Dom över Damaskus
1 Ödesord om Damaskus.
Lyssna, Damaskus ska upphöra som stad och bli en ruinhög.
2 Aroers städer blir övergivna.
Där ska hjordar vila utan att bli skrämda.
3 Efraim ska mista sin borg och Damaskus sitt kungavälde.
Med resten av Aram ska det gå som med Israels söners härlighet.
Detta säger härskarornas Herre.
Dom över Israel
4 Den dagen ska Jakobs härlighet blekna
och han blir bara skinn och ben.
5 Det blir som när skördemannen
tar ett knippe med handen och skär av axen,
som när någon plockar ax i Refaimdalen.
6 Bara en efterskörd blir kvar i Israel.
Som när ett olivträd skakas,
två eller tre oliver blir kvar överst i trädet,
fyra eller fem på grenarna.
Detta säger Jahve, Israels Gud.
7 Den dagen ska människan vända blicken till sin Skapare,
ögonen ska se mot Israels Helige.
8 Människan ska inte vända sin blick till de handgjorda altarna.
Hon ska inte se till sina fingrars verk, asherapålarna och solstoderna.
9 Den dagen ska deras starka städer
vara som övergiven skog och bergsterräng,
som övergavs när Israels söner drog in.
Allt ska bli ödelagt.
10 För du har glömt din frälsnings Gud.
Du minns ej din trygghets Klippa.
Därför kan du plantera vackra planteringar
och sätta främmande skott,
11 du kan få plantorna att växa den dag du sätter dem,
och låta det du sår spira redan på morgonen.
Men skörden uteblir den dag sjukdom och obotlig skada kommer.
12 Fördömelse över dånet från många folk, ett dån som när havet dånar!
Det mullrar av folkslag, som mullret av väldiga vatten.
13 Folkslag mullrar som mängder av vatten.
Men han ryter mot dem och de flyr bort i fjärran.
De jagas som agnar för vinden på bergen,
som marklöpare för stormen.
14 Om kvällen skräck!
Före gryningen är de borta.
Så går det våra rövare, det blir våra plundrares öde.
© Ragnar Blomfelt