KAPITEL 5

Miraklet då Naaman helas från lepra

1 Naaman var den arameiske kungens överbefälhavare. Han hade högt anseende hos sin herre och var mycket respekterad, för Herren hade genom honom gett seger åt Aram. Men denne tappre krigare led av lepra.

2 På ett plundringståg hade arameerna fört med sig en flicka från Israel som fånge. Hon tjänstgjorde hos Naamans hustru. 3 Flickan sa till sin matmor: ”Om ändå min herre var hos profeten i Samaria! Då skulle profeten ta bort hans lepra.” 4 Då gick Naaman och berättade för sin herre vad flickan från Israel hade sagt. 5 Kungen i Aram sa: ”Gå du! Jag ska skicka ett brev med dig till Israels kung.”

Så Naaman gav sig iväg och tog med sig trehundra kilo silver, sjuttio kilo guld, och tio högtidsdräkter. 6 Han överlämnade brevet till Israels kung och där stod: ”Notera att jag med detta brev sänder till dig min tjänare Naaman, för att du ska ta bort hans lepra.” 7 När Israels kung hade läst brevet rev han sönder sina kläder och sa: ”Är jag Gud? Råder jag över liv och död? Han skickar ju en man till mig för att jag ska ta bort hans lepra! Ni fattar och ser hur han söker strid med mig!”

8 När gudsmannen Elisha hörde att Israels kung hade rivit sönder sina kläder, lät han meddela kungen: ”Varför river du sönder dina kläder? Låt Naaman komma till mig, så ska han bli varse att det finns en profet i Israel.” 9 Så kom Naaman med sina hästar och vagnar och stannade vid dörren till Elishas hus. 10 Elisha sände ut till honom en budbärare som sa: ”Gå och tvätta dig sju gånger i Jordanfloden, så blir din kropp frisk igen och du blir ren.”

11 Men Naaman blev arg och for sin väg och sa: ”Jag tänkte att han helt säkert skulle komma ut till mig och stå där och anropa Jahve sin Guds namn och vifta med sin hand över stället och så ta bort lepran. 12 Är inte Damaskus floder Abana och Parpar bättre än Israels alla vatten? Kunde jag inte ha tvättat mig där och blivit ren?” Ursinnig vände han om och for sin väg.

13 Men hans tjänare gick fram och sa till honom: ”Min far, hade profeten begärt något svårt av dig, skulle du inte ha gjort det då? Hur mycket mer nu när han bara vill att du ska tvätta dig för att bli ren!” 14 Så Naaman for ner och doppade sig sju gånger i Jordanfloden, enligt gudsmannens ord. Och hans kropp blev frisk igen som en pojkes. Han blev ren.

15 Därefter återvände han till gudsmannen med hela sitt följe. Han gick och ställde sig inför Elisha och sa: ”Nu vet jag att det inte finns någon Gud på hela jorden utom i Israel. Ta nu emot en gåva av din tjänare.” 16 Men han svarade: ”Så sant Herren lever, han som jag står inför, jag vill inte ta emot något.” Naaman bad honom enträget att ta emot, men han ville inte. 17 Då sa Naaman: ”Om du inte vill det, så låt mig, din tjänare, få så mycket jord som ett par mulåsnor kan bära. För din tjänare vill aldrig mer offra brännoffer och slaktoffer åt andra gudar, bara åt Jahve. 18 Men en sak må Jahve förlåta mig. När min herre går in i Rimmons tempel för att tillbe där så stöder han vid min hand så att även jag knäböjer i Rimmons tempel. Må då Jahve förlåta mig när jag knäböjer i Rimmons tempel.” 19 Elisha sa till honom: ”Gå i frid.”

Gehasi får lepra för sin girighet

Men när Naaman hade lämnat honom och hunnit en bit, 20 tänkte Gehasi, gudsmannen Elishas tjänare: Min herre har släppt iväg denne Naaman från Aram utan att ta emot vad han hade med sig. Så sant Herren lever, jag ska löpa ifatt honom och få något av honom. 21 Så Gehasi jagade efter Naaman. Och när Naaman såg att någon kom löpande efter honom, steg han genast ner från vagnen och mötte honom och frågade: ”Är allt väl?” 22 Gehasi svarade: ”Ja, men min herre har sänt mig och låter hälsa att han just nu fått besök av två unga män, profetsöner från Efraims bergsbygd. Så han ber om att få trettio kilo silver och två högtidsdräkter.” 23 Naaman svarade: ”Var snäll och ta emot sextio kilo!” Han insisterade, och knöt sedan in sextio kilo silver i två säckar, tillsammans med två högtidsdräkter. Naaman gav det åt två av sina tjänare, som bar allt framför Gehasi.

24 När Gehasi kom upp på höjden tog han gåvorna från tjänarna och lade undan dem i huset. Sedan sände han iväg männen och de gav sig av. 25 Då Gehasi gick och ställde sig inför sin herre frågade Elisha: ”Varifrån kommer du, Gehasi?” Han svarade: ”Din tjänare har inte varit någonstans.” 26 Då sa Elisha: ”Tror du inte jag var närvarande när en man vände om i sin vagn och mötte dig? Är det här en tid att ta emot silver och kläder, olivlundar, vingårdar, får och kor, slavar och slavinnor? 27 Naamans lepra ska drabba dig och dina ättlingar för evigt.” När Gehasi gick ut från honom var han vit som snö av lepra.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt