Guds tröstande eviga ord
1 Trösta, trösta mitt folk, säger er Gud.
2 Tala ömt till Jerusalem
och förkunna för henne
att hennes krig är slut.
Hennes straff är fullbordad,
för hon har fått dubbelt
från Herrens hand
för alla sina synder.
3 En röst ropar:
”Förbered väg för Herren i öknen,
jämna ut en väg i ödemarken
för vår Gud!
4 Alla dalar ska höjas,
alla berg och höjder sänkas.
Ojämn mark ska jämnas,
kuperat land bli till slätt.
5 Herrens härlighet ska uppenbaras,
hela mänskligheten tillsammans
ska se det.
Ja, Herren har talat.”
6 En röst säger: ”Ropa ut!”
Någon svarar: ”Vad ska jag ropa ut?”
”Alla människor är gräs,
och all deras älskvärdhet
som blomman på marken.
7 Gräset torkar och blomman vissnar
när Herrens Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs!
8 Gräset torkar och blomman vissnar,
men vår Guds ord består för evigt.”
Guds storhet
9 Sion, som bär bud om goda nyheter,
stig upp på ett högt berg.
Jerusalem, som bär bud om goda nyheter,
ropa med kraft.
Ropa utan rädsla och säg till Judas städer:
”Se er Gud!”
10 Se, Herren Jahve kommer med styrka,
han härskar med sin arm.
Se, han har med sig sin lön
och hans segerbyte går framför honom.
11 Som en herde vallar han sin hjord.
Han samlar lammen med sin arm
och bär dem nära sitt hjärta.
Han leder tackorna fram.
12 Vem har mätt haven i sin kupade hand
eller himlen med sina fingrar?
Vem har samlat jordens stoft i ett mått
eller vägt bergen och höjderna på våg?
13 Vem har mätt Herrens Ande
eller gett honom råd och kunskap?
14 Vem rådfrågar han
som kan ge honom förstånd?
Vem lär honom rättvisans stig?
Vem lär honom kunskap
och visar på förståndets väg?
15 Se, folken är som en droppe i en hink,
som ett dammkorn i en vågskål.
Han lyfter kustländerna som vore det stoft.
16 Libanon har varken bränsle eller djur nog
till brännoffer.
17 Alla folkslag är ingenting för Gud.
Han anser dem vara absolut tomhet.
18 Vem vill ni likna Gud vid?
Vad vill ni jämföra honom med?
19 En gudabild?
Något som hantverkaren gjuter
och som guldsmeden täcker med guld
och förser med silverkedjor.
20 Eller så väljs ett särskilt trä som inte ruttnar.
Sedan letas upp en skicklig trätäljare
som formar en stadig gudabild.
21 Vet ni inte? Hör ni inte?
Har det inte sagts till er från begynnelsen?
Har ni inte beaktat jordens grundläggning?
22 Han tronar över jordens rund,
vars folk är som gräshoppor.
Han breder ut rymden som en duk,
spänner ut den som ett boningstält.
23 Han gör furstar till intet
och jordens ledare till tomhet.
24 De har knappt blivit sådda
eller planterade eller slagit rot i marken,
så blåser han på dem och de vissnar.
Och stormen för dem bort som halm.
25 Med vem vill ni jämföra mig?
Vem är mig jämbördig? säger den Helige.
26 Höj blicken och se!
Vem skapade allt detta?
Han som för fram stjärnorna
i bestämt antal
och nämner alla vid namn.
Hans makt är så stor
och hans styrka så väldig
att ingen uteblir.
27 Jakob och Israel, hur kan ni säga:
”Min väg är dold för Herren
och mitt bästa är han likgiltig för”?
28 Begriper du inte och har du inte hört
att Jahve är en evig Gud
som skapat hela jorden?
Han blir inte trött och sliten
och hans förstånd är outgrundligt.
29 Han ger den trötte kraft,
och styrka till den kraftlöse.
30 Pojkar kan bli trötta och slitna,
unga män kan falla svårt.
31 Men de som väntar på Herren
får ny kraft
och får vingar som örnar och lyfter.
De ska springa utan att bli slitna
och vandra utan att bli trötta.
40:3. Citeras av Johannes Döparen i Matt 3:3.
40:26. stjärnorna. Se Ps 147:4 med kommentar.
© Ragnar Blomfelt