KAPITEL 9

Påskhögtiden

1 Herren talade till Mose i Sinai öken i första månaden av det andra året efter att de lämnat Egypten. Han sa: 2 ”Israels söner ska fira påsken på den bestämda tiden. 3 Fira den på bestämd tid: på fjortonde dagen i denna månad, i skymningen. Fira den i enlighet med alla stadgar och föreskrifter.”

4 Mose sa då till Israels söner att de skulle fira påsken. 5 De firade den på fjortonde dagen i första månaden, i skymningen, i Sinai öken. Israels söner gjorde i allt som Herren befallt Mose.

6 Det fanns några män som blivit orena genom en död människa, så de kunde inte fira påsken på den dagen. De kom samma dag till Mose och Aron. 7 De sa till Mose: ”Vi är orena genom en död kropp. Varför ska vi nekas att frambära Herrens offergåva på bestämd tid med Israels söner?” 8 Mose svarade: ”Vänta, så ska jag höra vad Herren påbjuder om er.”

9 Herren sa till Mose: 10 ”Säg till Israels söner: Om någon bland er eller era efterkommande är oren genom en död kropp, eller är på långväga resa, kan han ändå fira Herrens påsk. 11 De ska då fira den i andra månaden, på fjortonde dagen, i skymningen. De ska äta lammet med osyrat bröd och bittra örter. 12 Inget av lammet ska kvarlämnas till morgonen och inget ben får krossas på det. De ska fira påsken enligt alla dess föreskrifter. 13 Men den man som är ren och inte är på resa men ändå underlåter att fira påsken, ska avlägsnas från sitt folk. För han bar inte fram Herrens offergåva på bestämd tid. Den mannen får ta konsekvensen för sin synd.

14 Om en invandrare hos er firar Herrens påsk, ska han fira den enligt de stadgar och föreskrifter som gäller för påsken. En och samma stadga ska gälla för invandraren och för den infödde i landet.”

Molnet över tälthelgedomen

15 Den dag då tälthelgedomen restes täckte molnet tälthelgedomen – vittnesbördets tält. Från kvällen till morgonen var den över tälthelgedomen och såg ut som eld. 16 Så var det alltid: Molnet täckte det, och om natten såg den ut som eld. 17 Varje gång molnet lyfte från tältet bröt Israels söner upp. Och där molnet stannade slog Israels söner läger. 18 På Herrens ord bröt Israels söner upp, och på Herrens ord slog de läger. Så länge molnet vilade över tälthelgedomen höll de sig i lägret. 19 Stannade molnet en längre tid över tälthelgedomen iakttog Israels söner Herrens påbud och bröt inte upp. 20 Ibland stannade molnet över tälthelgedomen bara några dagar. På Herrens ord höll de sig kvar i lägret, och på Herrens ord bröt de sedan upp. 21 Ibland stannade molnet från kvällen till morgonen. När molnet lyfte på morgonen bröt de upp. Om molnet stannade ett helt dygn bröt de upp när molnet lyfte. 22 Om molnet stannade över tälthelgedomen två dagar eller en månad eller ännu längre, då höll sig Israels söner i lägret och bröt inte upp. Men när den lyfte bröt de upp. 23 På Herrens ord slog de läger, och på Herrens ord bröt de upp. De följde Herrens påbud i enlighet med Herrens ord genom Mose.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt