Introduktion till Judasbrevet

(Översättning från ESV Study Bible, Introduction to Jude.✱)


Författare och titel

Som det framgår av titeln blev boken skriven av Judas, bror till Jakob och Jesus (jfr Matt 13:55, Mark 6:3). Det finns inte mycket diskussion om brevets äkthet på grund av styrkan i inre bevis (t.ex. v. 1). Några har hävdat att en anonym författare skrev detta i Judas namn, men det är osannolikt att en bedragare skulle välja namnet på en sådan oansenlig person för sitt skrivande. Dessutom skulle en sådan pseudonym ha avvisats av kyrkan (se Introduktion till Första Timotheosbrevet: Författare och titel), och Judasbrevet har accepterats som kanoniskt från första början.

Datering

Eftersom Judasbrevet behandlar en situation liknande den som behandlas i Andra Petrusbrevet och uppvisar ett litterärt släktskap (förmodligen som en källa) till Andra Petrusbrevet, så är de två breven vanligtvis daterade ganska nära varandra. (Se Inledning till Andra Petrusbrevet: Författare och titel.) Därför, även om de yttre bevisen inte är många, så är Judasbrevet lämpligast daterad till mitten av 60-talet e.Kr.

Tema

Församlingen måste kämpa för den enda sanna tron som en gång för alla har överlämnats åt de heliga (v. 3), och trons folk måste vara ståndaktiga till slutet genom att göra motstånd mot de falska lärarna och följa sanningen.

Syfte, omständighet och bakgrund

Judasbrevet varnar för att följa dem som genom falskhet skaffat sig inträde till församlingsgemenskapen och perverterar den enda sanna tron med falsk lära. Brevet varnar för att låta de falska lärarna fortsätta ha inflytande. Judas uppmanar församlingen att energiskt försvara sanningen mot denna infiltration. Medan de falska lärarna i Judasbrevet i grunden var libertiner (moraliskt ohämmade), så skulle det vara anakronistiskt att hävda att de var gnostiska (en tidig irrlärig sekt, eller grupp av sekter, inflytelserika från andra århundradet e.Kr. och framåt).

Judas fullföljer sitt syfte genom att tolka GT analogt utifrån samma tolkningsprinciper som återfinns i Andra Petrusbrevet (och på andra ställen i NT). Han nyttjar också judiska apokalyptiska traditioner (han hänvisar till Första Henoksboken och Mose testamente) för att styrka sin sak. Judasbrevet har därmed, som litteratur, en distinkt judisk anstrykning.

Med tanke på det uppenbart judiska perspektivet av brevet i sig, så är Judasbrevets läsekrets oftast identifierad som judisk, eller som en blandning av judiska och hedniska läsare där icke-judarna är väl bekanta med judiska traditioner. Men en identifiering av läsekretsen förblir i det stora hela en gissning.

Summering av frälsningshistorien

Eftersom Kristus har fullbordat frälsning ska de troende hålla fast vid honom och avvisa falska uppfattningar.

Litterära kännetecken

Formatet är det nytestamentliga brevet, med dess lösa indelningar i hälsning, huvuddel och avslutning. Men den centrala avdelningen av brevet (v. 5-16) faller helt tydligt inom genren domsorakel: den har en målgrupp för attacken, ett mångsidigt medium där attacken förkroppsligas, en märkbar sträng ton, och en underförstådd norm utifrån vilken attacken genomförs (”den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga” v. 3). Beskrivningen av avfällingar (v. 8-16) använder en porträtt teknik där man lär sig alltmer om de avfallna tills man slutligen har en bild av deras karaktär och handlingar. Den koncentrerade användningen av bilder och alluderingar (t.ex. på Sodom och Gomorra och ärkeängeln Mikael) tillför en poetisk kvalitet till brevet.

Författaren uttrycker fasa över avfallets anblick och de falska lärare som föranleder avfallet. Den enda nytestamentliga text som överträffar Judasbrevet i dessa karakteristika är Jesu fördömelseord över de religiösa ledarna i Matteus 23. Men brevet börjar med vanliga milda noteringar som är brukligt i NT:s brev, och i de sista två verserna förändras tonen till en av de mest gripande välsignelser i NT.

Tidslinje

33 (e. 30) e.Kr. Kristi död och uppståndelse.

30/33 e.Kr. Judas, Kristi bror, blir sannolikt en troende efter uppståndelsen.

30-60 e.Kr. Judas tjänar troligen som kringresande missionär.

60-talets mitt. Judas skriver sitt brev.

64-67 e.Kr. Petrus, som troligen använder Judasbrevet som källa, skriver sitt andra brev.

(En del årtal är ungefärliga.)

Centrala teman

1 Kristna behöver försvara trons doktriner, v. 3.

2 Falska lärare kan identifieras genom deras omoraliska karaktär, v. 4, 8, 10, 12-13, 16, 18-19.

3 Gud ska döma falska lärare, v. 4, 5-7, 11, 14-15.

4 De heliga måste vara ståndaktiga för att bli frälsta, v. 17-23.

5 Så som Gud skänker nåd till dem som är kallade, så måste de visa nåd till andra, v. 2, 21-23.

6 Gud skänker nåd vilket säkerställer att hans egen vilja vidmakthålls, v. 1-2, 24-25.

Översikt

I Inledande hälsning (v. 1-2).

II Judas vädjan: Kämpa för tron (v. 3-4).

A Försvarets angelägenhet (v. 3).

B Skildring av de falska lärarna och deras undervisning (v. 4).

III Omoralisk karaktär och följdriktig dom över de falska lärarna (v. 5-16).

A Dom reserverad för de falska lärarna (v. 5-7).

1 Analogin med Egypten (v. 5).

2 Analogin med de rebelliska änglarna (v. 6).

3 Analogin med Sodom och Gomorra (v. 7).

B De falska lärarnas natur (v. 8-13).

1 De falska lärarna är smädare (v. 8-10).

2 De falska lärarna är motiverade av girighet (v. 11).

3 De falska lärarna exemplifierar moraliskt fördärv ostraffat (v. 12-13).

C Dom över de falska lärarna återupptas (v. 14-16).

1 Beskrivning av domen (v. 14-15).

2 Ytterligare orsaker för dom (v. 16).

IV Avslutande uppmaningar (v. 17-25).

A Om apostoliska varningar (v. 17-19).

B Om medlet mot de falska lärarna (v. 20-21).

C Om att visa barmhärtighet (v. 22-23).

D Lovprisning om stor glädje (v. 24-25).


 

ESV Study Bible® Notes, copyright 2008 Crossway. Authorized translation of the English edition of the ESV Study Bible introductions, copyright 2008 Crossway. This translation is published and sold by permission of Crossway, the owner of all rights to publish and sell the same.

ESV Studie Bibel® Kommentarer, copyright 2008 Crossway. Auktoriserad översättning av den engelska utgåvan av ESV Studie Bibel introduktioner, copyright 2008 Crossway. Denna översättning är publicerad och såld med tillstånd av Crossway, ägaren av alla rättigheter för att publicera och sälja densamma.

Översättning från engelskan: Ragnar Blomfelt