KAPITEL 29

Gåvor till templet

1 Kung David sa till hela församlingen: ”Min son Salomo, den ende som Gud utvalt, är ung och vek. Och arbetet är stort, för palatset är inte för en människa utan för Jahve Gud. 2 Därför har jag efter förmåga skaffat guld till det som ska vara av guld i min Guds tempel, silver till det som ska vara av silver, koppar till det som ska vara av koppar, järn till det som ska vara av järn och trä till det som ska vara av trä. Vidare onyxar och andra infattningsstenar, svartglänsande och färgsprakande stenar och alla slags ädelstenar samt marmor i mängd. 3 Och eftersom jag tycker om min Guds hus ger jag också vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt vad jag förut skaffat till det heliga templet: 4 hundra ton guld från Ofir, och tvåhundrafemtio ton renat silver att täcka byggnadernas väggar med, 5 guld till det som ska vara av guld och silver till det som ska vara av silver, till alla de arbeten som ska utföras av hantverkare. Vem vill i dag fylla sin hand åt Herren?” 6 Familjernas huvudmän, Israels stamledare, befälen över tusen och över hundra, och ledarna för kungens arbeten, frambar då sina frivilliga gåvor. 7 De gav till arbetet på Guds tempel 170 ton guld, 10000 guldmynt, 340 ton silver, 600 ton koppar och 4000 ton järn. 8 Alla som hade ädelstenar gav dem till skatten i Herrens tempel. Det hade gershoniten Jehiel ansvaret för. 9 Folket gladde sig över deras frivilliga gåvor, för de frambar helhjärtat sina frivilliga gåvor åt Herren. Och kung David var överlycklig.

Davids lovprisning

10 David lovprisade Jahve inför hela församlingen:

”Lovprisad är du, Jahve,

vår fader Israels Gud,

från evighet till evighet!

11 Dig, Herre,

tillhör storhet och makt,

härlighet, glans och majestät,

allt i himlen och på jorden.

Ditt, o Herre, är riket,

och du är upphöjd som huvud över allt.

12 Från dig kommer rikedom och ära.

Du råder över allt.

I din hand är kraft och makt.

I din hand är storhet, 

och du ger styrka till alla.

13 Så tackar vi dig nu, vår Gud,

och lovprisar ditt härliga namn.

14 För vad är jag? Och vad är mitt folk? Skulle vi kunna ge sådana frivilliga gåvor? Allt kommer ju från dig. Det vi ger åt dig kommer från din hand. 15 För vi är främlingar och gäster inför dig, liksom alla våra fäder. Som en skugga är våra dagar på jorden, och vi har inget hopp. 16 Jahve vår Gud, allt detta överflöd som vi skaffat för att bygga ett hus åt ditt heliga namn, det kommer från din egen hand, och allt tillhör dig.

17 Min Gud, jag vet att du prövar hjärtat och gläds över det rätta. Med ärligt hjärta har jag framburit alla dessa frivilliga gåvor. Och nu har jag sett med glädje hur ditt folk som står här har framburit sina frivilliga gåvor till dig. 18 Jahve, Abrahams, Isaks och Israels, våra fäders Gud, låt alltid ditt folk ha sådana motiv och tankar i hjärtat. Och vänd deras hjärtan till dig! 19 Gör min son Salomo helhjärtad så att han håller dina bud, vittnesbörd och stadgar, och utför allt detta och bygger palatset som jag förberett.”

20 Sedan sa David till hela församlingen: ”Lovprisa Jahve er Gud!” Då lovprisade hela församlingen Jahve, sina fäders Gud. De böjde sig och föll ner för Jahve och kungen. 21 Nästa dag slaktade de slaktoffer och brännoffer åt Herren: 1000 tjurar, 1000 baggar och 1000 lamm med tillhörande dryckesoffer, och slaktoffer i mängd för hela Israel. 

Salomo smörjes till kung

22 Överlyckliga åt och drack de inför Herrens ansikte den dagen. Och för andra gången gjorde de Salomo, Davids son, till kung. De smorde honom till en Herrens furste, och Sadok smorde de till präst. 23 Salomo satte sig på Herrens tron som kung efter sin far David. Han blev framgångsrik, och hela Israel lydde honom. 24 Alla ledare och mäktiga män samt alla kung Davids söner lovade kung Salomo lojalitet. 25 Herren gjorde Salomo stor och mäktig inför hela Israel. Han gav honom kunglig majestät vars like inte tilldelats någon annan kung före honom i Israel.

David dör

26 David, Jishajs son, hade varit kung över hela Israel. 27 Han regerade fyrtio år över Israel, sju år i Hebron och trettiotre år i Jerusalem. 28 Han dog i en god ålder, mätt av dagar, rikedom och ära. Hans son Salomo blev kung efter honom.

29 Kung Davids verksamhet, från början till slut, är nedtecknat i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika. 30 Där skildras också hela hans regering, hans stordåd och det som hände honom och Israel och alla andra länder och riken.

Andra Krönikeboken

Föregående

© Ragnar Blomfelt