KAPITEL 22

Äganderätt

1 Om en man stjäl en oxe eller ett får och slaktar eller säljer djuret, ska han ersätta oxen med fem oxar, och fåret med fyra får. 2 Om en tjuv ertappas vid inbrottet och slås ihjäl, då vilar ingen blodskuld på honom, 3 men hade solen gått upp är det blodskuld. 

En tjuv ska ge full ersättning. Äger han inget ska han säljas som betalning för det stulna. 4 Om det stulna djuret – oxe, åsna eller får – påträffas levande hos honom, ska han ge dubbel ersättning.

5 Om en man låter en åker eller en vingård betas av eller släpper lös sin boskap så att den betar på en annans åker, ska han som ersättning ge det bästa från egen åker och vingård. 6 Om elden kommer lös och antänder törnbuskar, kärvar, växande gröda eller hela åkern, då ska den som vållat branden ge full ersättning.

7 Om en man anförtror någon annan pengar eller egendom och det blir stulet ur huset, då ska tjuven ifall denne avslöjas ge dubbel ersättning. 8 Skulle tjuven inte avslöjas, ska husägaren föras fram inför Gud för att det ska avgöras om han tagit sin nästas egendom. 9 Angående tillgrepp – det kan gälla oxe, åsna, får, kläder eller något annat som försvunnit – och någon hävdar att det tillhör honom, då ska båda parternas sak komma inför Gud. Den som Gud dömer skyldig ska ersätta den andre dubbelt.

10 Om en man låter någon ta hand om en åsna, en oxe eller ett får eller ett annat djur, och djuret dör eller skadas eller blir stulet utan att någon bevittnar, 11 då ska det med ed inför Herren försäkras att han inte tagit den andres egendom. Ägaren ska godta eden, och ingen ersättning ska krävas. 12 Men om djuret blev stulet från honom ska han ersätta ägaren. 13 Är det ihjälrivet ska han föra fram kroppen som bevis. Ett ihjälrivet djur behöver han inte ersätta.

14 Om en man lånar ett djur av någon och det skadas eller dör i ägarens frånvaro, ska han ge full ersättning. 15 Var ägaren närvarande ska han inte ge någon ersättning. Om djuret var hyrt har ägaren rätt till hyran.

Moral och etik

16 Om en man förför en jungfru som inte är trolovad och ligger med henne, måste han betala brudpriset för henne och ta henne till hustru. 17 Om hennes far vägrar att ge henne åt honom, måste han betala vad som motsvarar brudpriset för en jungfru.

18 En trollkvinna ska du inte låta leva.

19 Den som begår tidelag måste avrättas.

20 Den som offrar till någon annan gud än Herren ska avskiljas åt förintelse.

21 Du ska inte behandla illa och förtrycka en invandrare. Ni var ju själva invandrare i Egypten. 22 Änkor och faderlösa ska ni behandla väl. 23 Om ni behandlar dem illa och de ropar till mig ska jag sannerligen höra deras rop. 24 Min vrede ska flamma och jag ska döda er med svärd, så att era hustrur blir änkor och era barn faderlösa.

25 Lånar du pengar till någon fattig hos dig som tillhör mitt folk ska du inte ockra på honom. Kräv inte ränta av honom. 26 Tar du manteln i pant av din nästa ska du återlämna den innan solen går ner. 27 Manteln är ju det enda täcke han har för att skyla sin kropp. Vad ska han annars sova i? Ropar han till mig ska jag höra, för jag är barmhärtig.

28 Du ska inte häda Gud, och inte heller förbanna en ledare av ditt folk.

29 Dröj inte med gåvor från skörd och vinpress. Ge åt mig den förstfödde av dina söner. 30 Gör detsamma med din nötboskap och småboskap. Sju dagar ska de vara hos modern, den åttonde dagen ska du ge dem till mig.

31 Ni män är avskiljda för mig. Köttet av ett ihjälrivet djur ska ni därför inte äta utan kasta åt hundarna.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt