KAPITEL 4

Oljemiraklet

1 Hustrun till en av profetsönerna ropade till Elisha: ”Din tjänare, min man, har dött. Du vet att din tjänare fruktade Herren. Nu kommer hans fordringsägare och vill ta mina båda söner till slavar.” 2 Elisha frågade: ”Hur kan jag hjälpa dig? Säg mig vad du har hemma?” Hon svarade: ”Din tjänarinna har inget annat hemma än en flaska olja.” 3 Då sa han: ”Gå och låna kärl av alla dina grannar, tomma kärl och inte för få. 4 Gå därefter in och stäng igen dörren om dig och dina söner. Häll sedan olja i alla kärlen. När ett kärl är fullt, för det åt sidan.”

5 Så hon lämnade honom. Hon stängde igen dörren om sig och sina söner. Och de bar fram kärlen till henne och hon hällde i. 6 När kärlen var fulla bad hon en av sönerna om att få ett kärl till. Han svarade att det inte fanns något mer kärl. Då stannade oljeflödet. 7 Hon gick och berättade det för gudsmannen, som sa: ”Gå och sälj oljan och betala din skuld. Du och dina söner ska sedan leva av det som blir över.”

Uppståndelsemiraklet

8 En dag gick Elisha till Shunem. Där bodde en välbärgad kvinna som övertalade honom att äta hos henne. Så ofta han sedan gick förbi tog han in där och åt. 9 En gång sa hon till sin man: ”Jag inser nu att han som ofta kommer över hit är en helig gudsman. 10 Vi kan väl göra ett litet rum på taket och sätta dit en säng, ett bord, en stol och en ljusstake åt honom? Så kan han bo där när han besöker oss.”

11 Så kom Elisha dit en dag och tog in i rummet och vilade där. 12 Han bad sin tjänare Gehasi att kalla till sig shunemitiskan. Han gjorde så och hon kom bort till honom. 13 Elisha sa till Gehasi: ”Säg till henne: Lyssna, du har gjort dig mycket besvär för oss. Hur kan jag hjälpa dig? Kan jag lägga ett ord för dig hos kungen eller befälhavaren?” Men hon svarade: ”Jag bor bland mitt eget folk.” 14 Då frågade han vad som kunde göras för henne, och Gehasi svarade: ”Hon har ju faktiskt ingen son, och hennes man är gammal.” 15 Då bad han Gehasi kalla på henne. Han gjorde så, och hon kom och blev stående i dörröppningen. 16 Profeten sa: ”Nästa år den här tiden ska du omfamna en son”. Hon svarade: ”Nej, min herre, du som är en gudsman ska inte ljuga för din tjänarinna.” 17 Men kvinnan blev med barn och födde en son vid samma tid följande år, precis som Elisha sagt henne.

18 En dag när pojken blev större gick han ut till sin far hos skördemännen. 19 Då sa han till sin far: ”Mitt huvud! Mitt huvud!” Så hans far sa åt sin tjänare att bära pojken till hans mor. 20 Han gjorde så, och pojken satt i hennes knä till middagstiden. Då dog han. 21 Hon gick upp och lade honom på gudsmannens säng, stängde dörren och gick.

22 Sedan ropade hon på sin man och sa: ”Sänd till mig en av tjänarna med ett åsnesto! Jag ska skynda iväg till gudsmannen och strax återvända.” 23 Han sa: ”Varför ge dig av till honom i dag, det är ju varken nymånad eller sabbat?” Hon svarade: ”Ta det bara lugnt.” 24 Sedan lät hon sadla åsnan och sa till sin tjänare: ”Driv på framåt och sakta inte ner förrän jag säger till!” 25 Så gav hon sig iväg och kom till gudsmannen på berget Karmel. Han såg henne på avstånd och sa till sin tjänare Gehasi: ”Titta, det är kvinnan från Shunem! 26 Spring nu och möt henne och fråga om allt är väl med henne, hennes man och pojken.” Hon svarade: ”Allt är väl.” 27 Men när hon kom upp på berget till gudsmannen, tog hon tag om hans fötter. Gehasi gick fram för att fösa undan henne. Men gudsmannen sa: ”Låt henne vara! Hon är helt bedrövad. Och Herren har dolt detta för mig och hållit mig ovetande.” 28 Hon sa: ”Inte bad jag väl min herre om en son? Sa jag inte att du skulle låta bli att väcka förhoppningar hos mig?”

29 Då sa han till Gehasi: ”Gör dig redo! Ta min stav i handen och gå! Möter du någon så hälsa inte på honom. Hälsar någon på dig så svara inte. Lägg min stav på pojkens ansikte.” 30 Men pojkens mor sa: ”Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte.” Så han reste sig och följde med henne.

31 Gehasi hade gått i förväg och lagt staven på pojkens ansikte. Men det kom varken ljud eller respons. Då återvände han, och när han mötte Elisha berättade han att pojken inte hade vaknat.

32 När Elisha kom in i huset såg han pojken ligga död på sängen. 33 Han gick in och stängde igen dörren om dem båda och bad till Herren. 34 Han steg upp i sängen och lade sig över pojken, mun mot mun, ögon mot ögon och händer mot händer. Och utsträckt över honom blev pojkens kropp varm. 35 Därefter gick han fram och tillbaka i rummet. Sedan steg han åter upp och sträckte sig över honom. Då nös pojken sju gånger och slog upp ögonen.

36 Elisha ropade på Gehasi: ”Kalla på kvinnan från Shunem!” Han gjorde så, och när hon kom in till honom sa han: ”Ta din son.” 37 Hon kom och föll ner för hans fötter och bugade sig mot marken. Sedan tog hon sin son och gick ut.

Miraklet med döden i grytan

38 Elisha kom åter till Gilgal. Det rådde nu svält i landet. En gång när profetsönerna satt inför honom sa han till sin tjänare: ”Sätt på den stora grytan och tillaga soppa åt profetsönerna.” 39 En av dem gick ut på marken för att samla örter. Då fick han se en vild slingerväxt av vilken han plockade manteln full med gurkfrukter. När han kom in skar han upp dem och lade dem i grytan, men ingen visste vad det var. 40 De öste upp åt männen för att de skulle äta. Men så fort de åt av soppan skrek de: ”Det är döden i grytan, gudsman!” De kunde inte äta. 41 Då bad han om mjöl. Han kastade det i grytan och sa: ”Ös upp åt folket och låt dem äta.” Och nu fanns inget skadligt mer i grytan.

Brödmiraklet

42 En gång kom det en man från Baal-Shalisha. Han hade med sig förstlingsbröd i en säck åt gudsmannen, tjugo kornbröd och färska ax av sin gröda. Elisha sa: ”Ge det åt folket att äta.” 43 Men hans tjänare sa: ”Hur kan jag sätta fram det här till hundra män?” Elisha svarade: ”Ge det åt folket att äta, för så säger Herren: De ska äta och få över.” 44 Så han satte fram det. Och de åt och fick över, så som Herren hade sagt.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt