset torkar och blomman vissnar

när Herrens Ande blåser på det.

Ja, folket är gräs!

8 Gräset torkar och blomman vissnar,

men vår Guds ord består för evigt.”

Guds storhet

9 Sion, som bär bud om goda nyheter,

stig upp på ett högt berg.

Jerusalem, som bär bud om goda nyheter, ropa med kraft.

Ropa utan rädsla och säg till Juda städer: ”Se er Gud!”

10 Se, Herren Jahve kommer med styrka, han härskar med sin arm.

Se, han har med sig sin lön och hans segerbyte går framför honom.

11 Som en herde vallar han sin hjord.

Han samlar lammen med sin arm och bär dem nära sitt hjärta.

Han leder tackorna fram.

12 Vem har mätt haven i sin kupade hand

eller himlen med sina fingrar?

Vem har samlat jordens stoft i ett mått

eller vägt bergen och höjderna på våg?

13 Vem har mätt Herrens Ande eller gett honom råd och kunskap?

14 Vem rådfrågar han som kan ge honom förstånd?

Vem lär honom rättvisans stig?

Vem lär honom kunskap och visar på förståndets väg?

15 Se, folken är som en droppe i en hink,

som ett dammkorn i en vågskål.

Han lyfter kustländerna som vore det stoft.

16 Libanon har varken bränsle eller djur nog till brännoffer.

17 Alla folkslag är ingenting för Gud.

Han anser dem vara absolut tomhet.

18 Vem vill ni likna Gud vid?

Vad vill ni jämföra honom med?

19 En gudabild? 

Något som hantverkaren gjuter

och som guldsmeden täcker med guld

och förser med silverkedjor.

20 Eller så väljs ett särskilt trä som inte ruttnar.

Sedan letas upp en skicklig trätäljare

som formar en stadig gudabild.

21 Vet ni inte? Hör ni inte?

Har det inte sagts till er från begynnelsen?

Har ni inte beaktat jordens grundläggning?

22 Han tronar över jordens rund,

vars folk är som gräshoppor.

Han breder ut himlen som en duk

och spänner ut den som ett boningstält.

23 Han gör furstar till intet och jordens ledare till tomhet.

24 De har knappt blivit sådda 

eller planterade eller slagit rot i marken,

så blåser han på dem och de vissnar.

Och stormen för dem bort som halm.

25 Med vem vill ni jämföra mig?

Vem är mig jämbördig? säger den Helige.

26 Höj blicken och se! Vem skapade allt detta?

Han som för fram stjärnorna i bestämt antal

och nämner alla vid namn.

Hans makt är så stor och hans styrka så väldig att ingen uteblir.

27 Jakob och Israel, hur kan ni säga: ”Min väg är dold för Herren

och mitt bästa är han likgiltig för”?

28 Begriper du inte och har du inte hört att Jahve är en evig Gud

som skapat hela jorden?

Han blir inte trött och sliten

och hans förstånd är outgrundligt.

29 Han ger den trötte kraft, och styrka till den kraftlöse.

30 Pojkar kan bli trötta och slitna, unga män kan falla svårt.

31 Men de som väntar på Herren

får ny kraft och får vingar som örnar och lyfter.

De ska springa utan att bli slitna

och vandra utan att bli trötta.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt