1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
kapitel 4
En sabbatsvila för Guds folk
1 Därför ska vi med fruktan se till att ingen av er visar sig missa det, när nu ett löfte att komma in i hans vila ännu gäller. 2 För ett gott budskap kom till oss liksom till dem. Men för dem blev ordet som de hörde utan värde eftersom budskapet inte förenades med tron hos dem som lyssnade. 3 För det är vi som tror som går in i vilan. Som han har sagt: Så försäkrade jag med ed i min vrede: De ska inte komma in i min vila. Detta fastän hans verk stod färdiga alltifrån världens skapelse. 4 Om den sjunde dagen har han nämligen sagt på ett ställe: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk. 5 Och här sägs det: De ska inte komma in i min vila. 6 Därför står det klart att några går in i vilan. Och de som först fick höra det goda budskapet kom inte in på grund av olydnad. 7 Därför bestämmer han åter en dag – som heter ”i dag” – när han långt senare genom David säger vad som redan är sagt: Om ni hör hans röst i dag, förhärda inte era hjärtan. 8 För om Josua hade fört dem in i vilan skulle Gud inte senare ha talat om en annan dag. 9 Alltså väntar en sabbatsvila för Guds folk. 10 För den som har gått in i hans vila får även själv vila från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. 11 Låt oss därför göra allt vi kan för att komma in i den vilan, så att ingen faller genom samma slags olydnad.
12 För Guds ord är levande och aktivt. Skarpare än något tveeggat svärd tränger det igenom och åtskiljer själ och ande, led och märg. Och det är en domare över hjärtats tankar och avsikter. 13 Inget skapat är dolt för Gud. Allt ligger naket och synliggjort inför ögonen på honom som vi ska stå till svars inför.
Jesus som överstepräst
14 Då vi nu har en stor överstepräst som stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds Son, så låt oss hålla fast vid bekännelsen. 15 För vi har inte en överstepräst som saknar förmåga att ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allting liksom vi, men var syndfri. 16 Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd när vi behöver hjälp.
Föregående Nästa
4:1. Därför, syftar tillbaka främst på 3:12-19. med fruktan, jfr 2 Kor 5:11, Fil 2:12, 1 Petr 1:17. när nu ett löfte att komma in i hans vila står kvar, vilan i detta kapitel avser främst den himmelska vilan, men även den vila och frid/fred som finns i tron på Jesus Kristus.
4:2. ett gott budskap, avser bl.a. budskapet om löfteslandet till Israels folk i GT och löftet om den himmelska vilan för Guds folk i det nya förbundet. dem, Israels folk under ökenvandringen.
4:3. Detta fastän hans verk stod färdiga alltifrån världens skapelse. Här åsyftas världshistoriens sjunde dag då Gud vilade (v. 4, 1 Mos 2:2).
4:3. Ps 95:11.
4:4. 1 Mos 2:2.
4:5. Ps 95:11.
4:6. de som först fick höra det goda budskapet, på Mose tid.
4:7. Ps 95:7.
4:8-10. Josua (v. 8), ett hebreiskt namn vars grekiska motsvarighet är Jesus. Namnen betyder ”Jahve är frälsning”. Alltså väntar en sabbatsvila (v. 9), jfr 11:13-16, Upp 14:13.
4:11. Låt oss därför göra allt vi kan, jfr 6:10-12, 10:23, 38-39, 12:1-3. genom samma slags olydnad, se 3:16-19.
4:12. Guds ord, avser främst Skriften. I varje kapitel i brevet citerar författaren från GT. Men ”Guds ord” avser också den kristna trons grundsanningar (jfr 5:12, 6:1-6). det är en domare, jfr Joh 12:47-49.
4:14. bekännelsen, 3:1, 10:23. Rom 10:9-10.
4:15. syndfri, jfr 7:26, 28, 9:14, Joh 7:18, 8:46, 2 Kor 5:21, 1 Petr 2:22, 1 Joh 3:5. Se även kommentar till Luk 1:35.
© Ragnar Blomfelt