KAPITEL 21

Lagar om slavar

1 Detta är de lagar du ska förelägga dem: 2 Köper du en hebreisk slav ska han tjäna sex år. Det sjunde året ska han friges utan betalning. 3 Kommer han ensam, ska han ge sig av ensam. Är han gift, ska hans hustru följa honom. 4 Har hans herre gett honom en hustru och hon har fött söner och döttrar åt honom, ska hustrun och barnen tillhöra hennes herre. Bara mannen ska ge sig av.

5 Om slaven betygar: ”Jag älskar min herre, min hustru och mina barn, jag vill inte bli fri”, 6 då ska hans herre föra fram honom inför Gud, ställa honom vid dörren eller dörrposten och sticka en syl genom hans öra. Sedan ska han vara sin herres slav för alltid.

7 Om någon säljer sin dotter till slavinna, får hon inte ge sig av som de andra slavarna. 8 Om hennes herre ogillar henne efter att han bestämt henne för sig själv, ska han låta henne bli friköpt. Till utlänningar har han inte rätt att sälja henne då han handlat svekfullt mot henne. 9 Har han bestämt henne åt sin son ska hon ges en dotters rättigheter. 10 Tar han sig en hustru till, får han inte låta den första sakna mat, kläder eller intimt umgänge. 11 Nekar han henne dessa tre ting får hon ge sig av utan ersättning och betalning.

Kriminalitet

12 Den som slår ihjäl en människa ska avrättas. 13 Om han inte gjorde det med avsikt utan Gud lät det ske, då kan han fly till en plats som ska jag anvisa. 14 Men om någon med berått mod dödar sin nästa, då ska du gripa honom, om än vid mitt altare. Han ska avrättas.

15 Den som slår sin far eller sin mor måste avrättas.

16 Den som kidnappar någon ska avrättas, vare sig personen blir såld eller påträffas hos honom. 17 Den som förbannar sin far eller mor ska avrättas.

18 Om män blir osams och den ene slår den andre med sten eller knytnäve, så att han blir sängliggande men överlever, 19 då ska den som slog gå fri om den slagne reser sig och kan gå ute med käpp. Men han måste ersätta honom för förlorad tid och sörja för att han blir helt återställd. 20 Om någon slår sin slav eller slavinna med en käpp så att slaven dör för hans hand, ska hämnd utkrävas. 21 Men hämnd ska inte utkrävas om slaven lever en eller två dagar. Slaven är ju hans egendom.

22 Om män slåss och någon av dem stöter till en gravid kvinna så att barnet kommer ut, men utan skada, ska den skyldige böta vad kvinnans man kräver och efter domares bifall. 23 Men om skada sker, ska liv ges för liv, 24 öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, 25 brännskada för brännskada, sår för sår och skråma för skråma.

26 Slår någon sin slav eller slavinna i ögat och förstör det, ska han frige slaven som ersättning för ögat. 27 Slår någon ut en tand på sin slav eller slavinna, ska han frige slaven som ersättning för tanden.

Om oxar

28 Om en oxe stångar ihjäl en man eller en kvinna, ska oxen stenas, och köttet får inte ätas. Men ägaren går fri. 29 Om oxen hade för vana att stångas och ägaren blivit varnad men inte vidtagit åtgärder, och oxen dödar en man eller en kvinna, då ska oxen stenas och ägaren dödas. 30 Men blir ägaren ålagd att betala lösesumma, ska han betala vad som åläggs honom till lösen för sitt liv. 31 Samma lag gäller om oxen stångar en son eller dotter. 32 Stångar oxen en slav eller slavinna, ska ägaren ge 350 gram silver till slavens herre, och oxen ska stenas.

33 Öppnar någon en brunn eller gräver en ny brunn utan att täcka den och en oxe eller åsna faller ner i den, 34 då ska brunnens ägare ersätta djurets ägare. Men det döda djuret tillfaller honom. 35 Om någon har en oxe som stångar ihjäl en annans oxe, ska de sälja den levande oxen och dela pengarna. De ska även dela det döda djuret. 36 Men om det var känt att oxen hade för vana att stångas och ägaren ändå inte vidtagit åtgärder, ska han ersätta oxe med oxe. Men det döda djuret tillfaller honom.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt