Introduktion till Titusbrevet

 

(Översättning från ESV Study Bible, Introduction to Titus.✱)


 

Författare och titel

Som den första versen konstaterar så är detta brev skrivet av aposteln Paulus till hans medarbetare Titus. Under de senaste två århundraden har paulinskt författarskap av Titusbrevet (liksom av Första- och Andra Timotheosbrevet) ifrågasatts. Men kritiken kan i slutändan inte motbevisa paulinskt författarskap, och argumenten för äktheten av Första- och Andra Timotheosbrevet gäller också Titusbrevet, vilket ger en god grund för att hävda med eftertryck att Titusbrevet är skrivet av Paulus. Texten slår fast tydligt att det är från Paulus, dess teologi är i linje med Paulus andra brev, och skillnaden i stil är helt klart förståelig med tanke på skillnaden i situationen. För mer diskussion om författarskap, se Introduktion till Första Timotheosbrevet: Författare och titel.

Datering

Som med Första Timotheosbrevet påpekar kritiker till paulinskt författarskap att brevet till Titus inte verkar passa in i Apostlagärningarnas berättelse. Det finns ingen redovisning i Apostlagärningarna eller i Paulus andra brev att Paulus skulle bedriva missionsarbete på Kreta (Titus 1:5). Men varken Paulus brev eller Apostlagärningarna gör anspråk på att vara heltäckande i redovisningen av Paulus tjänst. Den traditionella uppfattningen har varit att Titusbrevet, liksom Första Timotheosbrevet, blev skrivna i tiden mellan Paulus första fångenskap (Apg 28) och en andra fångenskap som ledde till hans död (se Introduktion till Första Timotheosbrevet: Datering). Då skulle Titusbrevet ha skrivits i mitten av 60-talet e.Kr., ungefär samtidigt som Första Timotheosbrevet. Detta är rimligt med tanke på de stora likheterna mellan breven.

Tema

Temat för Titusbrevet är den oskiljaktiga länken mellan förtröstan och handling, tro och beteende. Denna sanning är grunden för brevets kritik av falsk undervisning likaså vad gäller dess föreskrifter i kristet liv och kvalifikationer för församlingsledare.

Syfte, omständighet och bakgrund

Paulus hade nyligen avslutat en resa till Kreta, vilket resulterade i grundandet av nya församlingar. För att se till att dessa församlingar blev ordentligt stadgade (vilket var typiskt Paulus, se Apg 14:21-23), så lämnade Paulus Titus på Kreta. Förekomsten av falska lärare (Tit 1:10-16) bland de spirande församlingarna gjorde situationen akut.

De falska lärarna verkar vara den särskilda orsaken till att brevet skrevs. Handläggningen av de falska lärarna ramar in brevets hjärta (se Översikt). Dessutom verkar beskrivningen av de äldste (1:5-9) såväl som beskrivningen av rätt kristet liv (2:1-10, 3:1-3) vara formulerade som en avsiktlig kontrast gentemot dessa motståndare. Innehållet i den falska undervisningen tydliggörs inte (som i Första Timotheosbrevet). Det verkar finnas ett betydande judiskt inslag i undervisningen eftersom motståndarna kommer från ”de omskurna” (Tit 1:10), och är intresserade av ”judiska myter” (1:14) och kanske rituell renhet (1:15). Paulus främsta oro gäller dock den konkreta effekten av den falska undervisningen. Trots att de var angelägna om rituell renhet så levde inte anhängarna av den falska undervisningen ett gudfruktigt liv flödande från evangeliet, utan levde istället på ett sätt som bevisade att de inte kände Gud (1:16).

Denna falska undervisning, som på något sätt tillät ogudaktighet, hade funnit ett välkomnande hem på Kreta, som var ökänd i den antika världen för omoral. Men Paulus förväntade sig att evangeliet, även på Kreta, skulle producera verklig gudsfruktan i vardagen.

I sin behandling av den falska undervisningen ger Paulus också Titus ett porträtt av en frisk församling. Han beskriver rätt ledarskap (1:5-9), rätt hantering av förvillelser (1:10-16, 3:9-11), rätt kristet liv (av särskild betydelse för nya troende i en omoralisk miljö, 2:1-10, 3:1-2), och evangeliet som gudsfruktans källa (2:11-14, 3:3-7).

Tidslinje

33 (el. 30) e.Kr. Kristi död och uppståndelse.

33/34 e.Kr. Paulus omvändelse.

36/37 e.Kr. Paulus första besök i Jerusalem.

44-47 Paulus andra besök i Jerusalem (med understöd till de fattiga).

46-47 Paulus första missionsresa.

48-49 Paulus tredje besök i Jerusalem (apostlamötet).

48/49-51 Paulus andra missionsresa.

52-57 Paulus tredje missionsresa (med Titus i Makedonien).

62 Paulus under husarrest i Rom.

62-64 Paulus friges, återupptar sin tjänst, skriver Titusbrevet.

64-67 Paulus blir martyr i Rom.

(En del årtal är ungefärliga.)

Summering av frälsningshistorien

Titus ska vägleda Guds folk i ljuset av Kristi verk.

Litterära kännetecken

Till form och innehåll är Titusbrevet lätt identifierbart som ett nytestamentligt brev, med avsnitt ägnade åt hälsning, instruktioner, paraenesis (moraliska uppmaningar), och avslutning. Liksom Första- och AndraTimotheosbrevet, kallas detta ibland ”pastoralbrev” eftersom det riktar sig till någon som hade ett pastoralt ledaransvar, i detta fall beträffande ett antal lokala församlingar på Kreta. Paulus ger anvisningar angående en prästs/pastors arbete i en lokal församling.

Brevets distinkt retoriska eller stilistiska kännetecken är dess koncentrering. För att klämma ihop alla instruktioner han förmår i ett brev som är kort utifrån ett nytestamentligt mått, så skriver Paulus sammanträngt och effektivt. Författarens auktoritativa och dirigerande hållning till sin mottagare är uppenbar i hela brevet. De flesta av Paulus råd formuleras i imperativets form, vilket skapar en skyndsam ton.

Centrala teman

1 Evangeliets själva natur producerar gudsfruktan i de troendes liv. Det finns ingen legitim åtskillnad mellan tro och beteende. 1:1, 2:1, 11-14, 3:4-7.

2 Ens gärningar kommer antingen att bevisa eller motbevisa ens försäkran att man känner Gud. 1:16.

3 Det är helt nödvändigt att ha gudfruktiga män som tjänar som äldste/pastorer. 1:5-9.

4 Ett sant kristet liv kommer att väcka genklang för evangeliet hos andra. 2:5, 8, 10.

5 Goda gärningar har en betydelsefull plats i de troendes liv. 2:1-10, 14, 3:1-2, 8, 14.

6 Det är viktigt att tydligt och fast ta itu med doktrinära och moraliska förvillelser i församlingen. 1:10-16, 3:9-11.

7 Evangeliet är grunden för kristen etik. 2:11-14, 3:3-7.

Titusbrevets ram

Ca 62-64 e.Kr.

Paulus skrev sannolikt Titusbrevet under en fjärde missionsresa som inte är beskriven i Apostlagärningarna. Han skriver från en okänd plats och instruerar Titus i hur man leder församlingarna på ön Kreta. Församlingarna där hade av allt att döma grundats av Paulus.

titkarta

Översikt

I Öppning (1:1-4)

II Syftet: Behovet av rätt ledarskap (1:5-9)

III Problemet: Falska lärare (1:10-16)

IV Kristen livsstil i kontrast till de falska lärarna (2:1-3:8)

A Rätt livsstil för gamla och unga, män och kvinnor (2:1-10)

B Evangeliets grund (2:11-14)

C Kort befallning (2:15)

D Rätt livsstil, särskilt med hänsyn till utomstående (3:1-2)

E Evangeliets grund (3:3-7)

F Kort befallning (3:8)

V Problemet upprepas: Falska lärare (3:9-11)

VI Avslutande uppmaning (3:12-15)


 

ESV Study Bible® Notes, copyright 2008 Crossway. Authorized translation of the English edition of the ESV Study Bible introductions, copyright 2008 Crossway. This translation is published and sold by permission of Crossway, the owner of all rights to publish and sell the same.

ESV Studie Bibel® Kommentarer, copyright 2008 Crossway. Auktoriserad översättning av den engelska utgåvan av ESV Studie Bibel introduktioner, copyright 2008 Crossway. Denna översättning är publicerad och såld med tillstånd av Crossway, ägaren av alla rättigheter för att publicera och sälja densamma.

Översättning från engelskan: Ragnar Blomfelt