(Översättning från ESV Study Bible, Introduction to Galatians.✱)


 

Författare och titel

Det första ordet (i grundtexten) i Galaterbrevet är ”Paulus”, och det har varit en allmänt spridd enighet bland forskare genom tiderna att Paulus verkligen är författaren. Titeln i de flesta grekiska utgåvor till NT är ”Till galaterna”, och i brevtexten nämns mottagarna som ”församlingarna i Galatien” (1:2) och ”ni oförståndiga galater” (3:1). Det enda omdebatterade är, vilka galater? (Se Syfte, omständighet och bakgrund.)

Datering

Även fast frågan om Galaterbrevets datering är relaterad till frågan om ”vilka galater?”, så kan troligen några ledtrådar hittas i själva brevet. Den viktigaste indikatorn är saknaden av hänvisning till mötet i Jerusalem (Apg 15). Även om detta är ett argument från tystnad, så har många kommentarförfattare betraktat detta som en ”öronbedövande tystnad”. Det skulle ha varit enormt fördelaktigt för Paulus resonemang om han hade kunnat nämna mötets beslut att hedningarna inte behöver omskäras. Detta verkar trots allt vara en avgörande punkt i striden mellan Paulus och de falska lärarnas influens på galaterna. Eftersom mötet ägde rum 48/49 e.Kr. och Paulus evangeliserade södra Galatien 47/48 e.Kr. så är en tid omkring 48 e.Kr. en rimlig datering för Galaterbrevets författande. Men att bestämma datering i Paulus liv är alltid något osäkert, så man kan inte fästa alltför stor vikt på dateringen vid brevets tolkning.

Tema

Kristi död har infört det nya förbundets tidsålder (3:23-26, 4:4-5, 24) där troende inte behöver bli judar eller följa de yttre ceremonierna i Mose lag (2:3, 11-12, 14, 4:10). Att kräva dessa saker är att förneka evangeliets hjärta, vilket är rättfärdighet endast genom tro, inte genom laglydnad (2:16, jfr 1:6-7). I denna nya tidsålder ska kristna leva genom Andens ledning och kraft (kap 5-6).

Syfte, omständighet och bakgrund

En kris hade drabbat församlingen i Galatien. Församlingen kom till som ett resultat av att Guds Ande verkade när Paulus förkunnade evangeliet (3:1-5, 4:13-15). Men en kort tid efter att Paulus lämnat dem (1:6) fick församlingen besök av eller infiltrerades av falska lärare, som Paulus ansåg ”skapar förvirring bland er” (1:7), eller ”de som uppviglar er” (5:12). Dessa lärare hade övertygat galaterna om ett falskt evangelium som kräver att de blir omskurna. Paulus ser att dessa pseudokristna bara vill vinna konvertiter för sin egen prestige skull: de vill vinna uppskattning från de judiska auktoriteterna genom att visa hur effektiva de är i att omvända hedningar till en form av judendom (6:12). Eftersom det judiska etablissemanget godkände det faktum att de gör hedningar till judar, så har de falska lärarna det bästa av två världar: de har skapat en sekt där de är ledarna, och de har också undsluppit varje judisk förföljelse. En ytterligare effekt av detta på galaterna verkar ha varit splittringen inom deras församling, förmodligen över frågor kring omskärelse och lag som de falska lärarna hade tagit upp (5:15).

Även om galaterna verkar ha blivit förhäxade av dessa lärare och övertygade om deras undervisning (1:6), så betraktar inte Paulus situationen som hopplös (3:4). Ändå är Paulus mer kritisk mot sin läsekrets här än i något annat brev, och han skäller ut galaterna för att vara oförståndiga (3:1), och levererar många skäl till varför de borde återvända till sanningen.

En mindre viktig fråga, som gör liten skillnad till hur man tolkar brevet, är: vilka galater? Det fanns en folkgrupp av galater som levde i norra delen av vad som nu är Turkiet, och så fanns det en romersk provins som hette Galatien och som sträckte sig in i södra Turkiet. Galaterna i brevet är förmodligen de i den romerska provinsen, särskilt den södra delen, eftersom Paulus hade mycket liten missionsverksamhet i norr, och han hänvisar vanligtvis till platser med deras romerska kejserliga namn.

Tidslinje

33 (el. 30) e.Kr. Kristi död och uppståndelse.

33/34 e.Kr. Paulus omvändelse.

36/37 e.Kr. Paulus första besök i Jerusalem.

44-47 Paulus andra besök i Jerusalem (med understöd till de fattiga).

46-47 Paulus första missionsresa.

48 Paulus skriver Galaterbrevet.

48-49 Paulus tredje besök i Jerusalem (apostlamötet).

48/49-51 Paulus andra resa.

52-57 Paulus tredje missionsresa.

64-67 Paulus blir martyr i Rom.

Centrala teman

1 I sin död då han bar synden är Kristus ställföreträdande för alla kristna som han för in i en ny sfär av frihet och liv. 1:4, 2:20, 3:13.

2 Kristi evangelium är för mänskligheten, men inte på något sätt har det sitt ursprung i mänskligheten: det kommer endast från Gud. Paulus är själv en illustration av detta: hans omvändelse till Kristus och hans apostlaskap skedde inte genom mänsklig konsultation utan genom en direkt uppenbarelse av Kristus. 1:1, 11-12, 15-20.

3 Evangeliet är tillgängligt inte av laggärningar utan av tro, som är vägen till rättfärdighet. 2:16.

4 Att kräva omskärelse och andra mosaiska ceremonier som t.ex. matregler och judiska helgdagar som ett komplement till tro är att falla ur nådens, trons och frihetens sfär, och komma under hela lagen och dess förbannelse, eftersom fullständig efterlevnad av lagen är omöjlig. 2:12-14, 16, 3:10, 4:10, 5:3.

5 GT:s skrifter själva vittnar om sanningen om rättfärdighet av tro, både i Abrahams liv och i Habackuks profetia. 1 Mos 15:6, Hab 2:4.

6 Det kristna livet har sin källa i den troende som har dött med Kristus från synd, och som därmed har sagt nej till köttet. 5:24, 6:14.

7 Anden är kraftens och ledningens källa i det kristna livet, och Andens verk producerar kärlek och tro. 5:6, 16, 18, 25.

8 Det kristna livet består inte i att behaga folk utan behaga Kristus vår mästare, och vara villig att lida förföljelse för Kristi kors skull. 1:10, 6:12, 14.

Summering av frälsningshistorien

Genom Jesus Kristus kommer frälsning och rättfärdighet till både judar och icke-judar, fullbordande löftet till Abraham om välsignelse till folkslagen (3:8, 1 Mos 12:3).

Litterära kännetecken

Liksom resten av Paulus brev så följer Galaterbrevet det vedertagna vad avser brevskrivning på NT:s tid. Där finns en hälsningsfras, en huvuddel, en paraenesis (moraliska uppmaningar), hälsningar, och en välsignelse. Däremot finns ingen initial tacksägelse, vilket indikerar Paulus upprördhet och oro över den teologiska situationen i Galatien. Paulus går rakt på sak, nämligen att galaterna står i riskzonen att vända sig till ett annat evangelium och riskerar därmed den eviga ödeläggelsen av sina själar. Brevets huvudresonemang förs fram genom bruket av självbiografi, föredöme, allegori, satirisk tillrättavisning, och uppmaning.

Det doktrinära huvudtemat i Galaterbrevet ger det en stark intern enhet. På ett eller annat sätt så är allt i brevet relaterat till Paulus försvar av rättfärdighet endast genom tro. Brevets enhet uttrycks också genom apostelns häftiga tonfall vilket lyser igenom lika starkt här som det gör i hans andra Skrifter – särskilt vad avser hans intolerans mot falska läror och hans indignation mot människor som främjar sådant. Stilistiskt finner Galaterbrevet litterär sammanhållning i dess tematiska kontraster: det sanna evangeliet kontra ett falskt evangelium, tro kontra gärningar, lag kontra nåd, frihet kontra legalism, sonskap kontra slaveri, och Andens frukt kontra köttets begär.

Det forntida Galatien

”Galatien” var ursprungligen en keltisk region i norra centrala Mindre Asien (nutida Turkiet). Det blev ett romerskt vasallrike under Pompejus (mitten av första århundradet f.Kr.). Med vasallkungen Amyntas död (d. 25 f.Kr.) kom ett expanderat Galatien under en romersk guvernör. På Paulus tid inkluderade provinsen Galatien delar av Pontos och Paflagonien i öster och norr, och omfattade delar av Frygien, Pisidien, Isaurien, Lykaonien och Kilikien i söder. Således betraktades många av städerna under Paulus första missionsresa (Apg 13-14) som en del av provinsen Galatien (eller åtminstone nära dess inflytandesfär). I samband med territoriella förändringar under kejsar Vespasianus (slutet av första århundradet e.Kr.) bytte provinsen skepnad, så att de andra etniska områdena gradvis återgick till sina tidigare anknytningar, och provinsen Galatien återvände till dess mer etniskt definierade norra gränser. Några hävdar att dessa senare reduceringar av provinsen Galatien påverkat senare kyrkofäder anta att Paulus skrev sitt brev till personer bosatta i norra Galatien. Arkeologiska belägg tyder på en kombination av hellenistiska, keltiska och romerska influenser i provinsen under Paulus tid.

Galaterbrevets ram

(Ca 48 e.Kr.)

Paulus brev till galaterna skrevs troligen till de församlingar som han hade grundat under sin första missionsresa (Apg 13:1-14:28). Sannolikt skrev han brevet från sin hemförsamling i Antiochia i Syrien, en tid före mötet i Jerusalem (Apg 15:1-31).

galkarta

Översikt

Det är svårt att dela upp Galaterbrevet i prydliga avsnitt eftersom Paulus återvänder till samma teman vid ett flertal tillfällen. Och ofta rör han sig successivt in i olika ämnen snarare än att helt göra halt och adressera ett nytt tema. Följande kan tjäna som en grov vägledning.

I Öppning (1:1-9)

A Hälsning (1:1-5)

B Inledande tillrättavisning (1:6-9)

II Indirekt vädjan: Paulus väg med Evangeliet (1:10-2:21)

A Paulus försvar av sig själv och evangeliet (1:10-24)

B Paulus evangelium stadfäst av Jerusalems apostlar (2:1-10)

C Paulus opponerar mot Petrus för att bevara evangeliets sanning (2:11-21)

III Direkt vädjan till galaterna (3:1-5:12)

A Galaternas erfarenhet av omvändelse (3:1-5)

B Evangeliet i GT (1): Abraham (3:6-9)

C Evangeliet i GT (2): Tredje Mosebok, Femte Mosebok, och Habackuk (3:10-14)

D En illustration från mänsklig lag (3:15-18)

E Att gå från slaveri till sonskap (3:19-4:7)

F Att gå från avguderi till den sanne Guden (4:8-11)

G Vädjan till galaternas kunskap om Paulus (4:12-20)

H Evangeliet i GT (3): Abrahams söner (4:21-31)

I Dom över dem som vänder sig ifrån evangeliet (5:1-12)

IV Liv i Anden och kärlek (5:13-6:10)

A Kärlekens lag (5:13-15)

B Köttets lustar kontra Andens frukt (5:16-26)

C Ett kristet liv i verklig kärlek (6:1-10)

V En sista varning (6:11-18)


 

ESV Study Bible® Notes, copyright 2008 Crossway. Authorized translation of the English edition of the ESV Study Bible introductions, copyright 2008 Crossway. This translation is published and sold by permission of Crossway, the owner of all rights to publish and sell the same.

ESV Studie Bibel® Kommentarer, copyright 2008 Crossway. Auktoriserad översättning av den engelska utgåvan av ESV Studie Bibel introduktioner, copyright 2008 Crossway. Denna översättning är publicerad och såld med tillstånd av Crossway, ägaren av alla rättigheter för att publicera och sälja densamma.

Översättning från engelskan: Ragnar Blomfelt