KAPITEL 2

David blir kung över Juda

1 Därefter frågade David Herren: ”Ska jag gå upp till någon av Judas städer?” Herren svarade: ”Gå!” David frågade: ”Till vilken?” Han svarade: ”Till Hebron.” 2 David drog då dit upp med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, änkan efter Nabal från Karmel. 3 David tog också med sig sina män, var och en med sin familj, och de bosatte sig i Hebrons städer. 4 Då kom Judas män till Hebron och smorde David till kung över Judas hus.

Och David fick höra att det var männen från Jabesh i Gilead som hade begravt Saul. 5 Då sände han bud till männen i Jabesh i Gilead och lät säga: ”Herren välsigne er som visat sådan godhet mot er herre Saul att ni begravt honom. 6 Må nu Herren visa er godhet och trofasthet. Även jag vill göra väl mot er för att ni gjort detta. 7 Var nu starka och modiga, för er herre Saul är död. Men Judas hus har smort mig till kung över dem.”

Ish-Boshet blir kung över Israel

8 Men Abner, Ners son, Sauls befälhavare, förde Sauls son Ish-Boshet till Mahanajim, 9 och gjorde honom till kung över Gilead, ashureerna, Jisreel, Efraim, Benjamin, ja, över hela Israel. 10 Sauls son Ish-Boshet var fyrtio år när han blev Israels kung, och han regerade i två år. Men Judas hus höll sig till David, 11 och den tid David var kung i Hebron över Judas hus utgjorde sju år och sex månader.

Krig mellan Israel och Juda

12 Abner, Ners son, bröt upp från Mahanajim med männen till Ish-Boshet, Sauls son, och drog till Gibeon. 13 Joab, Serujas son, och Davids män drog också ut. De möttes vid Gibeons damm och intog ställning på var sin sida om dammen. 14 Abner sa till Joab: ”Låt några unga män träda fram för en stridskamp inför oss.” Joab svarade: ”Låt så ske.” 15 De trädde fram och räknades, tolv från Benjamin och Sauls son Ish-Boshet, och tolv av Davids män. 16 De grep varandra i huvudet och rände svärdet i sidan på varandra, och alla stupade. Därför kallas platsen Svärdsfältet. Den ligger vid Gibeon.

17 Det blev sedan en hård strid den dagen. Och Abner och israeliterna blev slagna av Davids män. 18 Tre av Serujas söner var där: Joab, Abishaj och Asael. Asael var snabbfotad som en gasell på fälten, 19 och förföljde Abner utan att vika av åt något håll.

20 Abner vände sig om och sa: ”Är det du, Asael?” Han svarade: ”Ja.” 21 Då sa Abner till honom: ”Vik av åt något annat håll! Angrip någon av de yngre istället och ta hans rustning!” Men Asael fortsatte jaga honom. 22 Åter sa Abner till Asael: ”Sluta jaga mig! Varför skulle jag slå ner dig? Hur skulle jag sedan kunna se din bror Joab i ögonen?” 23 Men Asael vägrade vika av. Så Abner stötte honom i magen med spjutskaftet, som gick ut genom ryggen. Han föll och dog på stället. Och alla som kom till platsen där Asael fallit och dött stannade upp.

24 Men Joab och Abishaj förföljde Abner. Då solen gick ner kom de till Ammahöjden, som ligger mitt emot Gia på vägen mot Gibeons öken. 25 Där samlades Benjamins söner bakom Abner till en enda styrka och gick i ställning på toppen av en höjd. 26 Abner ropade till Joab: ”Ska svärdet få slakta för evigt? Begriper du inte att det får ett bittert slut? Hur länge till innan du befaller ditt krigsfolk att sluta förfölja sina bröder?” 27 Joab svarade: ”Så sant Gud lever: Hade du inte sagt detta skulle krigsfolket först i morgon ha slutat förfölja sina bröder.” 28 Sedan blåste Joab i hornet och allt krigsfolket stannade upp. De slutade förfölja Israel, och striden upphörde.

29 Abner och hans män marscherade genom Arabah hela den natten. De gick över Jordanfloden och fortsatte under förmiddagen och kom till Mahanajim. 30 Joab slutade förfölja Abner och samlade krigsfolket. Då saknades nitton av Davids män förutom Asael. 31 Davids män hade dödat trehundrasextio benjaminiter av Abners krigsfolk. 32 De tog med sig Asael och begravde honom i hans fars grav i Betlehem. Sedan marscherade Joab och hans män hela natten och kom i gryningen till Hebron.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt