KAPITEL 11

De mäktiga trädens fall

1 Libanon, öppna dina dörrar!

Eld ska förtära dina cedrar.

2 Jämra dig, du cypress!

För cedern har fallit,

de majestätiska träden är fällda.

Jämra er, ni Bashans ekar!

För den täta skogen är skövlad.

3 Hör herdarnas jämmer

när deras härlighet förstörts!

Hör unglejonens vrål

när Jordandalens prakt förstörts!

Israels herdar

4 Jahve min Gud säger: ”Bli en herde för slaktfåren! 5 Köparna slaktar dem utan att straffas, och säljarna säger: ’Lovad är Herren, jag har blivit rik!’ Deras egna herdar skonar dem ej. 6 För jag ska inte längre skona landets invånare”, säger Herren. ”Lyssna! Jag överlämnar människorna åt varandra och åt deras kung. De ska ödelägga landet, och jag ska inte rädda det ur deras hand.”

7 Och jag blev en herde för slaktfåren, särskilt de betryckta: Jag tog två stavar, den ena kallade jag Ljuvlig och den andra kallade jag Enhet. Och så vallade jag fåren. 8 Inom en månad avlägsnade jag de tre herdarna. Jag blev irriterad på dem, och de fick aversion mot mig. 9 Då sa jag till fåren: ”Jag vill inte vara er herde längre. Vad som ska dö, låt det dö. Vad som ska avlägsnas, låt det avlägsnas. Och dem som återstår ska sluka varandras kött.” 10 Så tog jag min stav Ljuvlig och bröt av den för att upplösa förbundet som jag slutit med alla folk. 11 Det upplöstes på den dagen, och de betryckta fåren som iakttog mig förstod att detta var Herrens ord.

12 Jag sa till dem: ”Känns det rätt, så ge mig min lön. Om inte, låt det vara!” Då vägde de upp min lön, trettio silvermynt. 13 Och Herren sa till mig: ”Kasta det åt krukmakaren, det fantastiska pris som de ansåg mig vara värd!” Så jag tog de trettio silvermynten och kastade dem i Herrens hus åt krukmakaren. 14 Därefter bröt jag av min andra stav Enhet, för att upplösa broderskapet mellan Juda och Israel.

15 Herren sa till mig: ”Utrusta dig nu som en dåraktig herde. 16 För lyssna, jag ska resa upp en herde i landet som inte bryr sig om de förlorade, inte söker upp de unga, inte botar de skadade och inte ger mat åt de friska, utan äter de fetas kött och sliter av dem deras klövar.”

17 Fördömelse över 

den värdelöse herden

som överger sin hjord!

Må svärdet träffa hans arm

och hans högra öga!

Må hans arm helt förtvina

och hans högra öga

bli helt blint!

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt