KAPITEL 9

Folket dödas av sex män

1 Jag hörde honom ropa högt: ”Kom hit, ni stadens bödlar, var och en med sitt dödliga vapen i handen.” 2 Se, då kom sex män från övre porten, åt norr till. Var och en med ett dödsvapen i handen. Bland dem fanns en man iklädd linnekläder och med ett skrivdon i bältet. De kom och ställde sig bredvid kopparaltaret.

3 Israels Guds härlighet hade lyft sig från keruben som den vilat på och flyttat sig till tempelhusets tröskel. Han ropade till mannen som var iklädd linnekläder och med skrivdon i bältet. 4 Herren sa till honom: ”Gå igenom Jerusalems stad och sätt ett kors i pannan på de män som suckar och stönar över alla vidrigheter som begås där.”

5 Till de andra hörde jag honom säga: ”Följ honom in i staden och börja döda! Visa ingen skonsamhet, inget förbarmande! 6 Slakta och döda gamla män, unga män, unga kvinnor, barn och vuxna kvinnor! Men rör ingen med korset på sig. Börja vid min helgedom.” Så de började med de äldste som stod framför templet. 7 Han sa till dem: ”Orena templet och fyll förgårdarna med slagna. Gå!” Och de gav sig av och hade ihjäl folk i staden.

8 Medan de slog folk blev jag ensam kvar. Jag föll ner på mitt ansikte och ropade: ”O, Herre Jahve! Tänker du förgöra all återstod av Israel genom att ösa din vrede över Jerusalem?” 9 Han sa till mig: ”Is­raels och Judas skuld är oerhört stor. Landet är fullt av blod och staden full av orättvisa. De säger: ’Herren har övergett landet, Herren ser inget.’ 10 Därför ska inte heller jag visa skonsamhet eller förbarmande. Jag ska låta deras gärningar ramma deras egna huvuden.”

11 Sedan såg jag mannen som var klädd i linne­kläder och bar ett skrivdon i bältet. Han återvände och med­dela­de: ”Jag har gjort som du befallde mig.”

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt