KAPITEL 18

Hiskia kung i Juda

1 I Hoseas, Elas sons, tredje regeringsår i Israel blev Hiskia, Ahas son, kung i Juda. 2 Hiskia var tjugofem år när han blev kung, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Abi, dotter till Sakarja. 3 Hiskia gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans far David. 4 Han avlägsnade offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner Asheran. Han krossade även kopparormen som kallades Nehushtan och som Mose hade gjort. Ända till denna tid hade Israels söner tänt offereld åt den.

5 Hiskia förtröstade på Jahve, Israels Gud. Varken före eller efter honom har det bland Judas kungar funnits någon som han. 6 Han höll sig till Jahve och vek inte av från honom. Han höll de bud som Herren hade gett Mose. 7 Herren var med honom. Han lyckades väl vart han än begav sig. Han revolterade mot Assyriens kung och upphörde att tjäna honom. 8 Han besegrade filisteerna ända till Gaza med dess område, såväl vakttorn som befästa städer.

Israel bortförs till Assyrien

9 I kung Hiskias fjärde regeringsår, som var Hoseas, Elas sons, sjunde regeringsår i Israel, marscherade kung Shalmaneser av Assyrien upp mot Samaria och belägrade det. 10 De intog det efter tre år. Det var i Hiskias sjätte regeringsår, vilket var Hoseas nionde regeringsår i Israel, som Samaria föll. 11 Kungen av Assyrien bortförde Israel till Assyrien och bosatte folket i Hala och vid floden Habor i Gozan och i Mediens städer. 12 Detta inträffade eftersom de vägrade lyssna till Jahve sin Gud. De bröt mot hans förbund, mot allt det som Herrens tjänare Mose hade befallt. De ville varken lyssna eller lyda.

Assyrien angriper Juda och Jerusalem

13 I kung Hiskias fjortonde regeringsår marscherade Assyriens kung Sanherib upp mot alla befästa städer i Juda och intog dem. 14 Då sände Hiskia, Judas kung, ett meddelande till Assyriens kung i Lakish: ”Jag har gjort orätt. Lämna mig i fred och jag ska betala vad du än begär av mig.”

Kungen av Assyrien befallde då att Judas kung skulle betala tio ton silver och ett ton guld. 15 Hiskia gav honom allt silver som fanns i Herrens tempel och kungapalatsets skattkammare. 16 Det var då som Judas kung Hiskia bröt loss den guldbeläggning som han hade lagt på dörrarna och dörrposterna i Herrens tempel. Han gav det till Assyriens kung.

17 Men kungen av Assyrien sände sin högste talesman och hovmarsalk och stabschef från Lakish med en väldig armé, mot kung Hiskia i Jerusalem. De marscherade upp och kom till Jerusalem. När de hade anlänt ryckte de fram och tog position vid Övre dammens kanal, på vägen till Tvättarfältet. 18 De ropade på kungen. Då gick de ut till dem, överförvaltaren Eljakim, Hilkias son, sekreteraren Shebna och kanslern Joa, Asafs son.

19 Den assyriske talesmannen sa åt dem att framföra följande till Hiskia: ”Så säger den store kungen, Assyriens kung: På vad grundar du din förtröstan? 20 Ditt anspråk på att ha en strategi och militär styrka är bara tomt prat! Vem förtröstar du på eftersom du revolterat mot mig? 21 Lyssna nu! Du förtröstar på Egypten, den brutna rörstaven. Om en man stöder sig på den tränger den in i handen som genomborras. Sådan är farao, Egyptens kung, mot alla som förtröstar på honom. 22 Eller säger du till mig att ni förtröstar på Jahve er Gud? Var det inte hans offerhöjder och altaren som Hiskia avlägsnade när han befallde Juda och Jerusalem att tillbe vid altaret här i Jerusalem?

23 Gör nu en uppgörelse med min herre, kungen av Assyrien: Du får tvåtusen hästar om du kan skaffa ryttare till dem! 24 Hur skulle du kunna driva tillbaka en enda ståthållare, en av min herres ringaste tjänare, du som förtröstar på Egyptens vagnar och ryttare? 25 Och skulle jag utan Jahve ha angripit detta land för att ödelägga det? Jahve sa ju till mig att angripa landet och ödelägga det!”

26 Eljakim, Hilkias son, Shebna och Joa svarade talesmannen: ”Tala till dina tjänare på arameiska, som vi förstår. Tala inte hebreiska till oss så folket på muren hör det!” 27 Men talesmannen sa: ”Tror du att min herre sänt mig att säga dessa ord bara till din herre och till dig? Nej, lika mycket till de män som sitter på muren, de som tillsammans med er ska få äta sitt eget skit och dricka sitt eget piss.”

28 Talesmannen stod där och ropade högt på hebreiska: ”Lyssna till den store kungens ord, kungen av Assyrien! 29 Så säger kungen: Låt inte Hiskia bedra er! Han kan inte rädda er ur min hand. 30 Låt inte Hiskia övertyga er att förtrösta på Jahve när han påstår att Jahve ska rädda er och att denna stad inte ska ges i den assyriske kungens hand. 31 Lyssna inte på Hiskia! För kungen av Assyrien säger: Slut fred med mig och överlämna er till mig. Då ska alla och envar få äta av sin vinstock och av sitt fikonträd och dricka vattnet från sin brunn. 32 Sedan kommer jag och tar med er till ett land som liknar ert eget, ett land med säd och vin och bröd och vingårdar, med olivträd och honung. Då ska ni få leva och inte dö. Lyssna inte på Hiskia! Han vilseleder er när han påstår att Jahve ska rädda er. 33 Har andra folks gudar någonsin räddat sina länder ur den assyriske kungens hand? 34 Var är Hamats och Arpads gudar? Var är Sefarvajims, Henas och Ivahs gudar? Har de räddat Samaria ur min hand? 35 Vilken av dessa länders alla gudar har räddat sitt land ur min hand? Så hur skulle då Jahve kunna rädda Jerusalem ur min hand?”

36 Men folket teg och var knäpptyst, för kungen hade gett order att inte svara. 37 Överförvaltaren Eljakim, Hilkias son, sekreteraren Shebna och kanslern Joa, Asafs son, kom till Hiskia med sönderrivna kläder. De rapporterade till honom vad talesmannen hade sagt.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt