KAPITEL 2

Israels otrohet

1 Kalla era bröder ’Mitt folk’

och era systrar ’Ni har fått nåd’.

2 Tillrättavisa er mor!

Tillrättavisa, för hon är inte min hustru

och jag är inte hennes man.

Se till att hon tar bort 

det promiskuösa från sitt ansikte

och otroheten mellan sina bröst.

3 Annars klär jag av henne

så att hon står där lika naken

som den dag hon föddes.

Jag gör henne till en öken,

till ett torrt land,

och låter henne dö av törst.

4 Jag ska inte förbarma mig över 

hennes söner, för de är promiskuösa.

5 För deras mor var promiskuös.

Hon som födde dem

betedde sig skamligt.

Hon sa:

”Jag vill följa mina älskare.

De ger mig bröd och vatten,

ull och lin, olja och dryck.”

6 Lyssna! Jag ska därför blockera 

din väg med törnen.

Jag har rest en mur framför henne

så att hon inte finner sina stigar.

7 Hon ska ränna efter sina älskare

utan att få tag på dem.

Hon ska söka efter dem

utan att finna dem.

Då ska hon säga:

”Jag går tillbaka till min förste man,

jag hade det bättre då än nu.”

8 Hon begrep inte att det var jag 

som gav henne säden, vinet, oljan,

och mängder av silver och guld, 

som de använde till Baal.

9 Därför ska jag återta min säd

vid skördetid,

och mitt vin när tiden är inne.

Jag ska ta bort min ull och mitt lin

som hon skyler sin nakenhet med.

10 Nu ska jag klä av henne naken

inför hennes älskares ögon,

och ingen ska rädda henne ur min hand.

11 Jag gör slut på all hennes fröjd:

hennes fester, nymånader och sabbater

– alla hennes högtider.

12 Jag skövlar hennes

vinstockar och fikonträd.

Hon sa att de var lönen 

som hennes älskare gav henne.

Jag gör dem till en snårskog

som markens djur ska förtära.

13 Jag straffar henne

för hennes baalsdagar

då hon tände rökelse åt dem.

Hon prydde sig med ring och smycke

och rände efter sina älskare.

Men mig glömde hon, säger Herren.

Guds nåd mot Israel

14 Därför ska jag locka på henne

och föra henne ut i öknen

och tala kärleksfullt till henne.

15 Där ska jag ge henne vingårdarna tillbaka,

och Akors dal ska bli en hoppets port.

Där ska hon sjunga som i sin ungdom,

som den dag då hon drog upp från Egypten.

16 Den dagen, säger Herren,

ska du kalla mig ”Min man”,

och inte längre ”Min Baal.”

17 Jag ska avlägsna Baalsnamnen 

från hennes läppar.

Ingen ska längre minnas deras namn.

18 Den dagen ska jag

sluta ett förbund för dem

med fältens vilddjur,

med himlens fåglar

och med markens kräldjur.

Och båge, svärd och krig

ska jag utplåna ur landet.

Jag ska låta dem bo i trygghet.

19 Jag ska ta dig som min hustru

för evigt.

Jag ska ta dig som min hustru

i rättvisa och rättfärdighet,

i kärlek och barmhärtighet.

20 Jag ska ta dig som min hustru i trohet,

och du ska känna Herren.

21 Och den dagen

ska jag svara, säger Herren.

Jag ska svara himlen,

och himlen ska svara jorden,

22 och jorden ska svara

säden, vinet och oljan,

och de ska svara Jisreel.

23 Jag ska plantera henne åt mig i landet 

och förbarma mig över ’Ingen nåd’,

och säga till ’Inte mitt folk’: ”Du är mitt folk.”

Och de ska svara: ”Du är min Gud.”

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt