Dom över Damaskus
1 Ödesord om Damaskus.
Lyssna, Damaskus ska upphöra som stad
och bli en ruinhög.
2 Aroers städer blir övergivna.
Där ska hjordar vila utan att bli skrämda.
3 Efraim ska mista sin borg
och Damaskus sitt kungavälde.
Med resten av Aram ska det gå
som med Israels söners härlighet.
Detta säger härskarornas Herre.
Dom över Israel
4 Den dagen ska Jakobs härlighet blekna
och han blir bara skinn och ben.
5 Det blir som när skördemannen
tar ett knippe med handen
och skär av axen,
som när någon plockar ax i Refaimdalen.
6 Bara en efterskörd blir kvar i Israel.
Som när ett olivträd skakas,
två eller tre oliver blir kvar överst i trädet,
fyra eller fem på grenarna.
Detta säger Jahve, Israels Gud.
7 Den dagen ska människan vända blicken
till sin Skapare,
ögonen ska se mot Israels Helige.
8 Människan ska inte vända sin blick
till de handgjorda altarna.
Hon ska inte se till sina fingrars verk,
asherapålarna och solstoderna.
9 Den dagen ska deras starka städer
vara som övergiven skog och bergsterräng,
som övergavs när Israels söner drog in.
Allt ska bli ödelagt.
10 För du har glömt din frälsnings Gud.
Du minns ej din trygghets Klippa.
Därför kan du plantera vackra planteringar
och sätta främmande skott,
11 du kan få plantorna att växa
den dag du sätter dem,
och låta det du sår spira redan på morgonen,
likväl uteblir skörden
den dag sjukdom och obotlig skada kommer.
12 Det är ett hemskt dån av många folk,
ett dån som när havet dånar!
Det mullrar av folkslag,
som mullret av väldiga vatten.
13 Folkslag mullrar som mängder av vatten.
Men han ryter mot dem
och de flyr bort i fjärran.
De jagas som agnar för vinden på bergen,
som marklöpare för stormen.
14 Om kvällen skräck!
Före gryningen är de borta.
Så går det våra rövare,
det blir våra plundrares öde.
© Ragnar Blomfelt