JEREMIA

KAPITEL 14

Gud straffar med ofärd

1 Herrens ord till Jeremia angående torkan:

2 ”Juda sörjer.

Hennes portar försmäktar.

På marken sörjer folket,

ett skri stiger upp från Jerusalem.

3 De mäktiga sänder sina tjänare efter vatten.

De går till dammarna men finner inget vatten.

De vänder åter med tomma kärl.

De täcker huvudet i besvikelse och vanära.

4 Marken spricker

eftersom det inte regnar i landet.

Bönderna täcker sina huvuden i besvikelse.

5 Ja, hinden på fältet

överger sin nyfödda kalv i brist på gräs.

6 Vildåsnorna står på höjderna

och flämtar efter luft som schakaler.

Deras ögon är matta i brist på grönska.”

7 Jahve, fastän våra synder vittnar mot oss,

gör något, för ditt namns skull!

Vi har ständigt avfallit och syndat mot dig.

8 Du Israels hopp,

dess Frälsare i nödens tid,

varför är du som en främling i landet,

en vandrare som stannar bara en natt?

9 Varför är du som paralyserad,

lik en krigare som inte kan frälsa?

Du är mitt ibland oss, Jahve,

och ditt namn är nämnt över oss.

Överge oss inte!

10 Så säger Herren om detta folk:

”De älskar att irra omkring

och tyglar ej sina fötter.

Därför godtar Herren inte dem.

Han minns nu deras skuld

och straffar dem för deras synder.”

11 Herren sa till mig: ”Be inte för detta folks välgång. 12 Även om de fastar ska jag inte lyssna till deras rop. Även om de offrar brännoffer och matoffer ska jag inte godta dem. Jag ska göra slut på dem med svärd, svält och pest.”

Lögnprofeter

13 Då sa jag: ”O, Herre Jahve! Profeterna säger ju till dem: ’Ni ska varken se svärd eller drabbas av svält. Jag ska ge er varaktig fred på denna plats’.”

14 Herren svarade mig: ”Profeterna profeterar lögn i mitt namn. Jag har varken sänt dem, befallt dem eller talat till dem. De profeterar för er lögnsyner, spådomar, tomhet, vanföreställningar. 15 Därför säger Herren om profeterna som profeterar i mitt namn: De säger att svärd och svält inte ska drabba detta land. Men jag har inte sänt dem. Genom svärd och svält ska dessa profeter gå under. 16 Och folket som de profeterar för ska kastas ut på Jerusalems gator slagna av svält och svärd. Ingen ska begrava männen eller deras hustrur, söner eller döttrar. Jag ska ösa deras egen ondska över dem.

17 Säg till dem följande:

’Tårar strömmar från mina ögon oupphörligt,

natt och dag.

För jungfrun, dottern mitt folk,

har blivit allvarligt skadad, svårt sårad.

18 Går jag ut på fälten 

ser jag män genomborrade av svärd.

Går jag in i staden 

ser jag svält och sjukdom.

Både profet och präst vandrar 

mot ett för dem okänt land.’”

Jeremias bön

19 Har du helt förkastat Juda?

Avskyr du Sion?

Varför slår du oss bortom helande?

Vi väntar på välgång, men inget gott kommer.

Vi väntar på helandets tid, men möter terror.

20 Herre, vi erkänner vår ondska

och våra fäders skuld,

för vi har syndat mot dig.

21 För ditt namns skull, förakta oss inte,

vanära inte din härlighets tron.

Glöm inte ditt förbund med oss och bryt det inte.

22 Kan hednafolkens tomma avgudar ge regn?

Kan himlen själv ge regnskurar?

Nej, bara du, Jahve vår Gud!

Du är vårt hopp, för du har gjort allt detta.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt