KAPITEL 8

Israel har glömt sin Skapare

1 Sätt hornet till din mun!

En örn slår ner på Herrens hus!

För de har brutit mitt förbund

och gjort uppror mot min lag.

2 Israel ropar till mig:

”Min Gud, vi känner dig!”

3 Israel har förkastat det goda.

Fienden ska förfölja dem.

4 De valde kungar,

men inte genom mig.

De tillsatte furstar

utan mitt samtycke.

Av sitt silver och guld

gjorde de sig avgudar

till sin egen undergång.

5 Samaria, din kalv är förkastad.

Min vrede brinner mot dem.

Hur länge ska de vara oförmögna

till oskuld?

6 Kalven är från Israel.

En hantverkare gjorde den

och någon gud är den inte.

Samarias kalv ska slås i småbitar.

7 De sår vind och skördar storm.

Det finns ingen växande gröda.

Det som spirar ger ingen mjöl,

och ges något

slukas det av främlingar.

8 Israel är uppslukat.

De betraktas nu bland folken

som ett oönskat kärl.

9 För de drog bort till Assur

likt en ensam vildåsna.

Efraim har köpt sig älskare.

10 Fastän de köpslår bland folken

ska jag nu samla dem och förminska dem

under förtryck av furstarnas kung.

11 För Efraim har gjort sig 

många altaren åt synden,

altaren som blivit honom till synd.

12 Jag skrev för honom otaliga lagbud,

men de betraktas som något främmande.

13 Som offergåvor till mig 

offrar de kött och äter.

Men Herren godtar dem ej.

Nu minns han deras skuld

och straffar dem för deras synder.

De måste återvända till Egypten.

14 Israel har glömt sin skapare

och byggt palats.

Juda har mångfaldigat 

sina befästa städer.

Men mot hans städer 

ska jag sända en eld

som ska förtära deras borgar.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt