KAPITEL 7

1 När jag helar Israel, 

då avslöjas Efraims skuld 

och Samariens ondska.

För de beter sig svekfullt,

tjuvar bryter sig in

och rövare härjar utanför.

2 De besinnar inte att jag minns

allt ont de gjort.

De omringas nu

av sina handlingar.

De är inför mitt ansikte.

3 De gläder kungen med sin ondska

och furstarna med sina lögner.

4 De är alla äktenskapsbrytare.

De liknar en upptänd ugn.

Den är så het 

att bagaren inte behöver 

fläkta på dess lågor 

från knådning till jäsning.

5 På vår kungs dag

drack sig furstarna

febriga av vin.

Själv tog han smädarna i hand.

6 Med hjärtan som en ugn

närmar de sig försåtligt.

Hela natten pyr deras ilska,

om morgonen brinner det

som en flammande eld.

7 De är alla heta som en ugn

och förtär sina härskare.

Alla deras kungar har fallit,

ingen av dem kallar på mig.

8 Efraim blandar sig med folken.

Efraim är som en ovänd kaka vid baket.

9 Främlingar har förtärt hans kraft

utan att han förstår.

Han har blivit gråhårig

utan att han märker det.

10 Israels högmod vittnar mot honom.

De vänder inte om till Jahve sin Gud.

De söker honom inte trots allt detta.

11 Efraim har blivit som en 

naiv och vettlös duva.

De kallar på Egypten,

de går till Assur.

12 När de går

kastar jag mitt nät över dem.

Jag drar ner dem som fåglar ur skyn.

Jag ska straffa dem

när jag hör dem flockas.

13 Fördömelse över dem,

för de flydde från mig!

Fördärv över dem,

för de gjorde uppror mot mig!

Jag ville friköpa dem,

men de talade lögner om mig.

14 De ropar inte till mig av hjärtat

utan klagar på sina bäddar.

De jagar upp sig för säd och vin

men vänder sig ifrån mig.

15 Fastän jag lärde upp dem

och stärkte deras armar

så tänker de ut ont om mig.

16 De vänder om, men inte vertikalt.

De är som en opålitlig båge.

Deras ledare ska falla för svärd

på grund av sina hatfyllda tungor.

De ska hånas i Egypten.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt