KAPITEL 21

Försoning för olöst mord

1 Säg att man i landet som Jahve din Gud ger dig till besittning finner ett mordoffer på marken och förövaren är okänd. 2 Då ska dina äldste och domare gå ut och mäta avståndet från offret till städerna omkring. 3 De äldste i staden som ligger närmast offret ska ta en kviga som aldrig använts i arbete eller burit ok. 4 De ska föra ner kvigan till en dal med rinnande vatten där man inte plöjt eller sått. Där i dalen ska de äldste krossa nacken på kvigan.

5 Sedan ska prästerna, Levi söner, träda fram. För dem har Jahve din Gud utvalt till tjänstgöring inför honom och till att välsigna i Jahves namn. Prästernas ord ska avgöra alla tvister och brottmål. 6 Alla de äldste i staden närmast offret ska tvätta sina händer över kvigan som man krossat nacken på i dalen. 7 De ska försäkra: ”Våra händer har inte spillt detta blod och vi har inget sett. 8 Herre, försona ditt folk Israel som du befriat. Låt inte oskyldigt blod komma över dem.”

Då får de försoning för blodskulden. 9 Så avlägsnar du skulden ifrån dig för det oskyldiga blodet, för du ska göra det rätta i Herrens ögon.

Äktenskap med fången kvinna

10 Säg att du drar ut i krig mot dina fiender och Jahve din Gud ger dem i din hand och du tar fångar. 11 Om du då bland fångarna ser en vacker kvinna som du blir kär i och vill ta till hustru, 12 då ska du föra henne in i ditt hus. Hon ska raka sitt huvud, ansa sina naglar, 13 ta av sina fångkläder, bo i ditt hus, sörja sin far och mor i en månad. Därefter får du gå in till henne och bli hennes man och hon ska bli din hustru.

14 Om du sen inte tycker om henne längre ska du låta henne gå vart hon vill. Du får inte sälja henne för pengar eller behandla henne illa, eftersom du har förnedrat henne.

Förstfödslorätten

15 Säg att en man har två hustrur, en älskad och en som han ogillar. Och både den älskade och den han ogillar har fött söner åt honom. Och hans förstfödde är son till den han ogillar. 16 Då får mannen inte vid fördelningen av arvet ge förstfödslorätten åt den älskades son på bekostnad av sonen till den han ogillar, den förstfödde. 17 Han måste erkänna den förstfödde, sonen till den han ogillar, och ge honom en dubbel lott av allt han äger. Eftersom han är första frukten av hans mandom tillhör förstfödslorätten honom.

Stening av upprorisk son

18 Säg att någon har en upprorisk och trotsig son som varken lyder sin far eller mor eller lyssnar på dem trots att de disciplinerar honom. 19 Då ska hans föräldrar ta honom och föra honom till de äldste i staden, vid stadsporten. 20 De ska säga till stadens äldste: ”Denne vår son är upprorisk och trotsig. Han vägrar lyda oss. Han frossar och super.” 21 Då ska alla stadens män stena honom till döds. Du ska avlägsna det onda från dig. Och hela Israel ska höra om det och känna fruktan.

Guds förbannelse över den som är upphängd

22 Säg att någon begått en synd som förtjänar dödsstraff. Han avrättas och hängs upp på trä. 23 Låt då inte liket hänga på träet över natten. Begrav honom samma dag, för den som är upphängd är en Guds förbannelse. Orena inte landet som Jahve din Gud ger dig till egendom.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt